Jag vill ha kärleken från filmerna.

Håller inte med. Vet att det är ytterst möjligt men blir svårare ju längre upp i åldrarna man kommer. Framförallt för att man rör sig ute betydligt mindre särskilt i kretsar där folk är singlar och på jakt efter kärlek. Vad som däremot kan vara lite orealistiskt är att tro att kärleken är så okomplicerad som på film och alltid slutar lika bra. Kärlek är ett kapital som man sparar i och investerar tid och engagemang. Ögonblicklig attraktion kan visserligen uppstå vilket så klart gör att man ger en sådan person en chans till att bygga kärlek med, men det behöver inte betyda att den är evig eller ens särskilt varaktig eller bra. Sen kan ju kärlek växa fram över tid med nån man inte hade blivit blixtförälskad i från första stund genom att man har gemensamma nämnare och båda är i liknande situation och villiga att inleda en relation.

Jag förstår TS olust att gå på dejter med främlingar och på dejtsidor vill de flesta män inte investera alls i varken tid eller engagemang för att lära känna nån, utan brukar vilja träffas snabbt och känna av kemin. En helt värdelös form för att kärlek ska kunna uppstå så därför har nätdejting förlorat sin charm. Bästa är att träffa folk via vänner och i naturliga miljöer eller vara väldigt tydlig med vad man söker på nätet och avfärda alla som inte passar in. Man kan ju ha som krav att skriva med folk några månader innan träff så att man vet att engagemanget och intresset finns innan man ses .På det sättet kan dejterna bli mer bestående och givande.

Men fortsätt dröm TS. Kärlek ska kännas precis som på film;)