Jag vill att han byter jobb.

Ni kan ju först se hur det är och ha en lång gemensam föräldraledighet planerad.
Tex om han tar FL tillsammans med dej första halvåret, så ni hinner rå om er familj ordentligt. Båda lär känna barnet väl och anknyta, maten/magen hinner komma igång ordentligt. osv.
Sen om du har ett mer normalt jobb, så kanske du kan jobba lite grann när barnet fyller 6 mån, även han kan jobba lite? Tex du börjar jobba 50% när din make inte jobbar och han jobbar 50% genom att skippa varannan resa, då är han hemma 2+2+2 veckor och borta 2 veckor. De 6 veckor som han är hemma, då jobbar du 50-60%. De 2 veckor som han är borta, då är du hemma heltid.
Det blir 2 jobbiga veckor, men barnet är 6-7 mån när det börjar och du/ni har varit hemma länge tillsammans och tex lagat en massa matlådor till dej, kanske så det räcker 2 veckor, bara ta farm och värma. Och har barnet börjat äta puré så har ni lagat det och fryst in eller köpt hem så det finns att värma. Då kan du använda dina 2 ensamveckor till att bara göra sådant du tycker är kul, gå på babysim, öppen förskola, hälsa på vänner. Väl hemma finns inte mycket att göra mer än att värma mat och äta, ställa in i diskmaskinen... klart...
Städ, tvätt mm gör ni ett rejält ryck på innan maken åker iväg, så behövs nästan inget på 2 veckor, bara någon maskin tvätt och ett varv med dammsugaren.

Jag hade inte tagit det beslutet utan att ha testat detta först.
Tänk om det är superbra att han är hemma så mycket med er? Då är det inte värt att offra det för att få mer vardagstid ihop.
Se bara till att ni har pengar för att täcka upp första halvåret!

gbg123 skrev 2018-12-09 23:05:38 följande:

Tack för era svar och åsikter! Det känns bra att några förstår mig.
Till saken hör att han har ett barn från en tidigare relation. Barnet bor hos oss en vecka i månaden, ofta mindre. Han verkar inte vilja ha barnet mer heller och säger att han mår dåligt över att gå hemma med ett barn så långa perioder, (alltså sju dagar!) då han hela tiden vill vara igång och har många bollar i luften men blir begränsad av barnet. Han har därför inte heller tagit ut några pappadagar. Detta gör att jag får en känsla av att han använder sitt jobb som en slags verklighetsflykt. Han får liksom "semester hemifrån" och kan släppa allt ansvar. Hans förra partner har med glädje tagit på sig hela ansvaret över deras barn, jag är rädd att han tror det ska bli likadant med oss.
Det är han som är den drivande i skaffa barn diskussionen.

Om det finns risk att hans 90 dagar brinner inne, så hoppas jag att ni vet om att man kan ta ut sina SGI-dagar så fort man har 5 dagar eller mer utan arbete, Eftersom han är hemma 2 veckor i sträck så har han rätt att ta ut SGI-dagar när han är hemma med sitt barn (om dagarna finns kvar att ta ut). Så varje gång han är hemma och har sitt barn hos sig, kan han ta ut SGI-dagar utan att krångla med sin arbetsplats eftersom det bara är FK som behöver ha koll på detta.
Så behöver han inte bli av med dagarna och få ut mer pengar...

Jag vill att han byter jobb.

INNEHÅLL