Anonym (Ts) skrev 2019-10-23 22:39:43 följande:
Ja jag har en 6 årig son sedan innan, jag var tillsammans med hans pappa tills för ett år sedan ungefär. Har aldrig gjort abort.
Alltså han är ju typ klar med behandlingen, förutom att han går på möten etc fortfarande. De sa till honom på behandlingshemmet att hålla sig borta från relationer första två åren så det var därför vi slutade ses efter att han kom ut. Jag ville ju innan återfallet som ledde till att han tog in på behandling att det skulle funka mellan oss och det tror jag att han ville också, men det var liksom så uppenbart att det inte skulle funka när han kom ut, han behöver lägga all energi på sig själv och jag ville inte bara vara där i bakgrunden och vänta på honom.
Kan jag ens berätta det här för honom eller är det bara själviskt? Jag ville ju inte stressa honom i onödan heller.
Så, om jag förstår det rätt är ditt ex pappa till din son på 6 år, eller missuppfattade jag nu?
Oj, det låter märkligt tycker jag. Såklart ska ditt ex få tid att fokusera på sig själv och sitt tillfrisknande, men samtidigt är ju nära relationer ofta viktiga i ett tillfrisknande (jag är socionom och har jobbat en del med personer som har missbruksproblem). För en del är nyheten om ett barn en turning point som bidrar till lyckat tillfrisknande, nu ska du inte lägga den pressen på dig själv eller fostret, men det är väl värt att fundera kring.
Även fast han är mitt uppe i sitt egna nu så kanske du kan vända på det också, han är (troligen) bidragande till att du är gravid och därmed är det också hans ev. barn. Han har ju inget att bestämma om, du har beslutsrätten själv om du vill göra abort eller inte. Men om han får veta i efterhand, kanske han känner att det var själviskt att inte berätta och inkludera honom?
Det känns jobbigt såhär i början och helt ärligt är en oväntad graviditet en kris med tillhörande reaktioner. Det är bra att du pratar om dina tankar och inte tar ett beslut i stress och oro.
Är det något annat runt omkring dig som känns stressande?
Om du vill kan vi prata vidare över mail eller så. I oväntade situationer när beslut måste tas så småningom, tycker jag för egen del, att det kan vara skönt att göra en mindmap. Vi kan hjälpas åt i ett google drive/docs dokument :) Då kan man få ner tankarna synligt för sig själv.
Hoppas det är ok att jag frågar, känner bara med dig i detta och du ska inte behöva vara ensam <3
