Hjälp

Detta kanske känns hårt att höra, men jag känner att jag måste säga det. Din kille misshandlar dig. Både psykiskt och fysiskt. Att skrämmas, få dig att känna att du inbillar dig saker, hota att lämna dig m m är psykisk misshandel. Att slå sönder saker, ta tag i dig, putta dig är fysisk misshandel. Jag har själv erfarenhet av ett sådant förhållande och jag var så manipulerad och nertryckt av den här killen att det tog lång tid att förstå. Att blanda in pengar nu också är ytterligare ett sätt att kontrollera dig. Han vill göra dig så osjälvständig och beroende han bara kan. Du måste lämna honom. Kvinnor dör i såna förhållanden. Den fysiska misshandeln kommer bara bli värre tills han verkligen skadar dig och kanske t o m dina barn. Att putta sin (dessutom gravida) partner är jätteallvarligt, det är ett BROTT. Hans beteende är heller inget som kommer ändras, bara till det värre. Den bubblan han går in i gör honom otroligt farlig. Han hade kunnat skada dig allvarligt även om han inte menade det, för han kan inte kontrollera sin ilska.

Förstår att det måste kännas jättetufft att uppfostra två barn själv, men det är ingen anledning att vara kvar hos din kille. För din skull och för barnen måste du lämna. Du kommer så småningom känna dig starkare, ju längre bort från din destruktiva kille du kommer. Du är en kvinna, en mamma. Du är stark! Du är värdefull! Du inbillar dig inte! Kontakta kvinnofridsjouren och socialen för att få hjälp. Eftersom du har barn får du skydd redan samma dag. Ta dina pengar, flytta, köp en fin lägenhet till dig och dina barn. Inred barnkammare och läs bebisböcker tillsammans med ditt första barn. Det GÅR att göra det själv. Han kommer aldrig tillföra något som kommer göra ditt liv bättre. Tro mig. Det finns bra killar där ute. Normala. Du kommer senare hitta någon som bara tillför kärlek, värme, trygghet till dig och dina barn. Men just nu behöver du ta dig ur hans kontroll och komma i säkerhet.

Förlåt om jag gör dig ledsen eller rädd, men jag behövde säga detta till dig. Jag önskar att någon hade sagt det till mig, långt innan jag lämnade.

Vill också tillägga: att du skriver här och ber om hjälp är jättestarkt. Du inser själv att något inte är som det ska. Fast att du är jätterädd att bli ensam med dina barn så funderar du ändå på andra vägar. Det visar att han inte har full kontroll över dig, att du klarar dig utan honom. Känns det fel så ÄR det fel. Lita på din egen instinkt.