Min man har sådana humör svängningar.Det är som en bergodalbana.Det ställer till det.Så det blir svårt på alla sätt och förstör.

Jag hade en ex som betedde sig precis på samma sätt. Tyvärr blev han även våldsam, därav ett ex...

Dock ser jag liknande drag hos min nuvarande man, vi har varit tillsammans i snart 7 år, har ett gemensamt barn och ett till på väg. Han är sådan att han hör typ inte vad jag säger och jag måste upprepa, sen när jag äntligen lyssnat så blir han oftast upprörd genast. Han får mig ofta att bli stressad så och jag försöker sedan släta över, alternativt är värsta grälet igång. Till saken hör hans tankspriddhet, negativitet och oförmåga att ta andras perspektiv. Han är snarstucken och behöver otroligt mycket egentid. Vi har gått i parterapi men hans humör kommer jag inte ifrån. Enligt honom har han inga problem!

Då jag har vissa trauma från mitt ex så blir jag ofta rädd för honom och tappar balansen helt. Nu när jag är gravid så har det tack o lov varit lite lugnare, eller jag har åtminstone kunnat ta det lite lugnare och vänta ut hans "storm"....

Styrkekramar till dig Ts <3

Ja jag är slut och matt inombords.Funderar en del.

Förstår att det är svårt, men tycker du ska försöka öva på att sätta gränser och säga ifrån. Återigen rekommenderar jag min bok.

Jag har försökt prata med honom i flera år.Fått gå ner på så låg nivå.Måste hela tiden tänka på att inte säga fel ord.Men jag är också människa.Men sänkt nivån många gånger talat lugnt.Men det här gäller inte bara mig.De är allt runt om han kan tända till på.I de fall har jag fått släta över.Många kommer till mig och skäller ut mig när det faktiskt är han som får dessa utbrott.Är låg inombords.Jo jag planerar men lugnt.Men inser efter lång tid att jag inte längre kommer orka.Har sagt till honom.Men han måste ta tag i sig.Är inte hans mamma.

Tack för ditt fina svar.Behövde höra det.Har kontaktat en frivillig organisation.För jag behöver verktyg.Kan inte tassa längre.Mår illa inombords.De har pågått för länge.Vi har barn.Så tänkt de ger sig.Men nej.Det gör inte det.Min semester börjar snart.Men ser inte fram emot det och behöva gå på glas.Det blir en förändring i långsam takt.Är trött och matt.

Har börjat gå i en grupp så jag faktiskt kan sätta ord på det jag varit med om.Inser som sagt att detta får ta tid.Är matt och slut inombords.Men kommit till en slutpunkt inuti.Han måste hjälpa sig själv.Samt att jag länge måste bygga upp mig och hitta mig igen.Barnen är just nu hos sin mormor.Vilket är bra.Varit mycket snurr inuti mig.Vill som sticka hål för att få ut det.Insett att jag levt som en tryck kokare under.Tassat så det inte ska sprängas.Utplånat mig själv.Så min man inte ska få dessa humör.Det här blir ett livsavgörande.Lång väg.Men nej det är stop.Tack igen för att ni skrivit.?

Ja med små steg måste jag se om mitt eget jag och mina barn.Min bror äger ett hyreshus och vill låta mig bo där.Men just nu måste jag bara sakta återhämta mig.Har satt stop för mig själv i den här situationen.Nu måste jag verkställa så exet fattar att det går inte mer.Ge honom en chans nej.Gav många år.Men jag kan inte mer.Mår fysiskt illa.Inser vad fan har jag gjort med mig själv.Men nej det är över.

Har lämmnat i dag.Är omtumlad.Men bröt upp efter att åter igen fick ett utbrott från hell.I dag skickar han typ 17 kärleksmail.Men nope är färdig.Är nu hos min syster.Måste se över en del.På lördag möter jag frivilliga gruppen eller hjälpen igen.Det blir bra.Tur att ungarna är hos mormor.Jag vill bara få lugn.

Åh vad starkt gjort! Ta hand om dig själv och var försiktig, du befinner dig i ett av de farligaste skedena när det gäller våld - när en relation håller på att ta slut.
All respekt åt dig som tog steget och jag önskar dig all lycka i framtiden.

Det har gått några dagar sedan jag bröt upp.Inte mått så bra.Men vet att det här är det ända rätta.Det kunde inte ha fortsatt.Inser ockdå hur min kropp stagit stryk utav vad jag utsatt mig för.Det kommer få ta sin tid att få läka.Många scener snurrar i huvudet.På måndag ska jag hämta ungarna.Blir fint.Men tufft.De måste ju komma hem.Men deras liv kommer också förändras.Lite nervös där.Men måste vara stark inför mina barn.

Gick bra att hämta barnen.Men vi ska flytta in i en ny lägenhet om 2 månader.Min ex ska bo kvar.Han har äntligen fattat att detta inte kan fortgå.Han vill ta tag i sig själv.Men jag måste nu tänka på mig och att bli återställd.Samt att även kidsen måste få sitt.Har snackat med en kurator att även de ska få någon att prata med.För de har också levt med mig och min ex=tryck kokare= humör från hell.Tagit många år att äntligen själv ta mig i kragen att våga bryta.Har köpt en resa för mig och barnen.Vi sticker i väg en vecka och bara vilar och är.Vill kunna prata när de är redo.Så finns jag.Kommer aldrig svartmåla.Men de har ju själva upplevt deras egen pappa och vad som faktiskt sker.Eller fått känna på just känslan att gå på tå.Även de.Tack för alla fina svar.?

I dag började han kärleksbomba.Men nästa sms blev hatiskt.Vi bor nu hos min bror till vi får lägenheten.Skönt att inte behöva vara nära och gå på helspänn.

Nej det räcker nu.Har i många år haft hälsoproblem.Men förstår nu att det hänger i hop med hur jag levt.Inte och leka med.Min kropp,knopp och själ har fått nog.Min kropp vill inte mer.

Jag reser bort i dag och ska andas och få vara lite fri med mina barn.Blir skönt att bara få vara en liten stund.

Vaknat upp tidigt här.Alla sover.Har haft svårt och sova.Men råkade komma åt en ljudbok.Den heter helvetet jag kallade kärlek.Känner igen mig mycket i den.Inser att även jag måste jobba på mig själv.Men blivit drenerad i många år och varit kraftlös.Jag kan aldrig mer tilllåta mig själv att tassa runt någon som jag gjort.De bryter ner inuti.Har mycket och ta tag i.Men även att få bli lämmnad i fred.Vi har barn.Så de på sikt måste vi snacka om.Men han själv måste fixa sitt liv För det är ohållbart för kidsen att vara i den miljön.Har mailat med en kvinna för att få rådgivning.Men någon tillbaka gång blir det aldrig.Jag är klar.Vill orka för barnen och det gör jag.Men är matt inuti.