Mina gravidsymptom finns inte längre, missfall?

Det måste inte vara så att man har symptom exakt varje dag. En förkylning orsakar inte missfall, om du nu gör den kopplingen.

Kan känna vissa dagar att jag inte är gravid, pga enbart gott mående, inte ont.. inte svullen osv. Det går upp o ner så oroa dig inte:) Grattis !

Det är normalt TS! Graviditetssymptom kommer och går!

Lycka till med bebisen!

Som oktobertjej skriver så kan symptom komma och gå.

Runt v.9 började mina hålla sig i, så som ömma bröst, illamående, ökad/minskad aptit etc.

Även fast de blev starkare så kunde det likaväl ändå försvinna en dag för att sedan komma tillbaka igen.

Mensvärk och ryggvärk kan också komma och gå. Vissa dagar kanske du inte känner av något alls, för att nästa dag nästan tro att något är fel pga värk.

Jag är i v.16 nu och har kvar mensvärk/ryggvärk och illamående. Vissa dagar bättre men andra dagar tyvärr betydligt sämre

Tack för alla svar! Jag känner mig genast lugnare. Och idag tycker jag att jag känt mig yr/illamående på riktigt för första gången i denna graviditet. Så när det ena försvann kom det andra..

Hej <3 jag behöver få lite råd av erfarna.

Hade ett MA i Juli. Efter flera försök så plussade jag nu för en vecka sen, v.5 är jag beräknad till. Har fullkomligt panik... eftersom det blev MA sist. kollar om det kommer blod varje gång jag går på toaletten. Känner efter om jag har några symptom på att jag är gravid. Eftersom min barnmorska påpekade att jag inte hade nog ?mycket? molande och illamående förra gången, så har inte ens kontaktat dom, för jag vågar inte... Ska man ha ?hela paketet? varje dag? Dvs illamående, molande, spända/ömma bröst och att man dör av värmeslag? Vad är ?normalt?? Jag har ömma bröstvårtor och är varm. Igår och förrgår mådde jag illa typ hela dagarna. Dagarna före det molde de lite. Men inget av det idag?

Undrar hur ska jag orka igenom det här... tog så mycket på mej och vårt förhållande när det blev MA så undrar om vi klarar en gång till :( Så orolig :/

Jag hade inte ett enda graviditetssymtom bortsett från hunger runt vecka 10-13 och halsbränna i vecka 27+. Så det stämmer verkligen inte!

Fick missfall vecka 9+0.

Tre dagar innan fostret kom ut slutade brösten att ömma och det drog och högg inte längre i livmoderområdet. Kände mig något mindre trött än tidigare.

På onsdagen upptäckte jag på kvällen lite trådig flytning, likt ägglossning.

På torsdagen kom bruna flytningar med små bruna blodklumpar i.

Dessa fortsatte och efter lunch på fredagen började det komma röd flytning. Under eftermiddag/kväll kom mensvärken som stegrade och blev outhärdlig. Kände mig bajsnödig/vassa mensvärkshugg och klämde ut en stor klump, såg ut som foster, senare kom ytterligare två stora klumpar vid två tillfällen med fostersäck och innehåll som såg ut som hackat kött. Som extrem mensvärk.

Två dagar efteråt fortsatte jag blöda och ha lättare mensvärk. Sedan blödde jag och hade som magknip i flera dagar.

När mitt MA upptäcktes var jag i 6+4 och det konstaterades på en efterkontroll i 7+5.

Under den veckan tilltog mina symptom ytterligare, vilket gjorde att mitt hopp väcktes.

Innan dess hade symptomen pendlat i styrka.

Jag tror att det är svårt att veta. Som alla ovan skriver är det olika för alla!

Tycker du ska våga hoppas på att du är gravid! Och om du fortsätter oroa dig så boka in ett VUL. Men gör det tidigast 7+0. Då det annars kan vara svårt att se ett hjärta slå.

Lycka till

Hur har det gått?

