• frokenannorlunda

    Diagnosen förändrar allt - livrädd

    Jag behöver råd, kloka ord.

    Jag är 27 år gammal, alltid vetat att något inte är helt rätt med min kropp. Det har alltid varit något. Obalans, migrän och extrema mens smärtor.

    Förra veckan fick jag bekräftat att jag har PCOS. Mina chanser att bli gravid på naturlig väg är lika med zero. IVF är min enda chans. Och tydligen ska jag inte slösa tid, för min största chans att bli mamma är nu. Om jag ens har en chans.

    Jag har haft barnlängtan i flera år, men sen jag träffade min nuvarande partner har det blivit extremt.

    Han är 10 år äldre. Han har två små barn sen tidigare. Båda genom IVF. Hans upplevelse av IVF var tydligen hemsk.

    Vi har endast träffats i 6 månader. Så att ta upp barnfrågan känns extrem, men samtidigt gör den inte det. Jag är livrädd för att det aldrig kommer hända för mig.

    Saken är den att bara nån månad innan jag fick detta besked var min mens sen, jag började få upp hoppet om en graviditet. Han var oerhört glad. Men nu när vi pratar IVF har stämningen förändrats. Det lät mer som att hade det hänt oplanerat så hade det varit kul, men inte en planerad IVF.

    Men jag har ju inget annat alternativ?! Måste jag nu ha det där hemska snacket? Om du inte vill samma måste vi sluta ses?

    Jag älskar livet med honom och barnen. Vi pratar om husköp, och har funnit en otrolig trygghet i varandra. Men jag vet att jag aldrig kommer acceptera tanken på att aldrig försökt med IVF.

    Vad gör man ens när man vill så olika saker från livet? Eller ja. Han har redan fått sitt. Med exet. Jag känner mig så oerhört otillräcklig som kvinna aldrig kommer kunna ge en man just det.

    Jag kommer aldrig kunna överraska någon med ett positivt test. För nu ska jag kämpa för att kunna få barn.. är så himla ledsen och trött på kampen. Och ja, jag kan ju vänta. Växa in i vår relation, kanske ändrar han sig? Om 5 år? Och säger då läkarna att mina chanser är förbi. Då förlåter jag mig själv aldrig någonsin.

    Så mycket tankar. Är dessutom livrädd för tanken om IVF, missfall.

    Har inga vänner i liknande situation. Inga av mina vänner har barn än. På hans sida har ju däremot alla det och jag är alltid yngst i sällskapet.

    Jag gör allt för hans kids, dom är underbara! Önskar bara så att familjen kunde utvecklas.

    Jag har varit redo så länge! Ska inte detta hända för mig? Jag får seriöst bröstsmärtor och ångest bara jag tänker tanken.

  • Svar på tråden Diagnosen förändrar allt - livrädd
  • UndrandeSökare

    Du kan ju börja med att fråga din gyn om du kan få Letrozoltabletter och Ovitrellesprutor utskrivna först och pröva det som ett första steg. Många med PCOS får det utskrivet.

    Letrozol gör att äggen mognar och Ovitrelle är en ägglossningsspruta.

    Om din sambo har bra kvalitet på sina spermier så kan det gå naturligt om du får hjälp med ägglossningen med hjälp av Letrozol och Ovitrelle. Men om han har slöa spermier (som bara simmar runt i ring) så är ju ivf enda alternativet.

  • Cis

    Vet du varför dem genomgick IVF? Liksom bara för att du har pcos är det ju inte kört. Men om det är han som är problemet så är ju chanserna minimala. Jobbig situation. Men du måste prata med honom, ärligt talat, han älskar dig bara så pass mycket att ett barn av misstag vore okej men kämpa för ett med dig orkar han inte? Du är bara 27. Leta efter någon som vill ha dig och ha barn lika mycket som du vill ha dem.

    Ett halvår är lång tid. Er relation ska tåla det. Vänta inte med att prata med honom. Var inte rädd för att detta ska förstöra. En bra relation blir inte förstörd av sånt här. Du är värd allt och det bästa, glöm aldrig det.

  • frokenannorlunda
    UndrandeSökare skrev 2019-02-07 06:47:17 följande:

    Du kan ju börja med att fråga din gyn om du kan få Letrozoltabletter och Ovitrellesprutor utskrivna först och pröva det som ett första steg. Många med PCOS får det utskrivet.

    Letrozol gör att äggen mognar och Ovitrelle är en ägglossningsspruta.

    Om din sambo har bra kvalitet på sina spermier så kan det gå naturligt om du får hjälp med ägglossningen med hjälp av Letrozol och Ovitrelle. Men om han har slöa spermier (som bara simmar runt i ring) så är ju ivf enda alternativet.


    Nej för oss är ivf det enda alternativet tyvärr.
  • frokenannorlunda
    Cis skrev 2019-02-07 07:22:00 följande:

    Vet du varför dem genomgick IVF? Liksom bara för att du har pcos är det ju inte kört. Men om det är han som är problemet så är ju chanserna minimala. Jobbig situation. Men du måste prata med honom, ärligt talat, han älskar dig bara så pass mycket att ett barn av misstag vore okej men kämpa för ett med dig orkar han inte? Du är bara 27. Leta efter någon som vill ha dig och ha barn lika mycket som du vill ha dem.

    Ett halvår är lång tid. Er relation ska tåla det. Vänta inte med att prata med honom. Var inte rädd för att detta ska förstöra. En bra relation blir inte förstörd av sånt här. Du är värd allt och det bästa, glöm aldrig det.


