caledonianclear

Äldre 14 Nov 20:37

41 svar

Åttamånaders som INTE vill sova

Det finns säkert hundratals trådar med samma frågeställning, men de jag hittar passar inte riktigt vår situation så jag startar en ny.

Vi har en åtta månader gammal son som nog helst skulle vilja vaken hela tiden. På dagarna sover han två kortare pass, ett på förmiddagen och ett på eftermiddagen, och vi (eller rättare sagt jag) lägger honom för natten mellan kl 19 och 19.30. Han sover max 30-60 minuter i stöten, aldrig i sin egen säng och aldrig med någon annan än mig. Helst ska han ha tutten i munnen hela tiden också. Han är redan väldigt rörlig och jag vill ogärna ha honom i vår säng eftersom han kryper runt och kan ramla ner på golvet (ytterligare en anledning till att läggningarna är kaos). Det räcker dock med att han ser spjälsängen så börjar han skrika och så fort jag sätter ner honom blir han panikslagen.

Följande saker har vi testat som inte fungerar:

- Sova i egen säng men mamma ligger bredvid (han ställer sig bara upp och börjar slita i mig)
- Musik och white noise
- ljudbok
- vanlig bok
- Bad före (han HATAR bad)
- Pappa nattar
- Ta bort tupplur på dagen
- Lägga tidigare
- Lägga senare
- Söva i vagn (vill sitta upp)
- Söva i bil (hatar att åka bil)
- Söva i sele (vill klättra ur)
- Söva i famnen utan att amma
- Söva i dubbelsängen med amning och sedan lyfta över (han vaknar VARJE gång).

Fram tills nu har jag gett honom tiden och legat hos honom från 19-tiden till cirka 7 på morgonen. Men vi har en femåring också som börjar reagera över att jag aldrig nattar honom eller sover med honom längre (inte heller han vill sova ensam).

Jag vill verkligen inte att vår yngsta ska vara rädd för att sova i sin egen säng och jag vill inte tvinga honom till något, men situationen börjar tära på alla i familjen och jag blir ständigt störd på nätterna av att ha en liten väderkvarn bredvid mig. jag märker också att sömnbristen påverkar mitt humör och tålamod mot barnen. Dessutom får jag snart tuppjuck på allt skrik! Vad ska jag göra? Tips om hur man får en femåring att somna ensam är mottages också tacksamt!
/Trött mamma

caledonianclear

Äldre 14 Nov 21:38

#3

Tack för svar!
Jag stressar inte så mycket heller, men eftersom femåringen fortfarande inte vill sova ensam så känner jag lite oro över att bebisen ska bli likadan. Femåringen samsov med oss tills han var cirka två år och flyttade in i eget rum med stor säng. Han har nyligen slutat vakna varje natt och ropa på mig eller pappa, så det skulle vara skönt om åtminstone ett av barnen kunde somna på egen hand i sin egen säng.

Jag tycker också att vår yngste verkar ha mycket oro i kroppen. Han kan liksom inte slappna av utan känns alltid spänd och stressad. Visst skulle det vara skönt om han sov mer, men det är mer den där oron som är jobbig. Jag vill ju att han ska känna sig trygg och lugn. Jag minns att vi hade nattningsproblem med vår äldsta, men han betedde sig aldrig så här utan var väldigt lugn annars. Jag kanske ska tillägga att minstingen har utvecklats otroligt snabbt jämfört med vår äldsta och går nästan redan (inget skämt, han står själv utan stöd). Tänker att det kan vara så att det blir för mycket helt enkelt för hjärnan att bearbeta och att det lugnar ner sig efter ett tag?

caledonianclear

Äldre 3 Dec 10:23

#17

Loppan84 skrev 2018-11-16 21:20:37 följande:

Känner igen mig 100%. Vår son var väldigt aktiv från han var 3 månader och ville aldrig sova, var som värst runt 7-8 månader. Det släppte lite när han började gå ordentligt runt 9 månader och tröttade ut sig mer på dagarna. När han kunde börja springa och vara fysiskt aktiv ordentligt så fick vi riktigt bra sömn både dag (2-3 timmar i sträck mitt på dagen, innan sov han aldrig mer än 20-30 min) och natt (sov oftare hela natten). Låter som ni möjligen har samma typ av problem - pröva att verkligen låta honom trötta ut sig men vet att det är svårt innan de går. Men tex gå till simhallen (vet att du skrev att han hatar att bada men gäller det sparka vatten i simhall också eller bara badkar?), sandlådan, bebisavdelningen i lekland (typ bollhav och klättra runt där det är madrasserat), sandlådor, ställen han kan krypa fort och långt etc

Vi trodde tyvärr att han behövde lugn och ro och fattade aldrig att han behövde MER action.

