Jag tror min styvfar kommer blåsa mig (arv)!

God morgon allesammans!

Jag har ett par frågor om arv, bouppteckning o dyl jag hoppas någon kan besvara. 

Jag är enda barnet till min mamma (som jag kommer benämna I, första bokstaven i hennes namn). Hon skilde sig från min far när jag var helt liten och gifte senare om sig med J. I:s och min relation har alltid varit skakig, med långa perioder då vi inte haft någon kontakt alls.

I januari avled I. Vi hade inte pratat med varandra på över ett år, och mina känslor för henne var inte av den sorten att jag sörjde särskilt mycket (ledsen om det låter okänsligt, men det ligger många års bråk och sårade känslor bakom det). Jag var inte på hennes begravning, skickade dock blommor.

Eftersom jag inte haft kontakt med I har jag heller inte haft någon kontakt med J, men efter I:s död har jag pratat med honom i telefon några gånger, kollat hur han mår o.s.v. Det jag funderar över nu är; helt naturligt (hoppas jag i alla fall) det här med arvet. I och J är/var väl inte direkt stenrika, men jag vet att de efter en försäljning av en sjötomt utanför Stockholm fick in en del pengar. Ett hus finns också, samt lite prylar. Nu när jag pratat med J har frågan om bouppteckningen kommit upp, på hans initiativ. Han sade någon gång i mars/april att jag snart skulle få papper som ska skrivas på, men var noga med att påpeka att I inte ägde någonting, det är han som står på huset o.s.v.

Vad jag har förstått ska bouppteckningen vara klar inom fyra månader efter dödsfallet, I avled den 11/1 så det datumet har ju passerat. När jag pratade med J senast, förra veckan, sade jag att jag ännu inte fått papperen. Han svarade då att han som sköter det hela har begärt uppskov. Nu förhåller det sig så att jag tror att I, p.g.a. vår dåliga relation, inte velat att jag ska ärva något alls egentligen. Det är ju dock, på gott och ont, omöjligt att göra sina barn arvlösa i Sverige, vilket de med all säkerhet varit medvetna om. 

Min misstanke är att J försöker "blåsa mig" på något sätt. Jag undrar nu; hur är det med det här med huset? Kan J verkligen lägga rabarber på alltihop själv? Och är det vanligt att uppskov med bouppteckningen begärs, med tanke på att I enligt J inte ägt något borde det väl ha varit en enkel historia? Kan J förhindra mig att ärva något alls på något vis, i så fall hur? Någon som vet? Vill egentligen kontakta advokat, men ekonomin tillåter inte sådana saker just nu...

Jag inser att jag kanske låter girig, och att jag, efter att ha tillstått att jag inte sörjer henne vidare värst mycket, inte borde vilja ärva något. Men I har sårat mig oerhört mycket genom åren,  och hon har snackat skit om mig med i princip hela släkten vilket resulterat i att ingen vill ha med mig att göra (jag vet detta eftersom en av dem "försade sig" i ett pm på Facebook). Det var mycket därför jag inte gick på begravningen, jag frågade J om han ville att jag skulle komma och fick till svar att för hans del var det okej men min morbror, kusiner till I o..s.v skulle ju komma...

Sättet han sade det på fick mig att förstå att släkten inte ville se mig där. Det gjorde mig inte så mycket, har aldrig stått någon i släkten särskilt nära, men lite sårande var det ju. Att släktingar, och särskilt då en så pass nära släkting som ens morbror, inte tyckte att jag skulle få komma på min mammas begravning, det är klart att det svider lite annars vore man väl inte mänsklig...

Jag inser att det är väldigt "dubbla budskap" här, kan inte riktigt förklara allt men jag upprepar att I:s och min relation varit skakig och den sista tiden icke-existerande, hoppas det räcker så som förklaring. 

Tacksam om någon har svar på mina frågor!