Citerat ur en artikel från expressen:
Dina barn kanske har vuxit upp till skitstövlar? Du kan i princip aldrig göra dem arvlösa, men du har rätt att testamentera bort hälften av arvslotten, alltså allt utöver laglotten. Skriver du i testamentet att en arvinge inte ska få något, faller ditt önskemål automatiskt om arvingen inte kräver sin laglott.
Varför skulle någon citera detta? Det är ju precis samma information som förmedlats till dig. Du kunde alltså nöjt dig med att googla Expressen från början.
Nu handlar det ju inte om att den kvarlevande skänker bort något, vad som i så fall försvinner är inte efterlevande makes egendom att ge bort, utan tillhör genom arv den bortgångnes arvingar.
Gången är:
A dör.
Bodelning görs (på samma sätt som vid en skilsmässa). Vardera makens skulder räknas alltså av från hans/hennes tillgångar. Ev överskott (enskild egendom ej inräknad) delas i två delar. Överlevande make B:s "halva" är hans/hennes giftorättsgods.
Från bortgångne maken A:s "halva" av överskottet dras begravningskostnader på samma sätt som övriga skulder. (Jag utgår här från att det blir ett överskott i bodelningen.)
Vad som blir kvar är arvet. Det går utan testamente till A:s arvingar (barnen) att dela lika på. Med testamente kan barnens del begränsas till hälften av arvet, den andra hälften kan den bortgångne ha testamenterat till ex make.
Det enklaste i ert fall borde alltså vara ett inbördes testamente där ni testamenterar all egendom utom barnens laglott till varandra. För personer i arbetslivet finns ofta försäkringar via arbetet eller privata försäkringar som kan täcka kostnader vid dödsfall, men sådant får man kolla upp om man har. Ni bör gå till en jurist för att få detta rätt med tanke på farhågor om strul med släktingar etc. Har ni inte råd med de tusenlapparna är troligen inte egendomen värd tillräckligt för att det ska vara värt besväret att testamentera om den heller.
Ni får väl se till att det finns starka ekonomiska skäl för särkullbarnen att låta efterlevande make/maka sitta kvar i orubbat bo.
Ni kan ju skriva det på det vis att förutsatt att den efterlevande får sitta i orubbat bo så ges arvingen rätt till hela arvslotten med all egendom som tillhör den avlidne föräldern och inte bara laglotten (vid den efterlevandes frånfälle).
Nej den kan man styra. Jag o min man har skrivit den på varandra, just för att kunna lösa ut varandras barn och ändå bo kvar.
Nej man bestämmer en förmånstagare och denne får hela summan. Man kan sätta barnen som förmånstagare och då får de hela summan. Du kan sätta en förälder som förmånstagare och då får denne hela summan. Du bestämmer alltså.
Smart!
Anledningen till att jag och mannen har livförsäkring med varandra som förmånstagare är för att kunna lösa ut barnen från gården.
Jo de har en liten del även där men det stora arvet/ delen de ärver är ju deras vinst av huset ( dom i vårt fall är hyfsat stort) då vi har gemensamma yngre barn är det också viktigt att den överlevande föräldern kan bo kvar. Men det är också viktigt att våra stora barn får sin lagliga del och inte åka behöva ens känna att de borde vänta för sina yngre halvsyskon skull. Därför har vi köpt rätt storalivförsäkringar
I vårt fall har jag barn sedan tidigare som väntar på att få ut sin del efter deras pappa som dog när de var små. Jag sitter i orubbat bo. Vore helt fel mot dem att göra på något annat vis och de skulle avstå för sina syskon skull . Men jag vill inte göra det mot dem.