Bära, bära och BÄRA 6 månaders bebis

Babysitter?
Det var räddningen för mig (och även för min mamma när jag var liten).
Jag satt framför TVn och vaggade bebis i babysittern med foten, då kunde jag se på TV, prata i telefon, läsa, sticka mm Och slapp bära hela tiden.
Mina vägrade sele och sjal, annars kan det kanske vara något så har du iaf armarna fria.

Jag hade försökt träna in ett nytt beteende. Om du är trött på att bära, guppa och sjung så försök byta en. T.ex. ha en speldosa så du först slipper sjunga, eller leta upp en låt på Spotify. Inte flera eller spellista utan bara en låt. Så det blir sovalåten. Sen slutar du gunga, men håller kvar i famnen. Sen när det funkar lägger du dig i sängen och håller om honom. Jag la min tjej som lillsked, alltså vänd från mig, men höll om henne. Och så vidare tills du är nöjd med sättet han somnar på. Tog ca en månad för oss. Från bära, gunga och sjunga till att hon la sig ner och vi höll handen.

Annars sjala?

Min lilla sprattelherre har vägrat babysitter och babygunga nu i 2 månader, han kravlar sig ur. Har testat babybjörn och sjal men det har inte heller funkat.

Får testa det du skrev om att göra en sakta förändring. Han är en bestämd och envis liten man som inte heller har något gosedjur eller vill ta napp så man kan visa att nu är det sovdags. Inte heller att bada, tvätta eller mörkt rum som rutin.

Hans favorit att lyssna på när jag sjunger är snickerboa med Emil, fort ska det gå och gärna studsa ????

Hur länge testade du rutinen? Ibland tar det lite tid att arbeta in en rutin. Jag är kanske lite knasig men jag har gjort nästan exakt likadant på kvällen innan vi ska gå och sova sedan sonen var 2v gammal. Inte för att han ens somnade eller sov några längre perioder på natten då men för att jag hoppades att han skulle hänga på rutinen så småningom om. Nu fungerar det klockrent, trots sängbyten och dylikt. Så kanske ge det en chans, jag hade testat både en rutin, som du gör varje kväll och samtidigt successivt ta bort en grej i taget som ovan föreslog, så kanske både rutinen sätter sig som underlättar sänggåendet, och du samtidigt har jobbat bort bärandet.

Har du provat mycket att bära i sjal? Ibland kan de nog behöva lite tid att vänja sig vid den, vad har du för typ av sjal? Mina bebisar är 4 månader nu och ena har velat bli buren i stort sett hela dagarna och då har vi haft en viss trikåsjal som man ej behöver knyta själv och den har funkat kanon, nu i dagarna köpte jag en ringsjal för att testa och så pappan kan bära en av bebisarna lite också men jag upplever att de inte riktigt känner sig "hemma" i den ännu. Det tar ju ett tag innan man får in tekniken själv och liksom hittar en bra position för bebisen och sådär. Det vore ju det allra bästa alternativet om din bebis vill vara nära! :)

Tufft för dig utan avlastning! Men det kommer bli bättre. Skaffa en bra ergonomisk sele eller sjal, tex Manduca som är riktigt prisvärd begagnad. Hos oss började vagnen accepteras vid 8 månader.

Det kan finnas orsaker, antingen att bebisen blir stressad och behöver närheten för att känna sig lugn och må bra. Eller så kan det ha att göra med tex omogen magmun, reflux, känsliga öron, körtlar i halsen eller bakom näsan, eller spänningar i kroppen.

Tack för tips och råd, tar till mig det ni säger:)

Hans favorit att lyssna på när jag sjunger är snickerboa med Emil, fort ska det gå och gärna studsa ????

Förlåt, men det här skrattade jag högt åt. Känner igen oss!! Vi sjunger Bamse snabbt och studsar upp och ner, haha. Vi har också "skämt bort" (mormors ord...) vår lilla och hen somnar nästan aldrig utan tutte och snabbt gung. När jag får energi ska jag börja vänja in nytt men känns så motigt. På kvällarna vill jag ju liksom bara ha lite lugn och ro och inte börja jobba hårdare, eh. Men jag antar att det gäller att se det i ett lite längre perspektiv... Håller tummarna för att det löser sig för dig!

Haha "tur" att vi är fler som "skämmer bort" dom:) Lugn och ro, ja det ser jag fram emot framöver och sömn:) då denna lilla rackare sover 1 timma i taget på natten sen är det gråt.

