Skilda, vem har ansvar under sommarläger?

Det finns väl två sätt att tänka

1. Att den som vill att barnet ska gå på lägret ansvarar för det och att msn därför planerar in att lägrrveckan blir denna föräöders vecka oavsett semestrar mm. Dvs att man i sommarplaneringen planerar in lägerveckan som F1s vecka. Att man alltså tar hänsyn till lägret när man delar upp vrckorna,

2. Att man delar in veckorna och ansvar efter semester och att den förälder som då får ansvar tar ansvar för allt som råkar ligga den veckan. Men för stt det ska funka krävs ju att även den veckoansvarige föräldern tycker att barnet ska gå på lägret och är beredd att ansvara för det. Man brukar ju säga att varje förälder bestämmer på sin vecka pch denna lösning kan då blimett problem för både barnet och F1 om F2 inte anser att barnet ska gå på lägret.

Om det finns oenighet kring lägret eller om F1 tror att F2 inte kommer ta sitt ansvar skulle jag om jag vore F1 ta ansvar för dessalägerdagar eftersom lägret verkar vara viktigt för barnet.

Om båda föräldrarna är beredda på att engagera sig i lägret funkar ju lösning 1 och verkar vara den rimliga utifrån hur nj valt att dela upp sommaren. Så det hela beror ju på hur de olika föräldrarna förhåller sig till lägret pch hur viktigt de anser det vara för barnet.

Jag kan inte tänka mig in i situaionen att vara förälder 2 utan att vilja ta ansvar för lägret. Enda skulle vara om jag tyckte att lägret var dåligt för barnet, men då skulle det ju vara lika dåligt även om F1 ansvarade. Så detta påverkae ju mitt svar. Jag utgår från att jag vore F1 i exemplet pch då skulle jag ta över ansvaret om F2 ville det och jag trodde att det var bäst för barnet.

1. Lägret var ett gemensamt beslut. Föräldrarna vill båda uppmuntra barnet när hen tar egna initiativ. Det har inte varit uppdelade veckor under sommaren pga F2s jobb. Barnet har varit hos F1 hela tiden som inte F2 haft semester eftersom hen inte kan vara ensam en hel dag. Detta visste föräldrarna om, då problem med semestern är mer vanligt än ovanligt för F2.

2. Båda anser att barnet ska få gå på lägret eftersom hen vill det. Vanligtvis sköter de sitt på sina veckor. Det är 2 veckor sedan som det blev klart att F2 kommer ha semester när lägret är.

F1 har problemet att det finns 2 småsyskon att ta hand om, som inte kan följa med till lägerplatsen och stanna där. Det äldre barnet har inte fsk-plats.

F2 har problemet att det finns 1 småsyskon att ta hand om, som det inte är lämpligt att ha med om en tänker stanna där. Oklart om det barnet kommer vara hos fsk dagtid då det blev mycket strul med tider iom semesterproblemen.

Barnet har ingen skillnad på vilken av fötäldrarna som kommer som så, men iom att barnet är autistiskt och det är F2s vecka så kommer barnet vid tillfrågan svara F2.

.Föräldrarna var överens vid bokning, men skulle bestämma detaljer när det närmade sig.

.Planen var att en förälder skulle övernatta i anslutning till lägret. En natt var skulle varit en rimlig lösning om ingen kände sig hågad för båda, men kräver fortfarande att båda är med på det. Jag vet inte hur många mil det är men det tar ca 2 timmar att ta sig dit.

.Problemet är att vid en kris mitt i natten tar det 2 timmar att ta sig dit, ev längre pga mörker och sämre sikt. Barnet kommer med 99% säkerhet inte vilja åka hem, men blir det en total krasch och stödet från föräldrarna dröjer för länge så kan det hinna gå för långt och med tidigare erfarenheter i åtanke kan det leda till att barnet vägrar fortsätta med denna aktivitet. Detta pfa ångest över den egna prestationen och att hen inte 'klarade av' att bo på läger.

Personligen tycker jag att 3 dagar i lugn och ro ute i skogen, utan barn och ansvar, låter som en riktig dröm.

De kan styra sitt barns upplevelse.

.När lägret bokades såg livet annorlunda ut för F1 och just då var en ev övernattning inte ett problem. Nu ser situationen annorlunda ut. F2 vill vara hemma med sin familj.