• estilo

    besviken på min son

    Det är ert fel.. Jag ska berätta varför.

    Du och din man har ett jobb. Du skulle inte jobba om du inte fick lön. Det är samma sak med din son. Skapa gemensamma aktiviteter med familjen. Han måste vara med annars får han inte se sin telefon, dator, tv. Om han vägrar och gråter .. Ta alla hans elektronik produkter och ta sönder framför honom. Han ska lära sig att visa respekt för dig och pappan. När du har tagit sönder hans grejer och då säger du till honom gå in på nätet välj en telefon, dator och tv som han vill ha. Han får välja alla tre saker. För att få det så ska han vara med på aktiviteter, umgås med mamma, pappa och syster, prova olika sporter tills han förälskar sig i något han tycker om. Prata om saker han varit med om under dagen och ni ska visa intresse (Inte döma) och lyssna väldigt noga. Efter att han har uppfyllt er krav då ska ni köpa en sak i taget och samtidigt sätta gränser för användningen. 

    Vi är sociala varelser. Ingen och absolut ingen människa ska stänga in sig ensam. Han är osocial för att han har glömt hur man kan vara det pga av alla elektroniska saker som tagit över. Han är social fast genom spel och annat han gör på datorn.

    Min systerson är 3 år. Tv och Youtube hade tagit över hans liv. Så fort det blev lite lugnt hemma så ville han kolla på tv och blev aggressiv så fort han inte fick som han ville. Syster tog tv och gömde den i gästrummet. Nu tror han att tv är sönder och har blivit så social, hjälper mamma med städningen, med laga mat, med att vattna blommor, tvätta kläder han får vara med på allt. mamma och pappa gör. 

  • estilo

    Ta inte sönder sakerna men du kan slänga de framför honom i papperskorgen. Om du vill få ut honom från rummet så är detta enda sättet. om några år när han blir 18-30 år så kommer han bli arg på er för att ni uppfostrade honom som en ängel. Han behöver disciplin och få saker för att han förtjänar att få. Hittills har han varit barn men nu kan ni ta tag i det och ställa krav på honom. Om han lyckas med det och de andra så får han saker.

    Men du gör som du vill. Jag valde att dela med mig metoder som har funkat. Men din son är som han är för att han har en mamma och pappa som inte har givit honom disciplin och inte är några förebilder för att han ska kunna lyssna på er.

    Du blir arg för att jag sa någon som är riktigt. Men du vill höra saker som får dig att må bra typ "det är inte ditt fel, han är sjuk, han kanske vill vara sig själv, han kanske vill ha så osv" Men om du vill ha förändring så är sanningen hård och du kommer bara försvara dig. Försvara dig här men tänk lite på det jag sa. Lycka till.

  • estilo
    LFF skrev 2019-11-20 12:13:39 följande:
    Jag är 43 år gammal. Är alltså uppvuxen långt innan elektroniken. Jag har ALLTID varit en ensamvarg. Jag mår inte bra av att vara social hela jävla tiden. Det tar livet av mig. Jag behöver vara ensam med mina böcker eller vad det nu är (hästar när jag var tonåring innan allergin blev överjävlig). Jag hade ett fåtal vänner som ung (och har än idag). 

    TS son är antagligen en till som inte behöver vara social hela jävla tiden. Det räcker med det sociala spelet i skolan. När han är ledig vill han vara ifred helt enkelt. Tyvärr har han en mamma som inte tycker att det är ok. Som tycker att de sociala kusinerna är "bättre" än honom för att de passar in i hennes mall om hur man ska vara. 
    Jag förstår dig fullständigt. Men föräldrar behöver lära sina barn att ta tag i sina liv i tidig ålder. Den här killen kämpar för att få betyg E som är det lägsta man kan få. När jag var ung så spelade jag Playstation 1 hela dagarna och lyssnade inte på mamma när hon tjatade att jag ska ut, göra läxor, hjälpa till hemma. Det hon gjorde var magisk hon valde att gömma min Playstation 1 jag grät i flera dagar och vad ledsen men sen hittade jag en hobby vilket var fotboll.. Jag var sämst på det men sen blev jag så bra att jag var blev av 16 bästa spelare i min ålder som fick representera örebro län. 

    En annan gång.. mamma tyckte att vi sov för sent och detta förstörde för oss för vi va så trötta på dagarna. Så det hon gjorde var att stänga av internet och ta med sig boxen.. Vi skrek ut vår ilska mot henne men nu när vi är äldre så älskar jag henne så mycket för de sakerna hon gjorde för oss. Utan dessa saker hade jag varit en misslyckad person som skulle hata min mamma nu.. Ett barn behöver vägledning speciellt nu när det är så många beroende framkallade saker som uppstår i smartphone, datorn och tv. Det är därför man är bar från 1-18 år för att man behöver föräldrarnas hjälp att sluta med dåliga vanor. 
  • estilo
    LFF skrev 2019-11-21 10:43:26 följande:
    Har man inte studiemotivation så finns det inget någon kan göra för att ge en den genom att hota etc.

    Jag hade ingen studielust förrän jag började i högstadiet och det blev lite svårare. Innan var det för lätt så istället för att göra sakerna på lektionerna (tex matematiken) så satt jag och funderade över livet i allmänhet och fick hemläxor.
    Så du menar om ett barn väljer att ta självmord genom att stå på en järnväg i väntan på att tåget ska köra över honom så ska du fråga barnet vill du ha hjälp och han säger nej jag vill dö och du svarar ok om du vill dö så kan du dö om det är det du vill göra.

    Det är precis samma sak här. Denna barn har stängt sig i sitt rum spelar spel etc. Han står på en järnvägsspår. Han har sagt nej jag vill stå här och du säger ok? Du har förmodligen inte gjort lumpen för Sverige. Det har jag gjort, disciplin, disciplin och disciplin och värdet av att hantera sin tid på det sätt som tar dig framåt i livet. Han sitter i sitt rum hela dagarna, på vilket sätt tar han sig framåt i livet, du gjorde det genom att läsa böcker kanske. Men böcker, spel är fantasi. Verkligheten är ute, verkliga livet är att kunna samspela med andra människor. Om han inte kan samspela med andra människor i tidigt ålder.. Hur ska han kunna hantera en grupparbete som kännetecknar alla typer av jobb som finns idag.. Det finns inte ett enda jobb som du jobbar helt själv utan att ta hjälp från de i omgivningen. 
Svar på tråden besviken på min son