Men skam den som ger sig :)

Någon som har några mer tips eller hur gör ni?

Precis samma här! Min lilla kille hade kolik och strul med magen tills han va 6-7mån fortfarande väldigt pruttig på natten . Är idag 10månader, och måste vagga å sjunga honom till sömns, lägger ned i sängen, då vaknar han och skriker direkt. Lägger mig bredvid och får snabbt ta fram tutten å låta han smutta tills han somnar (tagit bort långsidan på hans säng) .. Sen vaknar han i genomsnitt 18ggr per natt. Flera ggr i timmen, och måste upp å vagga eller ge tutten. Inte fått sova mer än 10-20min i sträck på 10mån nu. Orkar fan inte mer snart.. Kan tillägga att jag prövat många olika sätt, men inget funkar ???????????? hans storebror va precis likadan, och de va först vid 3års ålder han började sova hela nätterna ????

Men oj stackare.

Jag fick råd av en sömnpedagog att vid varje gång han ska sova så ska man först ge mat (mat ska inte förknippas med sömn enl henne) sedan genomgå kvällsrutin.

Sen lägga barnet i sin säng, kommer garanterat gråta och så fort han gråter lyfta upp och trösta och typ säga mamma är här. Läggs ner honom igen och ta upp och trösta. Aldrig låta honom ligga och gråta utan trösta vid minsta gråt.

Tänkte att jag testar detta, och första kvöllen höll vi på 1 1/2 timma.... nu är vi nere mellan 5 och 20 min utan hysteriskt skrik. Han ligger kvar i sängen längre och längre. Är inne på 3e dagen och än har jag inte burit honom till sömns.

Så det viktiga om du vill testa detta är att inte ge upp utan hela tiden upp och ner och trösta. Det skär i mammahjärtat.

Det är tungt med barn som har svårt att somna och/eller sover dåligt.

Jag har nu med vårt andra barn insett att det beror nästan enbart på barnet.

Med första barnet var jag däremot övertygad om att det var vi som gjorde fel eller inte gjorde allt rätt i alla fall - och att det var därför vår tjej sov så dåligt och hade svårt med insomningen.

Vårt andra barn är nu 6 månader och det är hittills en helt annan grej - lättare alltså.

Jag tror absolut inte att man skämmer bort barn med närhet/bärande/vyssande - vissa barn behöver det bara mer än andra och man kommer automatiskt att lägga sig på den nivån som just det barnet behöver för tillfället. Storasyster är nu 2,5 och är fortfarande mer krävande än vad jag tror är medel.

Jag förstår att du är lite ironiskt när du säger bortskämd men känner bara att jag vill dela med mig av min insikt - för jag önskar att någon sa det till mig för 2 år sedan.

Ser att andra redan tipsat om sjal/bärsele och det hade väl varit mitt bästa tips också men vårt första barn gillade det aldrig heller (funkar däremot med lillebror).

Storasyster vaggade jag i famnen stående och sittande tills jag fick ryggskott när hon var 8-9 månader. Sen uthärdade vi läggningarna med en missnöjd bebis som fick ligga själv i spjälsäng alternativt bredvid oss i vår säng. Till slut nån stans mellan 1 och 1,5 år började läggningarna gå smidigare och nu funkar godnattsaga som enda insomningshjälp (i eget rum och egen säng). Men vägen har varit lång och svår och absolut inte spikrak.

Kanske såna vyssan lull-tassar till spjälsäng skulle kunna funka för dig?

1) han är inte bortskämd, han behöver närhet.

2) ge sele/sjal ytterligare försök. I vilket sammanhang protesterar han?

3) testa att lägga dig bredvid honom och ge flaska?

4) kan det funka att sitta och skumpa på tex pilatesboll? För att slippa kånka.

Vår dotter blev vaggad till sömns länge, det var det enda sättet för henne att somna. Var till slut sååååå trött på att behöva gå upp på nätterna och stå och vagga henne till sömns gång på gång. Vet inte hur gammal hon var när jag till slut bestämde mig för att det fick räcka. Hon kanske var runt 6-8 månader. Då satte jag mig med henne i famnen. Klappade och sjöng för henne (INGEN VAGGNING). Hon var helt hysterisk och jag grät. Tänkte samtidigt att det är ju inte synd om henne eftersom jag sitter med henne i famnen och är nära.

Det tog tre eller fyra dagar sedan hade hon vant sig av vid vaggningen.