Svårt att finna ro i hur det blev

Låter verkligen tufft. Har själv barn med NPF och hade han inte varit mitt biologiska barn tror jag situationen hade blivit helt omöjlig. Man har ju oftast andra känslor och står ut på ett annat sätt med sina egna barn. Har väl ingen klockren lösning men parterapi och kanske också utredning av flickan tänker jag? Om hon är extra krävande. Om det visar sig att hon har någon diagnos kanske ni kan dela förstå henne mer och dels söka mer hjälp? Kontaktfamilj varannan helg eller så. Ett annat alternativ är ju om ni blir särbo för att du lättare ska orka och få andrum.