Känner sorg och besvikelse efter förlossningen

Jag känner också igen mig. Fick mitt första och troligtvis enda barn (pga ålder) för nästan 2,5 år sen.

Hade en bra graviditet men det tog lång tid innan det syntes någon mage så ingen anade nåt i min närhet (och vi berättade sent i graviditeten för släkt, vänner och på arbetet). Jag jobbade till 3 veckor innan beräknad tid (Då skulle jag ändå haft semester).

Vattnet gick hemma, åkte in till BB på kvällen, fick akutsnitt på morgonen, inga värkar eller likande. Efter snittet försvann barnet och pappan och jag fick ligga kvar på iva sedan bb. Först sent på kvällen fick jag träffa min son för första gången. Jag var uppe på benen dagen efter och fick inga problem efter snittet.

Såhär efter känns det knappt som jag fött barn. Alla pratar om värkar, den magiska stunden då mamma och barn möts efter förlossning, hur ont man får efter kejsarsnitt, hur jobbigt det är att vara gravid osv. Känner mig snuvad på mycket av upplevelsen "att ha fått barn".

Men jag har en underbar liten son, som är det vackraste som finns och jag är hans mamma. Den känslan kan ingen ta ifrån mig. Det är det jag får fokusera på..