    Tack för ett så fint svar! Det värmer!
    Som jag förstått det så hade hans ex precis som jag svårt att bli gravid. Dock funkade ivf för dom på första försöket med båda barnen. 
    Jag har haft oskyddat sen 4 år tillbaka, och ingenting har hänt. (Då också med exet.) 

    Absolut, han är klok och förstående, men jag vet liksom inte hur jag ska lägga upp det, vad man bör säga. Det sista jag vill är att tvinga någon, ställa ett ultimatum liksom. Känns som att vad man än gör i en sådan situation blir det inte rätt. Samtidigt känns det som att det mest är hans gamla erfarenheter som talar, att hans ex körde sitt eget race, lämnade honom utanför och därför har han så dåliga erfarenheter av hela 'skapa barn' processen. 
  • UndrandeSökare
    frokenannorlunda skrev 2019-02-07 15:49:22 följande:

    Nej för oss är ivf det enda alternativet tyvärr.


    Isåfall tycker jag ni måste sätta er ner och prata ut ordentligt om er situation och hur ni vill att er framtid ska se ut.

    Om ivf är enda alternativet för att få barn, och han absolut inte vill göra ivf, och du inte kan tänka dig att leva utan att försöka få egna barn, så måste du nog lämna honom och hitta någon annan man som vill skaffa barn genom ivf.

    Om du vill ha barn, så vänta inte i flera år, kvinnans fertilitet sjunker med åldern.
  • Intigra

    Först kanske du ska läsa detta för att muntra upp dina tankar runt möjligheterna att lyckas.
    www.linne.se/pcos
    Sedan är det de råden som du redan fått du nog bör tänka över.
    Ni måste tala ut om din längtan att få barn kontra hans ovilja att gå igenom en till IVF
    Du måste utifrån vad ni kommer fram till fatta beslutet om hur du vill fortsätta relationen.
    Utifrån det du sagt låter det som att trots att IVF lyckades väl just behandlingsmässigt var det mer den känslomässiga biten mellan honom och hans ex som gjorde upplevelsen svår för honom.
    Du är ju inte hon och eran upplevelse av en IVF kanske blir helt annorlunda. Särskilt om han kan berätta var det blev fel och hur det kändes jobbigt. Så ni kan se problemen ihop från början.
    IVF är för många något som kan tära på sinnet men det är ju även år av försök med uteblivna plus med. Likväl som år av barnlängtan med vetskap att man bara blir äldre och chansen försvinner alltmer.

  • frokenannorlunda
    UndrandeSökare skrev 2019-02-07 16:03:02 följande:
    Isåfall tycker jag ni måste sätta er ner och prata ut ordentligt om er situation och hur ni vill att er framtid ska se ut.

    Om ivf är enda alternativet för att få barn, och han absolut inte vill göra ivf, och du inte kan tänka dig att leva utan att försöka få egna barn, så måste du nog lämna honom och hitta någon annan man som vill skaffa barn genom ivf.

    Om du vill ha barn, så vänta inte i flera år, kvinnans fertilitet sjunker med åldern.
    Ja samtidigt som jag tänker att jag är ju så ung.. så känns det som att jag inte har tiden på min sida. Jag fyller 28 i sommar, och är rädd för att detta ska ta år. 
  • frokenannorlunda
    Intigra skrev 2019-02-07 16:26:29 följande:

    Först kanske du ska läsa detta för att muntra upp dina tankar runt möjligheterna att lyckas.
    www.linne.se/pcos
    Sedan är det de råden som du redan fått du nog bör tänka över.
    Ni måste tala ut om din längtan att få barn kontra hans ovilja att gå igenom en till IVF
    Du måste utifrån vad ni kommer fram till fatta beslutet om hur du vill fortsätta relationen.
    Utifrån det du sagt låter det som att trots att IVF lyckades väl just behandlingsmässigt var det mer den känslomässiga biten mellan honom och hans ex som gjorde upplevelsen svår för honom.
    Du är ju inte hon och eran upplevelse av en IVF kanske blir helt annorlunda. Särskilt om han kan berätta var det blev fel och hur det kändes jobbigt. Så ni kan se problemen ihop från början.
    IVF är för många något som kan tära på sinnet men det är ju även år av försök med uteblivna plus med. Likväl som år av barnlängtan med vetskap att man bara blir äldre och chansen försvinner alltmer.


    Precis. Du sätter ord på många av mina tankar. 
    Vi kommer behöva prata ut i helgen.
  • Intigra

    Hoppas ni får ett fint samtal.
     Länken jag lade upp var mest för att jag ville du skulle se denna delen.

    "I själva verket är äggen hos kvinnor med PCOS ofta av bra, och t o m bättre karaktär än hos andra, vilket innebär hög fruktsamhet och ganska låg missfallsrisk, när man väl ägglossar (eller vid IVF), förutsatt att man inte har alltför mycket övervikt. Det är fr a bukfettet som inte är bra. PCO-äggstocken är ju inte sjuka, vilket man ibland kan tro när man läsar på nätet, de är i sig faktiskt en slags super-äggstock, som är försedd med fler omogna, men i huvudsak helt friska, ägg. Våra forskningar har visat att kvinnor med den här äggstockstypen faktiskt har högst graviditetsferkvens av alla vid IVF"

    Jag har själv PCO och genomgått IVF så vill du veta min egen upplevelse av det är det bara att säga till.

Svar på tråden Diagnosen förändrar allt - livrädd