4-åring kan inte somna. Hjälp!

Ett av mina barn sov mindre än alla de andra. Redan som spädbarn, sov hon 8 timmar på natten och 2x15 minuter på dagen. Jag försökte med allt. Lade ner timmar varje dag på att försöka få henne att sova mer. Jag var trött, arg och orolig.

Så en dag, efter ett samtal med BVC-sköterskan, så bestämde jag mig för att ändra inställning till hennes sömn. Hon var pigg och frisk, gick upp i vikt som hon skulle och utvecklades bra. Uppenbarligen klarade hon sig fint på 8½ timmes sömn per dygn.

Hon somnade kl 22 varje kväll. Jag slutade lägga henne tidigare. I stället införde jag tysta lugna sysselsättningar efter kl 20. Kl 22 lade jag henne, och hon somnade snabbt och enkelt. Vaknade 06 på morgonen av sig själv och var pigg. De två kvartarna på dagen blev en halvtimme mitt på dagen i stället, och när hon slutade sova middag, då började hon faktiskt somna lite tidigare på kvällen.

Min dotter sov alltså precis lika mycket (eller lite) som förut, men jag mådde bättre. Jag planerade min vardag på ett annat sätt och behövde inte längre ägna timmar åt att söva henne. Den tiden lade jag på roligare saker!

Jag hade nog gett upp att försöka få honom att somna och försökt hitta en lugn aktivitet som han kan göra tills han somnar av sig själv tex. lyssna på ljudbok på rätt låg volym.

Jag hade också insisterat på att han får ligga i sin säng tills han somnar från kl 20:00 och sedan hade jag gått ut för att inte behöva spendera hela kvällen där.

Är partnern barnets pappa? Kan han ta nattning ibland och du lägga dig tidigare så att du får sova lite mer? Om det inte fungerar kanske du kan få sovmorgon på helgen eller få vila någon timma på dagen?

Barnet verkar ha mindre sömnbehov än du just nu.

Jag har också ett barn med betydligt mindre sömnbehov än andra barn. Precis som dig provade vi verkligen allt. Hon var dessutom mycket rädd att vara själv, sova själv var ett råd jag än idag ångrar att jag lyssnade på. Strax innan fyra år gav vi upp, hon fick lägga sig tillsammans med oss, vid 21-21.30. Mindre konflikter och sovstunden blev istället något mysigt. Hon vaknade alltid först iallafall :)

Men i somras hände nåt. Hon upptäckte (och hängde med i) ljudböcker och barnradio. Vi skaffade en stereo till hennes rum och kan nu sätta på en ljudbok och pussa godnatt och gå (!!!!!). Ofta är hon vaken ett tag, tittar i en bok eller leker lugnt för att sedan själv lägga sig framåt 20.30-21.

Jag tror det var en kombination av utveckling att förstå ljudbok (alltid samma) och att hon lärde sig somna själv. Och det kunde vi tyvärr inte uppnå tidigare, eftersom hon inte var mogen. Med det vill jag säga, lägg ner konflikterna, skapa en mysig god nattstund och håll ut. Plötsligt vänder det!

Ps, eftersom han somnar "fastsatt" i sele kan kanske tyngdtäcke vara nåt? Det funderade jag på när det äntligen vände

Hej!

Har också en som vrider och vänder sig till sent på kvällarna. Kör med bamse sagor på Spotify efter vi läst kvällsbok. Får ligga och lyssna i sin igen säng tills sömnen kryper på. Får ju springa in några gånger men slipper numera ligga i en timma för att natta och kan göra lite annat samtidigt. Förstår att du är trött. Lycka till!

Jag har också barn med litet sömnbehov och instämmer i råden du fått att försöka lära er att leva med det. Speciellt vår äldsta son som nu är 12 var oerhört jobbig som liten. Han sover fortfarande väldigt lite (lägger sig sist i familjen och går ändå upp 6 varje morgon pigg och alert). Nu när han är större är det inget problem. Jag har lagt eget ansvar på honom att han lägger så då han är trött bara han orkar upp på morgonen utan gnäll.

Dock kan man ju inte göra så med en 4-åring. Vi löste också det då han var mindre med att låta honom göra en valfri lugnare aktivitet på sitt rum efter en viss tid på kvällen (t.ex. läsa, se film etc.) så länge han lät oss vara och få lite vuxentid. Det blir bara en press och jättejobbigt om man ska få ett barn som inte är trött att somna. Så länge man ser att barnet är pigg och mår bra på dagarna så är det helt OK att barnet är uppe senare än man tycker det "borde" vara.

Tusen tack för alla kloka svar och råd. Alla era råd är ganska samstämmiga och jag tar till mig av dem. Jag ska sluta med de långa nattningarna som bara skapar oro och ilska. Vi ska införa en tydlig rutin med egen aktivitet på rummet efter kl 20. Lite oklart hur vi ska lyckas med det, egentligen inte vår föräldrastil med hårda gränser. Men känns viktigt. För hans insomningstid rår vi helt klart inte på. Jag kommer ändra min tidigare inställning att vi kan börja med vuxenaktiviteter när barnen somnat. Vuxenaktiviteterna är viktiga och de börjar kl 20. Stort tack allihop! Mvh trötta mamman.

Hej trötta mamman! Min man och jag har två barn som också är kvällspigga. Jag är extremt kvällstrött så det är tufft. Jag vill gärna somna på soffan eller i sängen redan 20.30 men barnen är inte trötta förrän 22-23. Det blir ännu värre sommartid när det är ljust ute.

Vi har löst det så att barnen får sitta med skärmar efter kl 20. Att de ska lyssna på saga ensamma i sina rum funkar inte för oss. Då går de ut ur rummen, stökar runt och leker högljutt eller börjar bråka med varandra. Men skärmtid funkar. Då får de kolla paddan till 21.30 ungefär när vi börjar med nattningen och sen somnar de snabbt strax efter 22 utan problem. Äldsta barnet som går i skola skulle nog egentligen behöva lite mer sömnmen det går bara inte att få henne att somna tidigare. Hennes far är kvällsmänniska och kan inte heller somna tidigt och nu efter sju år har jag insett att det är bara så det är. Lägger vi henne vid 20 så får man ligga bredvid henne som ålar fram och tillbaka i sängen utan att somna till kl 22 när hon blir trött.

Håller med alla andra i tråden om att det bästa är att hitta rutiner som funkar för er och glöm hur alla andra gör. Visst kan jag önska att våra barn somnade vid sju, men nu är det ju inte så bara. Vi brukar också göra så att den förälder som är trött på kvällen helt enkelt går och lägger sig innan de kvällspigga barnen. Det räcker ju att en förälder är vaken med dem och nattar sen. Funkar det med :)