Dålig på att föda barn

Varför ältar du det här? Så många saker kan gå fel under en förlossning, och då tänker jag på mer allvarliga saker. Det här är ju ingen fara. Mig frågade de inte överhuvudtaget när jag fick första barnet, de bara klippte. Vid andra och tredje gjordes det inte, men jag tänkte främst att det var för att huvudet på första var så stort. 

Övriga faktorer kan ju vara att man är relativt "tajt", att man är ung (fastare hud och vävnad), att man är vältränad, eller just att det har tagit lång tid redan och att bebisen måste ut snart. Att det åker lite fram och tillbaka - det är vanligt, normalt. Varför klandrar du dig själv för såna pytte-saker, som du antagligen inte hade kunnat påverka? Och som inte gjort nån skillnad för ditt barn heller. 

Tror det hade varit helt annorlunda om du kunnat fortsätta vara upprätt. Jag har fött tre av mina barn ståendes på knä och med det fjärde fick jag börja så men när han skulle ut var jag tvungen lägga mig med benstöd (han föddes i säte) och då avtog värkarna jättemycket.

Nu hade de preppat med värkstimulerande dropp eftersom de inte ville riskera att värkarna avtog när det var en sätesförlossning så de skruvade bara på droppet och det funkade. Men effekten av att gå från upprätt till att lägga sig på rygg var väldigt tydlig. Värkarna avtog på inget sätt helt men de blev mycket glesare och jag upplevde de även som svagare.

För det första är du inte dålig på att föda barn. Värksvaghet är inget ovanligt alls. Och blir man värksvag i läget du beskriver i kombination med dåliga hjärtljud behöver man såklart vidta åtgärder för att barnet ska komma ut snabbare. I ditt fall lägga ett klipp. Att krysta i 50 minuter som förstföderska är definitivt inte länge.

Att personalen ? tvingar ? en att ändra läge har såklart och en viktig anledning. Då spelar det mindre roll vilket som känns bäst för mamman tyvärr. Mår barnet dåligt måste man ändra läge för att försöka få bättre ljud.

Barnets huvud går fram och tillbaka och tänjer vävnaden en bra stund, speciellt om det är första barnet. Helt normalt och viktigt för att vävnaden ska hinna tänja sig och gå sönder så lite som möjligt. I ditt fall kunde man dock inte vänta in att barnet skulle tänja ut vävnaden själv, pga dåliga hjärtljud. Då la man ett klipp.

Inte alls dålig utan mer att du gjorde ditt bästa men det räckte inte. Så är det ibland. Det är så mycket som man inte kan styra över.

Vad bra att de klippte så att bebisen kom ut välmående!

I mitt fall fick jag epidural så jag kände inte hur man ska krysta själv. Då bönade och bad jag om att de skulle klippa och dra ut ungen, vilket de till slut gjorde eftersom jag var helt utmattad och värkarna började avta trots dropp. Hade dessutom havandeskapsförgiftning så jag var rund som en boll och hade legat med värkar i ett dygn på förlossningssängen, orkade inge mer. Bebisen vägde 4680g..

Det går inte att planera en förlossning och man är inte dålig för att det inte går som planerat.

Du är absolut inte dålig på att föda barn och du gjorde inget fel.

Det finns en anledning till att så många mammor och barn tidigare dog under förlossningen och det är att en miljon saker kan gå fel utan att det är någons fel.

Det är vad som hände, något gick fel. Men det var inte ditt fel.

Har du haft ditt samtal med MVC ännu om hur du upplevde förlossningen? Där kan du få svar på alla dina frågor.

Sedan, gällande krystvärkarna. Jag var fullt öppen vid 00 ungefär och barnet kom vid ca 07. Däremellan hade jag krystvärkar hela tiden förutom ca 1 timme får jag fick bedövning.

Du gjorde det bästa jobbet du möjligtvis kunde ha gjort.

Fast hon kanske inte vet att det är pyttelite saker. Efterson TS undrar och inte fått någon information som gör henne lugn måste hon ju få fråga.

Tycker att du förminskar hennes känslor helt och som förstagångsföderska är man ovan. Inte konstigt att hon har frågor när hon upplever hela förlossningen som något diffust och inte helt litar på sina upplevelser.

