sv.m.wikipedia.org/wiki/Människoraser Vissa biologer använder än idag begreppet men samtida forskning har visat att på ett genetiskt plan finns det inga tydliga uppdelningar i olika raser, varför begreppet ur ett taxonomiskt perspektiv inte har någon relevans.[4][5][6] Inom antropologin råder konsensus om att det inte finns människoraser, och man anser att försök till identifiering av rasskillnader mellan människor är rent ovetenskapligt.[7][8] En studie har dock visat att ungefär hälften av antropologerna vid tillfrågade universitetsfakulteter accepterar rasbegreppet inom arten Homo sapiens.[9] Samhällsvetenskaplig forskning har visat att kvarlevande äldre, fördomsfyllda föreställningar om att människan kan delas in i "raser", fortfarande kan påverka individers liv genom att de bidrar till såväl favorisering inom gruppen som exkludering och diskriminering av de som inte tillhör gruppen.[10] "Ras" betraktas idag inom samhällsvetenskap och beteendevetenskap som en social konstruktion där konstruktionen av "ras" sker genom en materiell process som kallas rasifiering. I västerländska samhällen finns rasregelsystem där skapandet av "ras", rasidentiteter och rasrelationer helt eller delvis skett genom en naturalistisk eller historicistisk modell, eller i kombination av båda modellerna. Den första utgår ifrån hierarkiska, rasbiologiska antaganden om högre och lägre stående raser, medan den andra utgår ifrån kulturella och kulturrasistiska principer.[11][12][13]