Inlägg från: Anonym (Inte fokus) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Inte fokus)

    Vi som försökt bli med barn i minst 8 månader

    soltroll skrev 2019-07-15 14:11:33 följande:

    Läste om just det någonstans att största anledningen till att det tog lång tid för par att bli gravida var för att de hade sex på fel tidpunkt. Svårt att veta ju..:/

    Hur har du vetat (trott) att du har äl tidigare månader? Bara efter datum eller några tecken? :)


    När jag genomgick min fertilitetsutredning så sa läkaren att jag skulle sluta med äl tester och ha sex var tredje dag genom hela cykeln då missar msn inte äl. Spermier stannar i äggledaren upp till fem dagar.
  • Anonym (Inte fokus)
    soltroll skrev 2019-07-15 19:08:52 följande:

    Det är precis vad vi gör just nu. Kände att jag fixar inte mentalt att försök hålla koll på allt just nu. Det enda är att jag antecknar mensen. Skönt att höra att läkarna rekommenderar det ibland. Om Vi inte fått + till hösten så ska vi också söka hjälp.

    Hur gick det för er, fick ni något +? Hur länge i så fall försökte ni?:)


    Vi försökte i ett år och sökte sen hjälp och var på försök 13 när vi kom till kliniken gjorde tester och undersökningar som visade att allt var ?normalt? med oss bägge och vi fick ?diagnosen? ofrivillig barnlöshet. När jag var på ytterligare testning så upptäcktes det att jag var gravid vi var då på försök 15. Vår läkare skrattade och sa att det var inte helt ovanligt att det tar sig när man väl kommit till kliniken. Vår kille är nu 16 månader
  • Anonym (Inte fokus)
    Anonym (Sara11) skrev 2019-07-17 17:44:47 följande:

    Hej. Vi har försökt i 15 månader. Går på utredning och fått provera. I september ska vi börja med letrozol. Ska göra 3-4 kurer. Problemet är att jag. sällan/aldrig har ägglossning trots att jag har mens varje månad. Funkar inte det ska vi göra IVF. De är oerhört tufft. De enda jag vill är att bli gravid. Extra tufft när många(5 nära) vänner är gravida/precis fått barn. Jag orkar inte umgås med dom och det är väldigt jobbigt att känna sån avundsjuka och känna att man inte vill umgås med dom. Hur tacklar ni andra allt detta med de sociala? Mannen känner inte likadant och tycker att de är konstigt när jag säger så. Klart vi ska umgås ändå liksom? Men så känner jag inte.. De är så himla jobbigt att se magar överallt och när vänner pratar barn. Alla vänner på mannens sida har barn så de är mkt prat om barn. Kände att jag behövde skriva av mig lite..:/ håller tummarna för alla som kämpar.


    Vi höll med på i evigheter och utredning och allt som hör till men jag kände att mitt dött att tackla allt var stt bara vara ärlig mot alla och berätta vad som händer, hur det går osv, jag fick så mycket fin o bra stöttning och det var det nästa beslutet. Visst var jag ibland missunnsam och ledsen men då sajag det rakt ut ? jag känner mig såhär och såhär?
  • Anonym (Inte fokus)
    soltroll skrev 2019-07-31 18:45:48 följande:

    Oj, Ja det kan kan undra då. Tänkte idag på, eftersom det sägs att man kan få missfall utan att veta om det, utan det blir som en mens. Kanske det händer när man faktiskt känner en massa konstig symtom? Man kanske inte känner helt fel. Det vore bra som du skrev att veta.

    Usch, Ja detta är orättvist!


    Det kallas hormoner, och det lurar oss ofta, mycket intressant och hög igenkänning på denna:

    www.verywellfamily.com/why-do-i-feel-pregnant-when-im-not-1959989
  • Anonym (Inte fokus)
    SofiaJak skrev 2019-08-03 21:38:58 följande:

    Hej!

    Jag har tänkt ett tag att jag ska hoppa in i den här tråden men det har inte blivit av. Jag tänker att det säkert finns en del kloka och kunniga här så jag provar med ett inlägg då jag behöver hjälp.

    Vi är inne på försök nr 10 nu och det har inte velat tagit sig, även fast jag har haft lätt tidigare i tidigare relationer att bli med barn.

    I juli vid förra äl provade jag därför concivie plus i hopp om att det skulle hjälpa. Hade bim 19:e men inget hände så jag tog ett grav test. Det var negativt, och dagen efter kom mensen och var precis som vanligt. Då började jag med rosenrot och bisolvon, då jag läst att det ska kunna hjälpa vissa.

    I onsdags tog jag första äl testet då jag började känna ömt i magen osv, som om äl närmade sig. Det var positivt. Testade även torsdag och fredag, då jag inte trodde att ägget släppt då symptomen fortsatte, och jag inte fått de där äl flytningarna osv. Det var fortfarande positivt. Så även idag runt mitt på dagen. Anade då ugglor i mossen och tog ett grav test, även fast det inte var morgon urin, jag var relativt nykissad osv. Bifogar en bild på det.

    Kan någon hjälpa mig reda ut detta? Kan det vara positivt, och hur är det möjligt i så fall?

    Jag är förbryllad!


    Oj svårt att säga vad det ör men jag ser inget på denna sticka, testa med morgonurin istället. Har dock löst stt rosenrot kan ställa till det i menscykeln
Svar på tråden Vi som försökt bli med barn i minst 8 månader