Han vill inte ha barn ÄN

Väldigt små risker.

Mindre än en promille tror jag

Man kan bli en väldigt närvarande och bra far även om man lämnar mamman. Det är mamman som han slutar älska pga hennes val, inte barnet.

Pappan får ju halva föräldraledigheten och i och med det så får han en bra relation med barnet och kan snabbt ta halva boendet.

Precis som hon får ta konsekvenserna för att behålla barnet.... För det är hennes val....

Och ansvaret skulle tas eftersom jag eftersom jag skulle ta hand om barnet.

Det är bådas ansvar att skydda sig vid samlag. Jag förstår inte i detta fall varför killen inte har skyddat sig. Jag har gjort det.

Tjejen har ju valt att ha oskyddat samlag. Hon kanske trodde att killen ville ha barn och bli pappa... Vad vet jag.

Men det lät snarare på TS som om hon visste att han inte ville ha barn under de åren de legat oskyddade.

Det verkar som om denna graviditet är en så kallad olycka... Sådana går att rätta till....

Ett litet tankeexperiment bara:

Låtsas att TS under samma förutsättningar blev gravid utan avsikt eftersom de valde att ligga med varandra utan skydd under väldigt lång tid men att TS inte var reda att bli mamma.

Men för att kunna göra abort krävdes det inte bara hennes vilja utan även killens godkännande.....

Tror du att hon eventuellt till en början kan bli arg över att behöva bli mamma när hon inte är redo...?

Nu lär det vara många som tolkar det som om jag argumenterar mot aborträtten.....men det gör jag inte. Jag anser inte att det på något vis ska krävas killens godkännande.

[quote=79198250][quote-nick]Anonym (Mamma till 2) skrev 2018-11-08 07:22:09 följande:[/quote-nick]Man kan bli en väldigt närvarande och bra far även om man lämnar mamman. Det är mamman som han slutar älska pga hennes val, inte barnet.

Pappan får ju halva föräldraledigheten och i och med det så får han en bra relation med barnet och kan snabbt ta halva boendet.[/

Vad har föräldraledigheten med boendet att göra? Även om man har gemensam vårdnad brukar inte helt delat boende ske innan tre års ålder - för barnets skull.

Eftersom de inte är gifta så får pappan ingen automatisk vårdnad och har därför ingen föräldraledighet.

I förrgår så plusade jag på graviditetstest utan att tro att jag var gravid, det kom som en chock för mig men jag vart överlycklig. Men till saken hör den att min sambo sedan 5 1/2 år tillbaka inte vill ha barn än, och hen vill inte ha ett oplanerat barn då han tror att han inte kan älska det tillräkligt.. 

Han säger att han vill vänta minst ett halvår innan vi försöker få barn. Men jag är orolig att det inte kommer att gå.. Jag har varit oskyddad i två år.. och 3 år innan det så var jag super slarvig med p-pillerna. Jag slutade helt med dem för att jag inte mådde bra på dem och jag känner att jag kanske har väldigt svårt att bli gravid och tänk om jag inte lyckas nästa gång.. 

Sen känner jag att psykiskt så vet jag inte om min kropp klarar av en abort. Jag gråter konstant för jag vill så gärna ha barn. 

Jag älskar min sambo och vill inte lämna honom men jag älskar också redan det lilla i min mage och vill inte lämna den heller.. Finns det något knep att få min sambo till att vela ha barnet? Han vet att jag vill ha det men till saken hör den att han är väldigt tystlåten av sig så det är svårt att föra en diskussion med honom..

 

Jag vill ha kvar barnet, han vill att jag gör abort och att vi försöker igen om ca 1 år.. 

Ja... Du går väl avgöra om graviditeten är viktigare än relationen med din sambo... Är den viktigare så tycker jag du försöker övertala honom till att vilja det och att ni sedan gör det tillsammans.

Du får dock vara med på att han kanske lämnat dig också. Vilket jag personligen tycker han ska göra om du väljer att gå vidare med graviditeten. Jag skulle inte vilja ha en relation med en kvinna som går vidare med med graviditeten utan min vilja. Givetvis skulle jag finnas där för barnet men inte för kvinnan.

