Inlägg från: Anonym (eee) |Visa alla inlägg
  • Anonym (eee)

    vilka frågor samarbeta kring?

    Det handlar i huvudsak om sånt man behöver veta, tex allergier, om nåt speciellt är inbokat som den andre behöver veta osv. Man behöver inte tala om att barnet ska på friluftsdag, har klippt sig eller varit på kalas. Sånt kan en 14-åring ringa och berätta själv om den vill. 
    Dvs sånt där smått vardags"krafs" har man ingen skyldighet att hålla på och rapportera om. 
    Det står i lagen att man ska informera om sånt som kan underlätta samarbetet. Det betyder inte att man är en "slav" under den andre föräldern och måste tala om allting. 

    Du kan väl inte på allvar mena att ni har kontakt varje dag? 

    Här har vi barn som är hos den andra föräldern varannan helg. Det är i princip ingen kontakt förrän någon dag innan barnen ska dit, så att man vet att allt är ok inför den helgen. Om det är något väldigt viktigt däremellan hör någon av sig, tex om det kommit en inbjudan till släktings kalas som den andre föräldern gärna vill ha med barnen på. 
    Det har funnits perioder när denne förälder i princip vela ha som ett veckobrev, ungefär som i lågstadiet, men har fått ge upp detta då vi har vårt vardagsliv i vårt hushåll och det är inget man har skyldighet att informera om. Det är inga små barn här heller. Vill föräldern veta mer om vad barnen gjort är det bara att fråga dem, rinag eller messa dem. 

  • Anonym (eee)
    Mian1973 skrev 2018-11-26 21:11:31 följande:

    tack för svar, ska kolla länken imorgon! men det du skriver låter som en enorm lättnad! jo jag menar faktiskt daglig kontakt. kan nog hoppa över någon dag ibland, men något sms flertalet dagar och ibland låååånga konversationer eftersom modellen ofta blir (ja sett ur mitt perspektiv så det finns ju hans version också) att jag berättar något jag gjort, tex om jag haft ett samtal med en lärare, eller uppmuntrat vårt barn att gå iväg på någon aktivitet eller om det är mycket läxor... och pappan 20 procent av gångerna svarar neutralt. 5 procent på ett trevligt sätt och resterande gånger med ifrågasättanden eller oliktänkande. det är oerhört slitsamt för samtidigt är nästan allt som rör barnet mitt att ordna med, såväl socialt som praktiskt. Allt ifrån kontakter med skola, låta barnet ha sina kompisar här på övernattningar (det funkar inte ha flera hos pappan och här har hon 5-6 barn över på ett dygn i taget...) och i princip allt bekostas av mig med undantag för att jag får en stor del (men inte allt) av barnbidraget och vi delar på kostnaden för mobilabbonemang (jag köper dock mobilen märkligt nog), och ibland delar vi på kostnad för aktiviteter, men ibland tycker han det är för dyrt och då står jag för det (man kan ju inte tvinga honom vilja dela på det, då är det vårt barns intresse som går före och jag får stå för det tänker jag)...
    skolarbete är helt upp till mig att hjälpa till med, läxhjälp i svenska (det ämne barnet har svårt i) bekostar jag själv (för jag känner att jag inte riktigt hinner med det själv och jag är behjälplig i många andra ämnen...) Ta till läkare, frisör fixa födelsedagar och vinterkläder... you name it. jag är ensamstående och har rubbet men måste hela tiden rapportera. det är lite krångligt. lättare om jag slapp daglig kontakt... särskilt som vårt barn inte ens VILL vara där mer...


    Jag tror att de flesta faktiskt inte har kontakt så tätt som du beskriver, möjligt när man har väldigt små barn och den andre föräldern har ett tätare umgänge, men inte för en 14-åring. 
    Tycker du kan börja med att säga att du kommer meddela en gång i veckan från med nu, tex varje söndag, om det är något speciellt inför kommande vecka osv. Dra ner på alla dessa småmeddelanden, det skapar ju bara merarbete för dig. Uppmuntra pappan att hellre ringa eller messa sitt barn om han vill veta något speciellt. Dels minskar det trycket på dig och  dels kan det faktiskt leda till att pappan och barnet får något roligt att prata om och kan utveckla sin relation, så att det blir bättre för alla på det sättet. 
  • Anonym (eee)
    Mian1973 skrev 2018-11-27 08:38:06 följande:

    länken till lawline är toppen men handlar ju om umgängesförälder, ej mellan två vårdnadshavare. misstänker att det finns viss skillnad? juridiskt är vi två vårdnadshavare (även om den andra föräldern inte agerar riktigt så)


    Jag trodde faktiskt du menade att du var ensam vårdnadshavare eftersom den andre föräldern verkar så frånvarande. Men man ska ändå inte behöva hålla på och meddela minsta lilla

    Trist att barnet känner sig så ansatt om pappa hör av sig. 

    Jag tycker en väldig massa saker nu utan att känna dig:
    1. Be FK om hjälp med underhåll. Du har all rätt i världen att få det när barnet bor så mkt hos dig. Om du inte vill använda pengarna kan du spara dem på ett konto till barnet. 
    2. Har ni pratat tillsammans på familjerätten? Där kan de räta ut frågetecknen för pappan vad som är rimligt att få info om. Du kan definitivt styra att du bara meddelar en gång/vecka oavsett. Han kan inte tvinga dig eller barnet att svara varje dag. Barnet kanske kan blocka hans nummer ett tag för att få bort stressen. Inget han behöver veta, ungen behöver ju lite ro!
    3. Du kan ringa  Soc och be om råd hur du ska hantera pappan, just för att barnet inte mår bra i detta. 
    4. Kanske dags att kontakta advokat? Så stora barn kan inte tvingas iväg hur som helst och vill hon inte ens svara i telefonen är det ju rätt tydligt att detta inte är bra.

     och här är en tråd med två vårdnadshavare Glad 
    lawline.se/answers/har-boendeforaldern-informationsskyldighet
Svar på tråden vilka frågor samarbeta kring?