Jo jag tror också det. Vi går på babysim en gång i veckan och han däckar alltid efter det. Tyvärr är det på morgonen så det hjälper inte nattsömnen speciellt mycket. Ska se om vi kan åka till badhuset hela familjen nån kväll, det var ett bra tips! Om inte annat för att få umgås lite utanför hemmet. Han har också börjat äta sämre och ammar mer. Han får tänder nu också, så allt kommer på en gång.

Nu är det värre än någonsin. I natt har jag och maken varit uppe hela natten. Vi har båda fått ungefär fyra timmar upphackad sömn och vid tretiden vaknade äldste sonen. Vid fem somnade bebisen igen och vid sex vaknade han och maken gick upp med honom. Klockan 7 for han till jobbet. Jag är som en zombie och det känns som att jag lever på koffein och ostmackor. JAG ORKAR INTE MER. Reserven är slut. Den lilla stunden som lillen sover på kvällen (runt 18-19) är det enda tillfället jag har att umgås på tu man hand med min äldste son, så då kan jag inte ta igen någon sömn. Han somnar oftast i bilen, men jag kan ju inte sova när jag kör. Samma sak med vagnen, han somnar där men vaknar så fort den står still.

Han har alltid sovit dåligt, men nu får han kanske åtta timmar sömn per dygn som mest, vilket känns som alldeles för lite. Så jag är också orolig för honom i allt detta. BVC tycker bara att han ska få mer mat...

Det jobbigaste är nästan att det känns som att ingen i vår närmaste krets tycker att detta är ett problem. Min mans familj och släkt säger bara att jag ska sluta amma (eh, nej. Inte när han äter så dåligt. Plus att han inte äter välling eller tar flaska) eller att vi "borde ha vetat vad vi gav oss in på" eftersom vi har ett barn sedan tidigare. De tycker att lidandet ingår liksom.Ingen av dem har haft barn med sömnproblem kanske jag ska tillägga. Min familj är stöttande, men de bor på annan ort och kan inte avlasta.

Jag vet att det säkert blir bättre snart, men behöver få spy ur mig lite. För just nu så lyssnar ingen.

Tack för alla svar i tråden! Jag ska fundera på alla tips <3

caledonianclear

Äldre 3 Dec 10:46

#19

Hot Fuzz skrev 2018-11-15 21:51:48 följande:

Vad ger ni er son att äta? Vad äter du själv, som ammar? Om du vet med dig att du dricker en del kaffe (förståelse för det eftersom du är trött, du får aldrig sova) så kan koffein passera via modersmjölken till barnet. Om du ger ditt barn mycket cerealier och spannmålsprodukter till exempel gröt och välling så bryts dessa ner till socker i metabolismen även om produkten själv är osötad. Och socker är uppiggande.

Mitt bästa tips till dig och din familj är att ni ser över kosten samt att du och din partner tar varannan natt så att en av er får sova varannan natt. Annars blir det outhärdligt för er bägge.

Ja, jag dricker absurda mängder kaffe just nu. Ska försöka dra ner lite. Gröt och välling gillar han inte, så han får mest fullfet yoghurt med krossat palttunnbröd i för järnets skull. Vår femåring har en selektiv ätstörning så därför får han sånt han gillar bara så att han ska äta något alls. Han gillar också yoghurt, men får även havregrynsgröt, pasta och annat kolhydratrikt. Han är extremt selektiv med grönsaker och kött. Han äter dock fisk, så det får han ganska ofta. Nu på senare tid har också hans ätovilja eskalerat och det hjälper inte situationen hemma. Jag tror att vi har hamnat i en ond cirkel där vi helt enkelt inte orkar försöka ta tag i problemen från grunden utan bara släcker bränder lite här och var. Som tur är, är vi extremt tajta och kärleksfulla med varandra så vi bråkar väldigt sällan. Men det påverkar ju stämningen hemma ändå såklart.

Jag och mannen byts av på nätterna. Varannan natt funkar inte riktigt eftersom bebisen fortfarande ammas och han bara somnar med hjälp av bröstet. Men senare är det definitivt ett alternativ!

caledonianclear

Äldre 3 Dec 11:52

#22

Pope Joan II skrev 2018-12-03 10:35:36 följande:

Så du är helt slut och orkar inte mer men vill inte prova de förslag du fått i den tråd du startat?

Eh, nej. Det har jag inte skrivit någonstans. Tvärtom är jag tacksam för alla tips. Men en del har jag redan provat och vissa funkar inte med vår familjesituation.

caledonianclear

Äldre 3 Dec 11:52

#23

Olivera skrev 2018-12-03 11:20:48 följande:

Låter väldigt mycket som High Need Baby! Googla det, det mesta info finns på engelska, på svenska kallas de även Plusbarn. Finns även en jättebra stödgrupp på Facebook, high Need babies Sverige tror jag den heter.

