Förhållande och missbruk
Säg till mig det jag behöver höra...
Har träffat en man i två år. Vi har båda barn sedan tidigare. Han ville mycket snabbt i förhållandet flytta ihop, skaffa barn osv. För mig gick det alldeles för snabbt och något fick mig att ta det lugnt. Vi hade det bra, det funkade fint med barnen, träffade varandras familjer osv. Efter ett tag kom det fram att han tog tabletter, men ville sluta. Jag stöttade honom och han gjorde ett toppenjobb för att sluta med allt. Problemet är att han bytte ut det beroendet mot sprit och förmodligen något annat som jag inte har koll på. Det har gått så långt att han missköter det mesta i sitt hem, städning, matlagning, rutiner med barnen, sover titt som tätt osv. Själv ser han sig som familjefar och verkar inte ha några ambitioner att sluta. Ist ställer HAN ultimatum att flyttar vi inte hop så kommer allt att dö ut. Jag kan förstå vad han menar för det känns som varje gång jag tar upp saker vänds det till att det är jag som gör fel. Det här innebär att jag känner mig helt värdelös och varken vet vad jag vill eller tänker längre. Jsg drar mig tillbaka till mitt hem och mina barn och isolerar mig där och han ser det som att jag kämpar EMOT oss istället för FÖR oss. Det stämmer väl med jsg känner att jag kan inte släpa in barnen i ett destruktivt liv trots att jag älskar honom och hans barn. Han är jättestressad just nu för jag känner mig helt slut och vet varken vad jag tycker, vill eller känner längre. Det gör att han ligger på ännu mera och jag blir ännu mer stressad. Nu har jag sagt att han och jag ska prata med varandra under nästa vecka för att jag ska få lite tid att sortera tankarna. Nån som kan hjälpa en förvirrad själv som älskar sin kille men inte tror jag kan leva så här?...