Mamma har fått en dödlig cancerdiagnos - syster väljer att resa på bilsemester i sommar
Hej! Jag skulle också bli upprörd och ledsen. Det är ju också det här att man inte vill att ens mamma ska bli sårad av systerns val.
När slutet kommer vara nära min mamma kommer jag göra som du ts. Vara med henne och hjälpa henne så mycket jag kan. Börjar redan nu tänka på det, hur jag ska klara av hennes bortgång, jag älskar henne så oerhört mycket. Jag bor i utlandet också så det är väl det jag känner egentligen, att jag inte umgåtts med henne hittils så mycket som jag skulle velat. Om en av mina syrror reagerade på det sättet så skulle jag försöka prata med dem, för deras skull, att de kanske kommer ångra sitt val senare i livet. Jag läste nånstans, att det äldre / döende människor ångrar mest när de tittar tillbaka på sitt liv är att de inte umgåtts så mycket med sin familj och varit där för dem så mycket som de önskat. Och det som förblev osagt men borde sagts. Jag tycker det är bra att din syster får sig en tankeställare. Min ena syster till exempel har sagt upp kontakten med sin pappa, då han har svikit henne vid olika tillfällen. Nu är han döende och jag sa till henne att du gör som du vill men man har bara en pappa och du kanske ångrar dig om du inte tar kontakt med honom innan och pratar ut och avslutar det på ett bra sätt.
Tycker heller inte om uttrycket som många använder här "stanna upp sitt liv". Som att ens föräldrar är en börda? Det är dem som gett oss vårt liv som vi lever. Finns väl inget viktigare? Precis som du säger, så ser livet olika ut i olika tidsperioder, och sorg är en del av det. Jah skulle precis som du känna att det inte finns något viktigare, allt annat kan man göra sen. Om man har barn måste man såklart ta hand om dem, men jag skulle inte åka på semester. Hur kan man ens njuta av en semester när ens mamma är döende?
Jag tycker du verkar vara en väldigt fin människa och din mamma är lyckligt lottad som har dig och sin man. Hon känner er kärlek. Vissa har ingen. Du får väl tänka så. Din mamma vet väl innerst inne också om att din syster älskar henne, bara det att hennes sätt är lite "omoget". Din mamma är vis och förstår, kanske mer än vad du gör. En mamma känner ju sina barn. Oroa dig inte.
Önskar dig och din mamma en fin sommar, trötta inte ut dig för mycket, gå hem och sov länge och mycket ibland och ät mat. Då kan du hjälpa din mamma mer och har mer energi och ge din mamma mer glädje och hopp.