Tack! Ska kolla in det =)

caledonianclear

Äldre 3 Dec 12:17

#25

Pope Joan II skrev 2018-12-03 12:01:42 följande:

Vilka tips funkar inte med er familjesituation? Det verkar rationellt och tidsparande att skriva ut speciella omständigheter om dessa omöjliggör sådant som annars skulle fungera.

Om du läser trådstarten så ser du vad vi redan har testat. Resten av omständigheterna har jag skrivit ut i tråden. Något annat rationellt och tidssparande för oss båda skulle annars vara att du går vidare till en annan tråd som inte stör dig lika mycket som denna verkar göra. Tack och hej!

caledonianclear

Äldre 3 Dec 12:23

#26

SI12344 skrev 2018-12-03 11:27:48 följande:

Om man inte gått genom det verkar man inte förstå att det är möjligt, det är min erfarenhet... BVC har inget att komma med. Mer mat kan ge magknip = sämre sömn...

Hur delar ni på nätterna? Vår unge är helt amningstokig på nätterna så ingenting annat funkar vid uppvaken. Vi har således hela tiden låtit nätterna vara mina och så är iallafall min man pigg. Vi vill egentligen göra på annat sätt men det funkar inte. Jag blir mer trött av en grinig partner!!

Det värsta är att väldigt lite funkar. Om bebisen sover bra sover han bra, då spelar det ingen roll om vi alla sover i sängen eller bara jag och bebisen eller hur mörkt det är eller vad jag eller han ätit. Och när det är dåligt är det bara tänder och magknip och förkylningar. När folk skriver om olika metoder och knep så verkar det funka på bebisar som kanske störs av yttre faktorer snarare än sig själv...

Tack! Jo, vi gör också så. Min man får vara den pigga och roliga föräldern ;) Håller med om BVC. Tycker deras lösning alltid ligger i mängden mat man ger. Vi delar på så sätt att jag först försöker söva om med bröstet. Om det inte funkar går jag eller mannen upp (vi turas om) så den andre får sova en liten stund. Men ska testa att ta varannan natt och kanske koppmata? Han tar inte napp...

caledonianclear

Äldre 3 Dec 12:26

#27

Loppan84 skrev 2018-11-16 21:23:03 följande:

Se mitt inlägg här över, passar kanske för dig också? Vår son är 2 år nu och är väldigt fysiskt aktiv (springer, hoppar, klättrar) men är å andra sidan väldigr lugn i övrigt, gråter nästan aldrig och sover bra så länga ha får utlopp för det där. Från ca 2-3 månader till han började gå ordentligt och fick lov att springa var han ALLTID lite missnöjd och frustrerad, och jag var helt slut av allt jagande och vaktande. Jag känner väldigt väl igen din beskrivning.

Åh, vad jag känner igen mig i det där <3 Allt jagande och vaktande och oron att han ska ramla och slå sig konstant tär ju också på en. Men samtidigt skönt att han rör på sig liksom. Svårt det där ;)

caledonianclear

Äldre 3 Dec 12:32

#31

Tips som jag tänkte testa:

Mer aktivitet på eftermiddagen och kvällen. Kanske simma eller bara leka mer aktivt?

Ta varannan natt istället för att dela på nattpassen.

Dricka mindre kaffe/te

Ge mindre majskrokar/smörgås och mer grönsaker/proteinrika mellanmål.

Jag såg nu att det kommit tips om att ta av benen på sängen och sova alla i samma säng. Ta av benen var ett bra tips som jag ska ta upp med mannen.

Vad tror ni?

caledonianclear

Äldre 3 Dec 14:20

#33

SI12344 skrev 2018-12-03 12:32:13 följande:

Vår tar inte napp heller, eller ersättning. Vi skulle precis börja försöka med att pappan matar urpumpad mjölk för det började bli ohållbart men så plötsligt blev det bättre med sovpassen (från varje timme till 4-5h i sträck!!) men så har han istället magknip och/eller svårt att komma till ro så nu är kvällarna 22-01 problemet istället.

Jag har varit restriktiv med att testa allt för mycket, jag blir helt slut av att lägga för mycket energi på att ?rätta till? nåt som jag inte kan fixa. Jag förstår att ni bara ?släcker bränder? men ert äldre barn, för hur ska man orka allt?

Nej, inte vår heller. Flaskan är helt ointressant annat än att tugga lite på. Ersättningen spottar han ut, vällingen också. Jag funderar också över hur mycket man orkar mecka, det känns som att det är försent redan. Och ja, jag fattar att det inte funkar att ha en sån inställning om man vill lösa problemet men om orken inte finns vad gör man då? Ändå sjukt tacksam för alla tips här i tråden och ska se om vi kan testa några av dem =)

caledonianclear

Äldre 3 Dec 14:25

#34

sextiotalist skrev 2018-11-16 10:56:39 följande:

Är han trött?
Är han inte det, så kanske ni kan skjuta upp läggningen och ta femåringen först.
Är han trött, så kanske ni kan försöka bryta helt.