Du behöver absolut inte tycka att du är dålig på att föda, du gjorde allt precis som du skulle! Imho var det snarare personalen som gjorde fel. Du hade valt att krysta ståendes på knä lutad mot sänggaveln, vilket är en bra position, både för att det öppnar bäckenet och för att bebisen får hjälp ut av tyngdkraften, bebisen föds i "nerförsbacke". Däremot kan det vara svårt att få CTG-dosan att uppfatta bebisens hjärtljud i den positionen (jag gissar att det var det som hände).
När personalen tvingade dig att lägga dig på rygg, blev mycket riktigt värkarna svagare. Det blev också svårare att krysta ut bebisen, eftersom bebisen föds i "uppförsbacke", dessutom är det inte lika gott om plats i bäckenet när mamman ligger på rygg i gynställning. (Det blir dock en bättre arbetsställning för förlossningspersonalen som assisterar.)

Om du får barn igen, skriv i förlossningsbrevet att dina önskemål inte respekterades under din första förlossning, vilket gjorde förlossningen onödigt långdragen och gav dig ett klipp. Var tydligt med att det är du som föder och du som är expert på din kropp!

Det handlar definitivt inte om att du är dålig!

Att barnets huvud åker fram och tillbaka är normalt och bra för att vävnaderna ska töjas (sen att det känns surt där och då är en annan sak...)

Svaga krystvärkar är inget du kan styra över och krystandet handlar heller inte om prestation på det sättet.

Däremot låter det som att du kan behöva få litr hjälp, dels att få svar på varför det blev som det blev och dels att bearbeta, särskilt om du vill ha fler barn.

Det kam ju vara svårt för personalen att minnas just din förlossning nu (fick du inget erbjudande om genomgång på bb?) men de kan också utläsa en hel del från journalen.

Oj, var har du gått din utbildning? Du verkar tro dig veta lite mycket? Om man tvingar någon byta ställning beror det rimligtvis på att bebisen mår dåligt och också behöver ändra tryck och ställning i kanalen. Personalen gjorde verkligen inte fel.

Eller kände personalen att de inte hade koll på perineum i stående ställning och ville minska ts bristning. Hade hon stått upp och fått en sfinkter så hade det också varit personalens fel. Det är ett jävla drev mot förlossningspersonal i det här landet. Snart har vi inga som vill arbeta inom förlossningsvården längre.

Ingen utbildning i detta ämne, men det har jag heller inte påstått. Har däremot fött en hoper barn, och för att känna mig trygg när jag fött har jag läst mycket litteratur om förlossningar.
Jag försökte peppa TS, som mår dåligt efter sin förlossning. 
Förlossningspersonal är som regel kompetent, men ibland gör man saker på ren rutin.

Väljer man att föda på sjukhus får man liksom stå ut med att personalen kör med en lite om det är risk för barnets hälsa. Det blir liksom ett jävla liv även då.. om de skulle låta någon föda på hur de vill bara för att de som du säger känner sin kropp bäst.. utan att ta hänsyn till fosterljud.

Då ör det bättre att man föder hemma.

Vill bara börja med att säga att jag tycker det är otroligt tråkigt med de förminskande kommentarer du fått. Och hoppas att du inte tar allt för illa vid dig av dessa.

Att bli klippt är ingen "liten" grej för alla. Nu vet jag ju inte om de lade bedövning på dig... Men oavsett. Om du jämför med andra muskler i kroppen. Om någon hade klippt lite i din biceps med eller utan bedövning så hade det antagligen inte sett som en liten skitsak.

Du gjorde inget fel under din förlossning! Det som är fel är att du behöver känna som du gör. Troligtvis pga för dålig info efteråt.

Mår du bra i övrigt fysiskt i underlivet? Man kan absolut få MYCKET problem pga klipp. Om detta är fallet för dig, acceptera inte bara läget utan se till att få hjälp.

Jag vill tipsa dig om gupperna "förlossningsskadad- du är inte ensam" och "traumatisk förlossning-stödgrupp" på facebook. För DIG var kanske din förlossning traumatiserande. Det var min för mig då den gick så snabbt och jag var totalt borta pga smärta. Men många skulle nog bara skratta åt att jag mår dåligt över den förlossningen.

