Vi som försökt bli med barn i minst 8 månader

Hej, ja tänker jag hoppar in i denna tråden och kanske får lite stöd och svar i mina funderingar. Vi har försökt med första barnet i 8-9mån. I juni var jag på cellprovtagning. Jag fick tiden via egenremiss och hade då skrivit att det rörde sig om cellprovtagning och att jag försöker bli gravid. Jag har aldrig tidigare pratat med någon om att försöka att bli gravid etc. Och det enda man hör att man ska söka hjälp efter ett år. Men jag är 31 nu... Och känner mig otålig. Likt många andra i denna tråden har jag inte heller blivit gravid, inte råkat, inget missfall, ingenting, så därför känner jag mig osäker på om jag ens kan bli gravid eller om jag har komplikationer som gör det svårt.

Hos barnmorskan blev det bara cellprovtagning, inget samtal om försök att bli gravid eller råd. Jag sa att tiden även gällde för att vi försöker. Hon sa bara att det kan ta ett år och det är bara att fortsätta försöka. Kände mig avhuggen och visste inte vad jag skulle fråga eller säga eftersom hon uppenbarligen tyckte samtalet var överflödigt. Så nu undrar jag samma som dig Pepsin:

Finns det några undersökningar man kan be om redan nu? T.ex. ultraljudsundersökning av äggstockar eller några prover.

Tack för ditt svar! Så skönt att höra om andra som inte heller råkat bli gravida. Man är ju så inpräntat att det är så lätt att bli gravid och då är det svårt att inte undra om det är något fel på en när det uppenbarligen inte går så lätt som man fått höra... skönt att bli påmind att det ganska ofta också är svårt.

Jag har också funderat på bisolvon några gånger. Antar att jag tidigare inte känt mig tillräckligt "nojig" för att testa "huskurer" som man hört om (förutom folsyra m.m. och sex var/varannan dag).. men det hände något efter jag fyllt 31, tror det är min första riktiga åldersnoja.. Med facit i hand önskar jag att vi testade allt från början, vad har man att förlora! Vi tänkte då att vi inte ville addera stress med att krångla till det eller tänka för mycket på det, och bara låta naturen sköta sitt så att säga. Men när tiden tickar multipliceras stressen så nu lugnas jag av att faktiskt göra något extra. Tagit bisolvon idag, både jag och sambon :) Man vill gärna kunna säga att man VERKLIGEN försökt om man sedan behöver söka hjälp.

Hoppas det tar sig för er denna gången!

Läste dina inlägg och berördes. Det kan vara riktigt tufft att både våga tro och försöka fast ändå inte längta för mycket. Jag hoppas verkligen att ni får hjälpen ni behöver <3 kanske är en ledig sommar är vad ni behöver för att det ska ge med sig sen! Man får inte glömma ta hand om varandra under tiden, det är lätt att stirra sig blind. Lycka till oavsett! <3

Tråkigt för alla som inte plussat än! Själv går jag och väntar utan en aning hur det gick denna gång, hade ändå sex nästan varje dag (semester) men vill inte hoppas för mycket.

Vi har försökt i ca 9-10 ggr och jag kan inte låta bli att undra om jag försöker för lite eller för mycket. Det finns ju mängder av saker man ska/kan tänka på som gravid eller försöker bli (samtidigt som vissa blir gravida /inget missfall "oavsett" hur de lever sina liv). Behöver lite moraliskt stöd kring mina funderingar för jag vet inte själv vad som är en rimlig ambitionsnivå.

Hur mycket har ni anpassat er Nu när ni försöker? Hur gör ni med alkoholhaltiga drycker, hoppa studsmatta, bada varmt, basta, koffeinintag, kost m.m. under tiden ni försöker?

Hur mycket vågar man "leva som vanligt" medan man försöker när man försökt länge?

Vad tror ni om gravtestet? (Bild)

Om inget hände denna månad var nästa steg att söka hjälp för då har det gått ett helt år. Men så fick jag detta resultatet och vet inte vad jag ska tro. Ska köpa ett dyrare test + testa några dagar i rad. Vi slarvade ganska mycket denna cykeln så jag har svårt att tro att det verkligen är positivt. Jag har tagit ägglossningstester på sistone och känt att ett lite svagt streck är normalt haha.



Heja alla er som sökt hjälp!

Jag är gravid tydligen!

Jag gjorde clearblues digitala test sen som visade 2-3 veckor. Jag har inte riktigt smält det ännu och hoppas innerligt att det stannar! Har inte så bra koll på termer som BIM m.m. men mensen var beräknad i fredags. Mensen har varit några dagar sen tidigare så jag ville inte vara för snabb med att testa.

Nu kommer jag vara nojig tills jag får se och höra att det är på riktigt. Och sen igen tills den största risken passerat. Haha.