En längre period (just kring den åldern) så satt jag (sambon jobbade natt, så det var jag som var hemma) flera kvällar i soffan framför tv´n och väntade in sonens insomning, just för att ha inte ville sova. Det hände mycket i hans utveckling och många barn kommer in i en separations"ångest"fas när de är kring den åldern. Det bästa med vår lösning var att det inte blev några kaosnattningar, utan sonen fick somna när han somnade och jag fick ändå lite lugn och ro.

Och lite tröst, ditt barn följer utvecklingen
https://www.viforaldrar.se/forsta-aret/darfor-strular-somnen-sa-ofta-vid-8-manader/

Hade missat detta inlägg. Han är trött. Han liksom ramlar från sida till sida för att han är så groggy. Hur menar du att bryta helt? Att gå upp?

Ja, jag vet att det infaller en separationsfas i den här åldern, men det skadar inte att påminnas om det. Tack =)

Nu har det skiftat lite från att vara kaos vid själva nattningen till flera långa uppvak under natten. Ibland somnar han inte om på ett par, tre timmar.

caledonianclear

Äldre 3 Dec 14:36

#35

Pope Joan II skrev 2018-12-03 12:32:05 följande:

Jag stör mig inte på tråden, jag deltar i den.

Jag har naturligtvis läst ursprungsinlägget och i det om vad ni testat. Därav höll jag med om sextiotalists inlägg med bra råd och lade till att ni kan ta av benen på sängen eftersom du/ni oroar er för att barnet ska falla ur. På dig lät det senare som om det skulle föreligga några särskilda omständigheter kring er familjesituation men om det inte rör något annat än det du redan skrivit så finns det vad jag förstår ingen anledning alls att låta bli att testa exempelvis just de råd jag omnämner här.

Jag hade missat era inlägg. När man sover i snitt tre fyra timmar per natt kan det hända och att bli kritiserad för att jag inte vill följa några råd när det är just dina det handlar om är inte befogat. Jag har tackat för alla tips och planerar att testa en del av dem vilket du verkar ha missat. Andra, som att växla varannan natt funkar inte pga vår familjesituation, nej. Inte när vårt andra barn vaknar på nätterna fortfarande och bebisen ammas. Så nu har vi rett ut den saken.

Att ta av benen på sängen kanske hjälper lite, men den är ändå hög (resårmadrass med bäddmadrass). Hur hög kan den vara utan att en bebis skadar sig av att falla ned? Känns ändå som att det finns en skaderisk? Att sova alla i en säng funkar inte, den är för liten.

caledonianclear

Äldre 3 Dec 14:53

#37

SI12344 skrev 2018-12-03 14:46:34 följande:

Vi har gjort så här med sovsituationen.

Nu sover vi alla i samma sovrum. Min man sover på en säng brevid dubbelsängen (han vaknar lätt/svårt att trängas). Jag och bebisen sover i dubbelsängen, bebisen i mitten så att han inte trillar ned.

I praktiken sover jag och bebisen och katten på 90 cm, tomt 90 cm och sedan maken på 90 egna cm. Haha.

Sen en madrass på golvet som jag nattar på så att jag kan sitta i vardagsrummet utan att behöva kolla så att han inte ramlar ner från stora sängen.

Spjälsängen är på vinden. Vi har också ett extra rum med säng där maken sov månad 1-7 och jag på morgonen.

Aha, smart att natta på madrass. Bra tips =) Har ni ställt in en vanlig 90-säng eller är det någon form av tältsäng?

caledonianclear

Äldre 27 Aug 12:47

#40

Tack för all tips i tråden! I dag är minstingen 1,5 år och sover betydligt bättre. Han har fortfarande svårt att somna på kvällarna, men uppvaken är färre och kortare. Den store är nu sex år och somnade på egen hand i sin egen säng i går kväll. Vi hoppas att det håller i sig.

Tyvärr hann jag inte testa några av råden eftersom jag gick in i väggen strax efter mitt senaste inlägg. Sömnbristen utlöste en utmattningsdepression med suicidtankar och min man fick ta över föräldraledigheten medan jag gick tillbaka till jobbet ett par månader för att komma bort från hemmet (jag ville inte sjukskriva mig). Han tog även alla nätter under den här perioden. Nu är jag hemma igen, men går i terapi och är lite kantstött liksom. Jag gör vad jag måste varje dag för barnens skull och vissa dagar fungerar bättre än andra. Bättre är det i alla fall och är tacksam för det.

Återigen tack för alla tips =)

Åttamånaders som INTE vill sova

INNEHÅLL