Vi som längtar efter en liten 2019 bebis
Hej.
Hoppas så att någon vill ta sig tid att läsa mitt inlägg.
Jag har aldrig skrivit på FL förut. Bara varit inne och läst. Läst och känt igen mig något enormt. Rädslan att inte bli gravid håller helt seriöst på att knäcka mig totalt. Tänker att det kan kännas skönt att ha ett bollplank här. Har en jättefin sambo som försöker stötta och tänka positivt. Men jag kan liksom inte sluta att tänka på det hela tiden...
Vi har försökt i 9 månader men det händer ingenting. Prickar in ägglossning (antar jag att vi gör eftersom vi har sex 1-2 gånger/dag under dessa dagar). Men likt förbannat kommer mensen. Det är många som säger att det är normalt att det tar ett år men jag är så otålig för vi längtar så galet mycket efter en liten.
Äter bra mat. Har inte druckit en droppe alkohol sedan vi bestämde oss för att vi ville bli gravida. Detsamma gäller min sambo, han dricker inte heller. Äter en hel drös med vitaminer och mineraler, bla: folsyra, magnesium, b-vitamin och KSM. Mannen äter zink, selen och har precis börjat med rosenrot.
Det känns som att jag bara ser underbart fina gravidmagar överallt. Vänner blir gravida till höger och vänster. Jag bryter ihop och vill gråta varje gång någon går ut med att de ska få bli föräldrar. Det känns så orättvist. Vi lever som att vi är föräldrar, det är bara barnet som saknas.
Är så orolig att något ska vara fel. Jag har varit gravid en gång för länge sedan, med en annan kille. Det slutade med ett väldigt tidigt missfall. Är rädd att det ska vara något knas med min man.
Måste man vänta ett år innan man får göra en utredning?
TACK till dig som läste hela vägen hit. Kram från sorgsen tjej som inte vill något hellre än att bli mamma.