Ni som flyttat iväg med barnet trots gemensam vårdnad

Ja, det har du en poäng i såklart.

Tänk dock på att du sannolikt blir av med underhåll, bostadsbidrag osv under tiden då det tar tid innan barnet blir folkbokfört hos dig.

Den andre föräldern kan ju också begära ett interimistiskt beslut i avvaktan på den långa utredningen.

Tänk också på att det är du som börjar med att "rycka upp" barnet och dessutom ta ifrån barnet sin andre förälder.

Hoppas att du har riktigt goda skäl till detta t ex att den andre föräldern är farlig och väldigt dålig för sitt barn. 

Det är sådant interimistiskt beslut som skrämmer mig mest.. Så tänkte om det finns någon som varit med om det och kunde berätta hur det gått.

Det finns goda skäl.. Barnet har inte sovit hos honom på 1,5 år pga att han varit så våldsam och umgänget sker enbart för pappans skull.

Det finns en del dokumenterat hos socialtjänsten och polisen. 

Men utifrån det jag har läst om familjerätt så verkar det inte finnas något vattentätt i tingsrätten i såna här frågor. Om han skulle stämma mig på boendet och vinna så skulle jag hellre gå under jorden med barnet, så får väl planera för det också isåfall. 

Hej
Undrar om det finns någon som har flyttat iväg en längre bit med sitt barn, trots att umgängesförälder (gemensam vårdnad) motsatt sig flytten?

Jag är väl medveten om att det inte är tillåtet, och att man i teorin riskerar att bli av med vårdnaden för att man saboterat umgänge.

Men i praktiken tar det ju minst ett år för rätten att få in en boende-utredning och under den tiden kommer ju barnet ha hunnit börja sin nya förskola och göra sig hemmastadd. Och då bör ju rätten vara försiktig med att "rycka upp" barnet och döma så att barnet måste flytta tillbaka? 

Nja, att sonen bara bott hos mamman och inte sovit hos pappan  är inte något som påverkar vårdnaden nämnvärt tyvärr. Vårdnaden handlar om det juridiska ansvaret för barnet, inte det praktiska.

Däremot håller jag med om att ensam vårdnad för TS är ganska sannolikt men då pga situationen med våld och därigenom såklart samarbetssvårigheter. Det beror nog helt och hållet på om hot och våld kan styrkas ordentligt. Att det finns antecknat hos Socialtjänsten är tveksamt om det räcker beroende på hur det ser ut. Att TS berättat om det för Soc är t ex inte tillräckligt, det behövs bättre bevis.

TS: Jag förstår att du har det svårt men dina planer är inte rätt väg att gå. At bara flytta och chansa känns högst osäkert och att ha som plan B att gå under jorden är en ännu sämre lösning. Det funkar bara på film och vore definitivt inget bra för barnet - eller dig - i längden.

Varför inte gå vägen att stämma honom för ensam vårdnad först och främst?

Det finns en del dokumenterat hos socialtjänsten och polisen. 

Men utifrån det jag har läst om familjerätt så verkar det inte finnas något vattentätt i tingsrätten i såna här frågor. Om han skulle stämma mig på boendet och vinna så skulle jag hellre gå under jorden med barnet, så får väl planera för det också isåfall. 

Anledningen till att jag inte ansökt om enskild vårdnad än är för att det känns så hopplöst med allt man läser om. Att det är i princip omöjligt även om mannen är dömd för misshandel.

 

Även för att jag läst om hur ens trovärdighet i polisutredningen sjunker enormt om det pågår en utredning om våld mot mig, samtidigt som jag driver en vårdnadstvist mot samma man.

Så rent strategiskt är det bäst att invänta eventuell dom mot pappan. Men hur länge kan det ta? Blev förhörd förra veckan kring våld han utsatte mig för för 2 år sedan liksom. Och det läggs kanske ner sen ändå. 

Det som finns dokumenterat om våldet är sådant han själv har berättat för socialtjänsten. Men det är tydligen inte hållbart i brottsmål mer än som stödbevisning möjligtvis. Däremot väger det tungt i en vårdnadstvist där beviskraven är mindre och det ju är socialtjänsten som utreder. 

Fan alltså, det är så krångligt. 

Anledningen till att jag inte ansökt om enskild vårdnad än är för att det känns så hopplöst med allt man läser om. Att det är i princip omöjligt även om mannen är dömd för misshandel.
 
Även för att jag läst om hur ens trovärdighet i polisutredningen sjunker enormt om det pågår en utredning om våld mot mig, samtidigt som jag driver en vårdnadstvist mot samma man.
Så rent strategiskt är det bäst att invänta eventuell dom mot pappan. Men hur länge kan det ta? Blev förhörd förra veckan kring våld han utsatte mig för för 2 år sedan liksom. Och det läggs kanske ner sen ändå. 

Det som finns dokumenterat om våldet är sådant han själv har berättat för socialtjänsten. Men det är tydligen inte hållbart i brottsmål mer än som stödbevisning möjligtvis. Däremot väger det tungt i en vårdnadstvist där beviskraven är mindre och det ju är socialtjänsten som utreder. 

Fan alltså, det är så krångligt. 

Ja, jag bör väl hålla ut till eventuell dom.. Jag har en advokat i brottmålet som jag kan rådfråga, men hon har ingen aning om hur länge processen kan ta för polismyndigheten är i kris säger dom själva..

Jag och exet planerade att flytta gemensamt innan separationen. Så barnet står i kö till förskola och engelsk skola i nya staden som jag gärna vill att hen ska få gå i. Och jag har utbildat mig och är klar till sommaren, och vill verkligen inte bo kvar där vi bor i nu, vi flyttade endast hit för mina studier. Jag har faktiskt inte ens vågat fråga mitt ex än hur han ställer sig till det hela. (Han har dessutom kontaktförbud så allt går via en kontaktperson). Men jag har försökt lista positiva saker med nya staden som jag vill flytta till, alla möjligheter för barnet jämfört med där vi bor nu osv att presentera för exet vid lämpligt tillfälle. Men det är ca 30 mil så jag vet inte hur jag ska kunna lägga upp ett fungerande umgänge för hans del med tanke på att de inte är några övernattningar. 

Det enda jag vet till 100% som skulle funka är att muta honom, sorgligt men sant, men det är svårt att göra via kontaktperson..