Inlägg från: Anonym (Ts) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ts)

    Oklart

    Jag är gravid i vecka 4+1, och har egentligen många frågor och funderingar jag hoppas få svar på här. Jag kände redan samma dag som förväntad mens lite symtom så som smärta i brösten, vilket har varit mitt största och första symtom. Dagen efter kände jag även som "menssmärta" och en smärta som strålar ner i benen, eller typ ilningar. Därefter lite yrsel, men jag är även mycket piggare än tidigare innan graviditet, så ingen tvekan om att hcg:t ökar. Är det normalt att känna symtom så här tidigt?

    Jag har bokat tid på abortmottagningen. Men jag är väldigt osäker på om jag vill och tänker genomföra en abort. Det är framförallt killen som pressar mig genom att säga att jag förstör hans liv om jag inte gör abort och att han absolut inte vill ha barn nu och att han inte kommer att ha kontakt med mig om jag väljer att behålla. Han bönar och ber att jag ska genomföra aborten. Han tycker att han har blivit lurad. Saken är den att vi har kört oskyddat i ett halvår och han har varje gång kommit i mig, jag har föreslagit kondom. Nu säger han att han förväntade sig att jag skulle göra abort om det hände. Vi är snart 26 år och jag har länge haft en barnlängtan och jag känner redan nu att vid en eventuell abort skulle jag känna avsky mot honom som fått mig att genomföra ett ingrepp jag absolut inte velat. Och vem vet då när jag träffar någon och får barn. Jag mår rätt dåligt i denna situation och är iallafall inte redo för en abort än. Jag behöver mer tid att tänka och prata med vänner, men jag kommer ändå gå på min tid på abortmottagningen för att känna hur det känns att vara nära steget och för att se att det inte är ett utomhavandekveds eller något annat där jag inte har något val.

    Hur mycket tror ni att man kan se på ett VUL om en vecka? Och har ni varit i liknande situation? Vad hände? Behöll du barnet och blev ensam, hur gick det? Skulle du göra om det? Behöll du barnet och han senare ångrade sig och kunde glädjas med dig? Genomgick du en abort och hur mådde du efteråt?

    Frågorna är såklart många och jag pratar med mina vänner om det. Men vill ha lite input från er också.

    Tackar ödmjukast!

  • Svar på tråden Oklart
  • Anonym (Ts)

    Ingen som har något svar på mina frågor?

  • Anonym (Ts)
    Anonym (L) skrev 2019-01-23 11:00:52 följande:

    Du ville alltså bli gravid med honom, eftersom du inte använde något preventivmedel?


    Jag kan inte använda något annat preventivmedel än kondom, något som jag har föreslagit för honom men han har avstått. Jag har dessutom sagt till honom att jag inte vet vad jag gör om jag blir gravid. Nu är vi här.
  • Anonym (Ts)

    Jag hade oskyddat sex, jag var medveten om riskerna. Jag tänkte att blir jag gravid så behåller jag. Då abort inte är ett preventivmedel. Jag hade älskat barnet av hela mitt hjärta. Jag har varit tydlig med att jag kanske inte kan göra abort om så händer.

    Jag har haft oskyddat många många gånger i mitt liv, i 13 år av mitt liv och jag har inte blivit gravid tidigare. Alltså har det varit väldigt oklart om jag har kunnat bli det. Jag har alltid velat ha barn.

  • Anonym (Ts)
    Pierott skrev 2019-01-24 22:45:41 följande:

    Varför gör du då en tråd när allting är klart för dig? Du behåller barnet o snubben lämnar dig. Du visste ju att de skulle bli så om du blev gravid.


    Var står det att det att allting är klart för mig? Allt är i allra största grad oklart. Och nej jag visste ingenting om någonting om jag blev gravid.
  • Anonym (Ts)

    Så. Jag var på abortmottagningen med killen i torsdags. Hade gjort klart för honom att jag inte kommer att göra abort då. Hon i receptionen var jätteotrevlig men barnmorskan jag träffade var jättetrevlig och sa att det är helt mitt beslut och det är jag som kommer att leva med beslutet resten av livet. Jag fick inte se ultraljudet men jag bad henne berätta vad hon såg. Jag var i vecka 5+1, alltså 2 dagar diff mot beräkningen från förra månadens första mensdag, alltså min beräkning 5+3, vilket är vad jag är i idag.

    Besöket blev inte riktigt som jag och killen hade tänkt oss.

    Efter det åkte vi gemensamt hem till honom. Därefter har vi pratat och pratat men vi verkar inte riktigt komma någon vart. Vi har inte bråkat, utan mest varit snälla mot varandra, men han är fortfarande tydlig med att han inte vill ha barn, och tycker att det är jobbigt för att han älskar mig och vill leva med mig, men inte ha barn. Att jag då blir ensam, han betalar underhåll och sedan sitter han dag ut och dag in och tänker på mig och barnet, eller så lever han ihop med mig och barnet men mår dåligt för att han inte ville ha barnet. Fader okänd är otänkbart vad jag förstod för honom.

    Jag vill ju behålla, och är också beredd på att vara ensamstående från scratch, men att jag mer än gärna har honom med på noterna. Men vill han inte så är det upp till honom, jag kan inte tvinga honom.

  • Anonym (Ts)
    Anonym (Men) skrev 2019-02-02 19:47:11 följande:

    Kan bara inte begripa, han tycker att ett barn typ skulle förstöra hans liv och få honom olycklig men ändå kommer han i dig oskyddat under ett halvår? Jag får inte den logiken att gå ihop. Vad förväntade han sig?


    Han förväntade sig att jag skulle göra abort! (???)
Svar på tråden Oklart