Hjälp mig med mitt dåliga tålamod!

jag kan inte ens föreställa mig vad du går igenom. men spontant låter det som att du är utbränd. du reagerar impulsivt, ser ner på dig själv, har inget stöd från omgivningen... kanske är du deprimerad. eller så är du bara ur balans pga din nya livssituation.

det enda rådet jag kan ge dig är att vårda dig själv och att söka professionell hjälp och stöd hos dina vänner och familj.

bvc borde kunna hjälpa dig med var du kan få professionell vägledning och stöttning. kuratorn finns där för att hjälpa dig. jag tror att du får bättre hjälp om du vågar vara öppen om dina svårigheter. varför känner du att du inte vågar vara ärlig om din frustration?

även om din familj inte vill ta hand om barnet så kan de och dina vänner stötta dig, finnas där, lyssna och ge kärlek. du är ju inte bara en mamma, du är en individ med egna behov, och för att kunna vara en bra mamma behöver du må bra i dig själv. vad saknas för att du ska må bättre, vara lugnare och mer stabil i ditt humör? kan du alls prata med din sambo? kanske finns det stödgrupper med föräldrar i samma situation? om inte i din stad, så på nätet? det brukar vara en stor lättnad att känna att man inte är ensam och att prata eller skriva med andra som förstår precis vad man går igenom.