Ett klipp är i allra högsta grad en förlossningsskada. I ovan nämd facebookgrupp finns mycjet att läsa och garanterat bra stöd att få till skillnad från här på familjeliv.

Har du fött barn själv? Gick din förlossning som en dans på rosor? Trevligt för dig isf. Men för oss som det inte gått bra för så är din kommentar ett hån. Uppmärksamheten gällande sveriges FÖRFÄRLIGA förlossningsvård har varit alldeles för liten.
Vi har förlossningsvård i världsklass eftersom vi enbart räknar antalet döda mammor/barn som ett misslyckande. Statistiken gällande skador och psykiskt mående skiter vi i att bry oss om.

Under min förlossning spm gick alldeles för fort så puschade barnmorskan mig till att krysta hårdare och längre och fler gånger på varje värk. Trots att jag själv upplevde att jag inte ville det. Detta resulterade i en sfinkterruptur. Är detta mitt fel kanske? För att jag litade på barnmorskan iställey för mig själv? En barnmorska som i allra högsta grad var medveten om att förlossningsförloppet gick alldeles för snabbt. Kanske var hon stressad och hade jobbat dubbla pass? VAd vet väl jag?
Oavsett skyller jag FÖRLOSSNINGSVÅRDEN och vårat VÅRDSYSTEM för den skada jag fick.

Och som sagt förlossningsvården tål att kritiseras hårt tills de åtminstone börjar följa de nationella riktlinjer som faktiskt finns. Slutar håna födande kvinnor. Förminska dem. Inte kommunicera och sy förlossningsskador fel för att det inte har utbildning att sy utan syr lite på måfå utan att lägga bedövning.

Kan tillägga, ts, att jag förstår ändå känslan av att inte ha "lyckats", även om den inte är berättigad.

Min första förlossning avslutades med sugklocka. Det var definitivt inte det enda dåliga eller traumatiska med den förlossningen, men även om jag just då mest var tacksam att få hjälp så tror jag det spädde på förlossningsrädslan efteråt att aldrig riktigt få känna att "yes, jag klarade det!".

Var glad att du blev klippt!

Klippen görs på snedden och läker oftast bra. Jag blev klippt första gången, andra gången tog jag i och krystade - fick kraftiga bristningar i mellangården som aldrig läkte ihop ordentligt. Nu lever jag med en permanent förlossningsskada som påverkar både sexliv och toalettbesök. Så var glad att personalen gjorde sitt jobb, de kan ha besparat dig mycket lidande. Att det blev så här för dig är ren slump och har inget med din förmåga att göra. Det låter som du gjorde ett jättebra jobb under förutsättningarna, var stolt för det!

Många olika svar här i tråden. Jag tycker att det låter som att din förlossning var en ganska normal förstaförlossning. Att bebisens hjärtljud sjunker under krystvärkarna är normalt. Ibland sjunker de dock för mycket och då måste man snabbt byta ställning på mamman för att bebisen inte ska riskera att få syrebrist. Jag har fått byta ställning mot slutet av förlossningen under tre av fyra förlossningar just för att bebisen inte har verkat må bra.

Som många andra kloka i tråden har skrivit så låter det som att du gjorde ett jättebra arbete och att det bara var otur att du var tvungen att bli klippt på slutet. Du hade inte kunnat göra annorlunda tror jag personligen. Om du hade fått stå kvar och krysta som du ville så kanske du hade sluppit klipp men å andra sidan hade kanske din bebis mått sämre då, så huvudsaken är ju att hen kom ut välmående.

Sen kan det vara bra för dig att prata med någon kunnig om din förlossning och bearbeta dina känslor, men för mig låter det som att du är grym på att föda barn! Bra jobbat! Man får ju tänka på att förr i världen överlevde inte så många barn en förlossning som idag när man har fler interventioner. Samtidigt kan klipp, sugklocka, snitt osv kännas jobbiga för mamman, men jämför man alternativen: skadad bebis/jobbig förlossning för mamman så väljer nog alla mammor att bebisen ska må bra.

Grattis till din lilla skatt, och hoppas att det känns bättre snart. Du gjorde inget fel!