Hej! Är inskriven och mått riktigt risigt från och med julafton. Kräkts flera gånger och mått illa varje dag. Och så i tisdags (v.12) så slutade allt... inga direkt ömma bröst, lite i bröstvårtorna. Inget illamående och inte lika törstig... bara lite små nyp då och då i nedre delen av magen. orkar inte sova för att jag är så orolig. Ska på kub på onsdag och jag är så orolig för att det har avstannat. Många katastrof tankar. Men kan inte kontrollera det :(

Hej. Det var jag som startade denna tråden i somras när jag var orolig för mina symtom försvann. Men vill bara säga att allt har än så länge gått bra med graviditeten och jag är nu gravid i vecka 34! Trots att symtomen kom och gick, så det behöver inte vara tecken på att något är fel. Men förstår din oro, är fortfarande orolig till och från för massa saker med bebis och längtar bara tills jag får träffa den lille krabaten.

Vad roligt att allt gått bra :) ja jag förstår att man antagligen är orolig hel vägen! Är nog mycket för att min bm sist sa att det va vanligt med ma när namnvalet symtomfri. Hade hon aldrig sagt det så hade jag nog inte undrat så mycket. Har ju symtom, dom är bara inte hela tiden. Och nu bör jag ju må bättre eftersom jag passerat v12. Men dessa hjärnspöken... tack snälla för svar :) bara att hoppas på det bästa på onsdag.

Vad dumt att hon sa så.. det är klart att det ger hjärnspöken, och hjärnspöken ger man sig själv nog med under graviditeten tycker jag så BM ska ju inte förvärra det. Hela graviditeten har symtom kommit och gått för mig, jag tror det är vanligt. Min vän som var gravid hade inga symtom alls förrän efter vecka 15 ungefär. Så det är nog väldigt individuellt. Jag tror allt går bra för dig, nu har du passerar v12 och ofta märker man ju innan om något är fel genom blödning/smärtor osv. Den här gången kommer det gå bra :)

Hur gick kub?! Jag har i princip varit symtomfri vid båda mina graviditeter och det har gått bra båda gångerna! Vilken dum barnmorska som sa så till dig..

Det gick bra på kub :) hjärtat slog så fint och hen låg inte still en sekund!! Sån lycka! Proverna va jättebra och vi åkte hem med den lättnaden & stort leende! Nu är dock tankarna tillbaka igen, inga symptom fortsatt förutom tidiga tecken på foglossning.

Vet inte om jag är riktigt gjord för detta psykiskt. Har liksom ingen att prata med heller eftersom bm sa som hon gjorde sist. Bor på ett litet ställe så kan inte byta heller :( är det helt normalt att helt enkelt må bra? Och bara känna lite mol varannan, var tredje dag? Och tack snälla som svarar, betyder så mycket <3

Så skönt att höra att allt såg bra ut! Nu har du kommit över den mest riskfyllda tiden! Vad skönt!!

Jag känner igen mig i det du skriver.. oroar mig var och varannan dag, är i vecka 35 men känner mig lika orolig som jag var i början och vågar inte tro att bebis kommer om en månad.. tror inte jag är riktigt gjord för det psykiskt, så rädd för att förlora allt på mållinjen. Men ja, det är normalt att må bra, och bara känna av mol ibland. Alla kroppar är olika, så jämför dig ALDRIG med nån annan och lyssna inte på vad andra säger. Det finns de som går hela graviditeter utan att ens veta om sin graviditet, hade nyligen en bekant som fick reda på att hon ska föda om några veckor. Så snopen hon blev och hon hade ingen misstanke om att hon var gravid. Ser det bra ut på kub då kommer det gå bra, tänk så!

Tack snälla! Jag ska verkligen försöka att tänka på dina ord när det blir jobbigt <3 Jag önskar dej all lycka till när den lille bestämmer sej för att det är dags :) kommer gå så fort sista tiden ska du se. Snart får du hålla ditt fullt friska barn <3