Vill inte utföra ivf

Nej då vill jag kanske inte ha barn tillräckligt mycket. P.g.a spruträdslan. Och rädslan över att det kommer göra ont med äggutplockning. Jag kommer få någon biverkning av hormonsprutorna. Jag får för många ägg det är ju faligt. Och att vi kanske kommer att misslyckas med alla försök. Och sen gå igenom den psykiska smärtan. alla negativa jävla tankar du kan tänka dig snurrar i huvudet på mig och jag mår psykiskt dåligt utav det innan jag äns har gjort det. Det var därför jag ställde den så enormt korkade frågan om han tycker det är värt mitt mående i order för att vi ska få barn. Det är inte det enligt mig. Som sagt min kropp jag får ta smällen med det värsta. Stressen och ta sprutor ett vist klockslag pressen att veta att vi bara har 3 försök på oss. Rädslan över smärtan och oron över att vi kommer inte bara må psykiskt dåligt om det inte blir något. Utan också kommer vi då gå isär om det inte blir något barn. Allt tynger mig. Så jag gråter dag som natt. Ska jag behöva det?