Jagerika skrev 2018-09-19 08:41:44 följande:
Jag har heller aldrig riktigt trott på att man kan låsa sig om man tänker på det för mycket! Mina kollegor vet att vi försöker och dom säger hela tiden att jag ska sluta tänka på det. Precis som om jag hade haft en finne på näsan som man ska sluta tänka på men som syns i alla vinklar hur man än vride sig, det går liksom inte att undkomma!
Sen har dom blivit gravida så fort mannen skakat sina kallingar framför dom, så dom vet nog inte vad dom pratar om!
Jag tänker alltid positivt, även om det känns jobbigt vissa månader. När jag får mens tänker jag * då kan jag iallafall dricka vin i helgen* eller * nu får kah sova ut innan bebisen blir till* .
Jag tänker aldrig att vi inte kan få barn för det är negativt!
Sen en annan teori som jag har om varför det inte har blivit nått detta året är för att det varit så varmt i sommar. Min sambo är ganska stor, både lång och kraftig och han blir ofta varm och svettas. Man har ju hört att man ska hålla pungen sval när man försöker, och jag kan tänka mig att den varit utav lava i sommar. Så nu när vintern kommer så kanske det blir lättare då min mans kropp är svalare också?
Oj det blev långt från mig också Hahaha xD
Finnen är ett väldigt bra exempel. Om man ser den hela tiden så kan man ju irritera sig på den. Men man vet också att den kommer försvinna med tiden. Samma sak med graviditet, det tog sig inte den här gången men vi ger inte upp för det. Klart det kommer gå.
Sen kommer vi ju alla i dippar där vi känner att det är hopplöst. Oftast precis när mensen kommer. Eller som när den där jäkla glada gubben inte sitter still på ett äl test.
Människor som blir gravida på studs har ingen rätt att uttala sig. De vet inte hur det är att kämpa.
Jag försöker tänka som så att är det meningen att jag ska få barn så kommer jag få det. Det hade varit en gåva som förgyller livet lite extra. Men samtidigt ska jag inte glömma att jag har snart haft 40 år utan barn och jag har ett bra liv som det är. Men visst hade jag helst velat ha barn, utan tvekan :)
Jag tror också värmen kan vara en bidragande orsak. Min sambo är också både stor, lång och kraftig och jag tror han har en grundtemp på typ 40 grader :D :D Han är ALLTID varm, vilket är skönt för en annan som nästan alltid fryser.
Förutom igår kväll när vi gick och la oss. Jag frös men han sa att jag var jättevarm över hela kroppen förutom fötterna som var iskalla. I vanliga fall är hela jag kall. Så min kroppstemp är högre än vanligt. Tillslut fick jag inte ligga på hans arm mer för jag var så himla varm tyckte han :D :D