Jaha.. då blir vi ytterligare några som tillhör statistiken..
Åkte in för vul för att få se våra skatter men där fanns inget.. 8+1 idag.. Vi är helt knäckta och bara gråter.. På måndag blir det nytt vul men om status quo så ska jag skrapas nästa vecka.. Livet, hör ni. Var rädda om er..
Det är svårt att skriva ett inlägg när en av oss fått ett hemskt besked. Luften går liksom ur än. Jag blir så ledsen av att läsa sådant och självklart skapar det ännu mer oro. Jag hoppas denna grupp fått sin del av dåliga besked nu, men tyvärr tror jag det är för mycket att hoppas på. Men vi måste vara glada för det vi har just nu, vi vet aldrig när det kan tas ifrån oss. <3
Nu kommer det lite positiva nyheter för att väga upp allt ledsamt... vi är precis klara på tidigt vul och DET FANNS ETT LITET HJÄRTA SOM SLOG! blev så lättad att jag började gråta - en reaktion som tidigare gånger kommit vid plusset men jag antar att jag hållt inne glädjen tills nu.
8+1 enligt både mina beräkningar och vul, så nu är risken betydligt mindre att nåt går fel.
Världens finaste alla-hjärtans-dag-present <3
Hej på er! Var ett tag sedan jag skrev, men har verkligen varit i en trötthetsdimma.
Har varit på två ultraljud hittills, ett tidigt (v. 9) och ett inför NIPT-test (v. 11). Vad den rörde sig ???? Vi fick svar på NIPT efter bara tre dagar (brukar ta 7-10 dagar) - allt såg bra ut och vi bestämde även att ta reda på om det är en pojke eller flicka - och vi väntar en liten pojke. Går in i v. 12 idag och BF är fortfarande satt på 7 september.
Hur går det för er alla? Är det någon mer som gjort NIPT?
Halloj!
Är det någon som börjat få lite mage? Jag går bara in i v. 11 imorgon, men har en liten liten kula, eller rättare sagt, jag har verkligen svårt att dölja att jag är gravid. Inga byxor passar, har fått köpa gravidtights som jag lever i. Mina jackor är trånga över gumpen. Hade min bästa vän hos mig i helgen, hon vet sen innan, men hon sa dirket: du ser verkligen gravid ut nu. "Äh det är tarmarna och fett", måhända sa hon, men du är en 34 i vanliga fall, men nu är du en 40 över nedre delen av magen och brösten, men fortfarande en 34:a rumpan och midjan. Haha. Hon har själv barn. Trodde "smala" personer fick vänta längre på en mage? Dock har jag inte världens magmuskler så det kan vara därför.
Hur är det för er? Jag vill helst inte köpa några gravidkläder än, det ör så tidigt, men jag har typ inget som passar. Mina kläder är inte gjorda för extra kilon tyvärr....
Rolig Lista!
1. Vilken vecka är du i, och enligt vilka beräkningar?
V.10, går in i v. 11 imorgon, enligt ÄL.
2. Barn sen tidigare?
Nej.
3. Tidigare graviditeter som inte gått vägen?
Nej, det är jag så tacksam över.
4. Antal försök för att få till denna graviditet?
Försök 2, eller 1, beror på hur jag räknar. Hade en riktig mens efter jag slutat med ppiller, körde då med äl test och vi blev gravida.
5. Hur berättade du för din partner?
Min man var med när jag testa och vi vände på testet tillsammans.
6. Vilka andra har du berättat för hittills?
Mina svärföräldrar, mina två bästa vänner.
7. Cravings?
Ost och skink smörgås (äter aldrig smörgås annars!) och mjölk.
8. Krämpor?
Mensvärk till och från, trött, lite illamående, lätt att få blodsockerfall, ömma bröst.
9. "Känning" om visst kön?
Jag tror det är en flicka. En känsla jag har. Men min man tror en pojke. Spännande, gör ju NIPT och får veta ganska tidigt.
10. Det är tidigt, men har ni funderat på namn?
Vi har flera namn, vi tycker väldigt lika. Kör på gamla vackra och svenska namn. [/quote]
Hej!
Idag var jag hos bm för provtagning för NIPT. Känns nervöst nu när det är taget och innan vi får svar. Dock känns det inget bra med min bm, hon är super kompetent och snäll, det är inte det. Men jag trivs inte med henne. Jag har en speciell historia (vem har egentligen inte det?) och behöver extra vård. Mina andra läkare poängterar det och min mvc har lovat att följa detta. Trots det görs det inte. Hon är stressad och när jag oroligt frågar om saker blir hon irriterad och svarar typ "det kan vara tecken på attt något är fel" fast det sannolikt inte är det. Inga varma lugna ord. Okej, man behöver inte ljuga och lova att inget händer, men man kan lugna och ge hopp. Hon som gjorde ul var en äldre kvinna och hon gav mig trygghet och sa saker som lugnade mig. Tur jag har mina andra tetapueter. Jag är inte vek eller svag, men jag är väldigt rädd då jag tyvärr upplevt en hel del i mitt liv och haft otur i allt, därav vågar jag inte tro på att det kommer gå vägen. Kan man byta bm? Jag har nästa tid i v. 16 och då bara en kvart. Vilket är alldeles för lite och för lång tid tills dess. (Behöver egentligen specialistmödrarvård men de sa till mina läkare och min man att jag kunde få gå oftare så skulle jag slippa gå på två ställen) När vi var på inskrivning var hon så gullig och intresserad och inställssam, men det var nog bara för att min man var med, som bortblåst nu. Ursäkta min klagan, men känner mig orolig och ensam. Vad hade ni gjort? Nu ikväll har jag gråtit, inte gjort tidigare, för jag är så orolig för missfall. Att liten har dött. Men ska på ul på måndag och har sedan KUB ul veckan därpå. Milstolpar..
Hur känner ni med er barnmorska? Vad kan man "kräva"?
Idag var det KUB-ultraljud och det blev låg sannolikhet..... Gå hem och fira sa barnmorskan, det blev en halv hamburgare som vände och kom upp igen. Men det var fantastiskt att få se den lilla leva om i magen. Vi fick lite extra bonustid i ultraljudsmaskinen eftersom "hen" inte ville visa upp sig. Inte förrän jag varit uppe och gått en stund kunde BM göra sina mätningar. I övrigt är jag sjukskriven pga illamående och frekventa kräkningar. Nog för att jag mådde hemskt vid mina två andra grav. men denna tar priset....tar mig knappt ur sängen och kräkhinken är min närmaste "vän". Vätska tar jag en tesked åt gången och hoppas att kroppen tar upp det den behöver innan nästa kräkning. Hörs igen när/om jag mår bättre. Går in i v 13 på söndag och då måste jag få tillbaka mitt liv igen.
Någon här som haft vattnig/riklig flytning? Har hitills haft ganska normala flytningar. Men idag när jag skulle gå på toa var där en liten pöl i trosorna. Inte så riklig att jag kände den rinna så som man kan känna mens. Men tillräckligt föratt lämna en hyfsat blöt pöl. Någon som haft liknande?
Blev supernojjig och började genast tänka men shit tänk om det är fostervatten och snart blir det misfall?!
Fick inte lika kanonbra siffror på kub som några av er andra, 1:375 för trisomi 21. Så nu blir det NIPT och två väldigt långa veckor i väntan på svar...