Eller så väljer du att prioritera relationen för att försöka skaffa barn om ett år.

Dock hade det fort svängt och jag hade insett att jag skulle bli far med allt som kommer med det.

Nej. Han ska absolut inte klandra tjejen för att hon blev gravid.... Det var väl förhoppningsvis två medvetna individer vid det oskyddade samlaget...... Han ska inte heller klandra tjejen om hon väljer att behålla barnet och därigenom indirekt väljer att bryta med killen.

Jag tycker att TS ska känna efter vad som är viktigast för henne....vill hon behålla barnet så ska hon absolut göra det... Bara hon är medveten om att killen eventuellt lämnar henne.

Om jag hade varit killen hade jag säkert lämnat henne om hon valde att gå vidare med graviditeten. Jag hade säkerligen varit arg till en början eftersom jag ej fick min vilja igenom. Dock hade det fort svängt och jag hade insett att jag skulle bli far med allt som kommer med det.

Jag hade garanterat varit där för barnet och jag hade eventuellt följt med till mvc och förlossning om jag fick.

Jag hade inte haft en kärleksrelation med TS..... Om jag inte svängt om i min åsikt angående barn innan jag flyttade ifrån TS.......

Men om jag hade varit TS...... Då hade jag känt efter vad som är viktigast för mig och sedan valt det.

Hade jag velat behålla barnet hade jag gjort det med vetskap om att jag blir lämnad av min sambo.... Detta med vetskap om att jag kanske blir extremt ledsen av att bli utan min älskade sambo och lever under en lång tid med ångest och saknad.... Kanske till och med ett år eller två..... Kvar skulle jag stå med ett barn som jag kommer älska hela mitt liv...... Det är extremt sällsynt att man ångrar sina barn. Det händer men det är sällan...

Tycker inte att honska tjata på sin sambo utan respektera hans vilja. Men hon ska göra det hon vill.... Han kanske till och med ändrar åsikt i frågan.

Han vill ju bli far, men inte just nu. Han tycker att det är lämpligare att barnet behagar komma om ett halvår eller så.

Precis som hon får ta konsekvenserna för att behålla barnet.... För det är hennes val....

Och ansvaret skulle tas eftersom jag eftersom jag skulle ta hand om barnet.

Det är bådas ansvar att skydda sig vid samlag. Jag förstår inte i detta fall varför killen inte har skyddat sig. Jag har gjort det.

Tjejen har ju valt att ha oskyddat samlag. Hon kanske trodde att killen ville ha barn och bli pappa... Vad vet jag.

Men det lät snarare på TS som om hon visste att han inte ville ha barn under de åren de legat oskyddade.

Det verkar som om denna graviditet är en så kallad olycka... Sådana går att rätta till....

Ett litet tankeexperiment bara:

Låtsas att TS under samma förutsättningar blev gravid utan avsikt eftersom de valde att ligga med varandra utan skydd under väldigt lång tid men att TS inte var reda att bli mamma.

Men för att kunna göra abort krävdes det inte bara hennes vilja utan även killens godkännande.....

Tror du att hon eventuellt till en början kan bli arg över att behöva bli mamma när hon inte är redo...?

Nu lär det vara många som tolkar det som om jag argumenterar mot aborträtten.....men det gör jag inte. Jag anser inte att det på något vis ska krävas killens godkännande.

Man kan ju tolka meningar på olika sätt...

Han vill inte ha barn just nu.....

Din tolkning : Han vill inte ha barn JUST NU.

Min tolkning : Han vill INTE ha barn just nu.

Du tycker alltså att TS ska göra abort och sedan omedelbart försöka bli gravid igen, eftersom killen vill ha barn ett halvår senare? Det kan nämligen ta väldigt lång tid att bli gravid. Om de börjar nån månad efter aborten kan det ta tre år eller mer om det vill sig illa. Vill det sig riktigt illa blir det komplikationer vid aborten och istället för att få ett barn ett halvår till ett år innan han önskar sig det blir det inget alls.