Han har valt att frivilligt förnedrat dig på det grövsta tänkbara sätt enbart för sin egna njutnings skull. Men du tror inte när älskarinnan säger att han sagt förnedrande saker till henne om dig?
och blir sur när hon kallar dig naiv.
Lyssna på henne. Hon behöver inte överdriva. Du vet själv vad han gjort i handling.
Han har inte fått kämpa för dig. Du hatar ju till och med hans älskarinna och vill vinna över henne. Du tittar på hus och vill ha fler barn med honom. Det är DU som kämpar hårdast för ert förhålland. Det är du som förnedrar dig själv och mår skit enbart för att få behålla honom.
Nej såklart... det var både spänningen och att hon var hon. Om man nu utgår ifrån att det faktiskt är första gången han var otrogen fick ju just hon honom att rubba sig och utmana allt han har. Hon var ju speciell för honom.
Sen har ju jag nåt honom aldrig kommer få, hans barn/livet med honom. Vi har ett liv ihop och hon var bara en älskarinna som nu blivit lämnad och vill hämnas.
Ja min självkänsla har fått sig en rejäl törn. Jag har alltid känt att jag inte riktigt utmanar/förtjänar honom. Han är 5 år äldre, högre utbildad, allmänbildad, omtyckt av alla osv. Min kompis resonerade ju likadant när jag berättade. Men jag också alltid känt mig som nummer ett, som det viktigaste k hans liv. Jag hade aldrig ens kunnat drömma om att han skulle vara otrogen.
Jo... och hon kunde bli mamma till hans barn, det är sjukt. Det är riktigt jävla sjukt att vårt barn skulle haft ett syskon nu.
Men OM man utgår ifrån det han säger att han aldrig gjort det tidigare, verkligen ångrar sig, inte vill ha med henne och göra, älskar mig och vill leva med mig och kommer inte göra det igen kan han då inte vara värd en andra chans? Då måste det ju finnas en ärlig chans att det blir bra?
Som jag sagt innan kanske på nåt sätt hon är limmet som håller han och mig ihop lite. Men samtidigt är det ju att hon hela tiden gör sig påmind som gör att vi inte får en ärlig chans att gå vidare.
Han smsade för någon timme sen att hon hört av sig igen och ville prata om aborten. Det är så surrealistiskt.
För att jag vill veta det. Skulle det sedan komma fram att hon hört av sig och han inte sagt något skulle det veta katastrof. Jag vill att han ska vara 100% ärlig med mig om allt som händer på den fronten.
Jag vet inte. hon tycker väl inte han dragit sitt strå i stacken vad det gäller aborten..jag VET att han inte vill ha med henne att göra, hon påminner ju också honom om hans misslyckande. Polisanmäla vad?
Nej men hon är typ besatt av honom. Hör av sig massor och vägrar släppa det som var. Han har tydligt markerat att han inte vill ha nåt med henne att göra och att han tycker illa om henne men hon hittar ändå kryphål... dom har inte träffats sen hon fick reda på att hon var gravid men ändå håller hon på. Som att hon gett sig fan på att förstöra mellan oss..
Men om det faktiskt är sanning i att det bara skett med henne de gångerna han säger, att han verkligen ångrar sig och kommer göra allt för att bli förlåten och få tillbaka min tillit kan han då inte vara värd ett försök?
Jag tror jag vet varför du inte lämnar. Du vet att han blir ett par med henne så fort han blir fri. Och du vill inte att hon vinner. Du lever hellre i ett falsk äktenskap än låter henne få honom.
ja så är det så klart i teorin men i praktiken innebär det att jag kommer förlora min dotters halva uppväxt, ge upp framtidsplaner och antagligen också en del av min umgängeskrets..
Men jag har också landat i att jag inte kan vara kvar, att det kommer äta upp mig inifrån. Det för mig är en sorg och den processen börjar nu..