Skulle ni acceptera?
Tidigare ikväll hade jag och min man en kortare argumentation, inget bråk eller så men vi tyckte olika. Så säger han ?men håll käft nu? till mig inför barnen. Tycker ni det är ett okej beteende som ni hade accepterat?
Tidigare ikväll hade jag och min man en kortare argumentation, inget bråk eller så men vi tyckte olika. Så säger han ?men håll käft nu? till mig inför barnen. Tycker ni det är ett okej beteende som ni hade accepterat?
Nej.
Absolut inte! Hur skulle han reagera om du sa så till honom? Och oavsett hur han hade reagerat så är det absolut ingenting man säger inför barnen, Skithög! Hoppas att han är jäkligt snäll i övrigt så det kompenserar detta med råge...
Absolut inte! Hur skulle han reagera om du sa så till honom? Och oavsett hur han hade reagerat så är det absolut ingenting man säger inför barnen, Skithög! Hoppas att han är jäkligt snäll i övrigt så det kompenserar detta med råge...
Ja, om du håller på och inte släpper det, absolut, du berättar inte hur länge ni diskuterade, om han tycker det är en bagatell eller inte eller vad bråket rörde sig om, han kan ha sagt sitt och du fortsätter, klart han har rätt att säga så.
Berätta allt istället för att låta folk gissa.
Nej
Kan inte säga att han är snäll. Han tycker aldrig jag gör något bra. Jag tar hand om barnen varje dag, fixar och lagar mat. Idag fick han göra det för jag var iväg på annat. När jag kom hem satte jag mig ner lite och det var det han blev sur på. Att jag varit iväg och när jag kommer hem bara sätter mig för han har ju fått fixa allt. Det var när jag sa att jag fixar ju alltid allt annars som han sa håll käften nu. Kändes inte bra inför barnen att höra..
Ja, om du håller på och inte släpper det, absolut, du berättar inte hur länge ni diskuterade, om han tycker det är en bagatell eller inte eller vad bråket rörde sig om, han kan ha sagt sitt och du fortsätter, klart han har rätt att säga så.
Berätta allt istället för att låta folk gissa.
Varför berättade du inte om bakgrunden direkt?
Då är det läge för förändring! Boka tid för familjerådgivning och gå själv om han inte vill gå med, lägg undan pengar, anmäla dig till bostadsförmedlingen och börja planera för att bli ensam. Skriv ned på ett ställe han inte kan komma åt, hur och när han kränker dig så att det blir konkret när han ställs inför faktum så att han inte kan prata omkull dig och övertala dig att stanna. Om du törs så tycker jag att du ska "titta kallt" på honom när han säger sådant och kommentera att han jobbar på bra mot en separation och att du inte tolerar sättet han pratar på. Beställ hem papper gällande skilsmässa och låt dem ligga lite snyggt kvarglömda så att han fattar att det är allvar. Inget av detta ska du så klart göra om du inte vill skiljas för det kan ju vara så illa att han vill det och nappar direkt för att han inte har vågat ta steget själv förut. Håll bara inte ihop för barnen för de märker att det inte är bra!
Varför berättade du inte om bakgrunden direkt?