Vi som blivit gravida efter IVF
Ja vi har två kvar, ni då?
Ja vi har två kvar, ni då?
Haha ja! Hör av dig när du åker dit så följer jag med!! Haha!
Skämt åsido. Jag hoppas allt detta är värt det i slutändan, att man får sin efterlängtade guldklimp:)
Hur mår du? Utöver psyket? Har du några symptom?
Jag tror att vi ska göra det, jag själv vill inte. Men sambon vill gärna och jag vill inte utesluta hans vilja, vi är dock inte helt ense om hur vi ska agera angående det man kan tänkas hitta. Så.. Ja, jag tycker det är svårt. Har ni pratat nåt om kub?
Jag tror att vi ska göra det, jag själv vill inte. Men sambon vill gärna och jag vill inte utesluta hans vilja, vi är dock inte helt ense om hur vi ska agera angående det man kan tänkas hitta. Så.. Ja, jag tycker det är svårt. Har ni pratat nåt om kub?
Hej alla.. fick mensvärk när jag satt på en middag ikväll och när jag gick på toa hade det kommit en brun flytning :( är så jäkla rädd nu att detta är början på ett mf.. orkar inte tänka och vill bara att det ska försvinna så jag kan få fortsätta vara gravid!!! Blir så jäkla ledsen om det inte går vägen denna gången heller när man precis börjat vänja sig vid tanken.. är i v 6 (5+2 idag) vet att det är tidigt men denna gången skulle det ju få vara min tur. Tänker behålla hoppet och se vad som händer. Ta hand om er där ute- usch vilken pärs detta är :( kram
När man har en händelse sådär i huvudet som du har, så är det nog lättare att se fördelen men kub tror jag! Men gud vad hemskt att få de beskeden så sent :(. Just i livshotande fall, känns det lättare(för mig) att avsluta. Men i de fall det inte är livshotande, det är väl där vi är oense kring om man skulle fortsätta graviditeten eller inte.
Och om vi gör kub, så är det i hoppet om att det inte ska bli så att vi ställs inför ett val där nån av oss kommer att få ge med sig för nåt den inte känner är rätt.
En annan positiv sak är ju att man får se bebisen en gång till, och det är ju aldrig fel! :) (det är typ det som är min främsta orsak)
Jag har bf 4 maj, idag är det vecka 9 :) känner att man inte riktigt har koll på vart alla är!
Äntligen fick jag ringa kliniken och meddela att jag är gravid :) Testet imorse var starkare än någonsin.
Har fått tid för ultraljud 11/10 så om 2,5 veckor. Känns som en evighet dit!! Jag har även börjat känna mig lite yr som ett nytt gravidsymtom. Hoppas ni får en härlig söndag <3
Alltså ska den vara så svullen, varot såhär hela dagen. Känns som jag ska sprängas!! Jag kan knappt dra in magen. Kan det vara så att tarmarna har ett regält kalas där inne? Har gjort nr 2 idag så förstoppad är jag inte!
Det gör mer ont när jag ligger ner, känns lite värk vara när jag står upp.
Aha ok - jag har själv inte riktigt vant mig än vid vad man får/inte får äta och då jag är van att dricka något glas vin här o där får jag nästan stoppa mig själv ibland från att hälla upp ett gott glas rött ;) ska leta upp nåt gott alkoholfritt om det existerar...
jag antar att vi tar allt på VUL nästa vecka - kanske nåt blodprov och att de ev berättar nåt (men kommer ju inte vara något man inte vet redan direkt..) jag tänkte ta en långpromenad på lunchen också - minst 30 min om dagen försöker jag göra något vettigt i alla fall! har fortfarande inte vågat ha sex heller (speciellt inte efter helgens episod) kommer avvakta till efter VUL där med!! hur känns det nu utan progesteron? måste vara underbart att slippa kladd!
Håller tummarna för att allas VUL går bra. Tycker att tiden efter VUL har gått fort. Det är väl så när man är van att vänta.
Idag har vi varit på förlossningen för att kolla hur bebisen mår. Har känt minskade fosterrörelser så har varit livrädd. Allt såg dock fint ut och vi fick spendera 40 minuter med att lyssna på hjärtljuden. Känns magiskt. Hade dock ganska mycket sammandragningar så fick även kolla livmodertappen. Såg också bra ut, men de uppmanade mig att hålla lite koll på sammandragningarna. Inget konstigt att ha det i sig, men tydligen så ska man inte ha det för regelbundet och framför allt inte att det gör ont.
Men nu är jag hemma igen och kan andas ut för den här gången. Misstänker att den lill* har flyttat sig lite så att jag inte känner sparkarna lika tydligt bara.
Alltid ska man oroa sig för nåt, men det är väl livet som förälder.
Tänkte en annan tanke för nån dag sen som gjorde att hela den här resan kändes lite lättare...för hade vi inte misslyckats med att bli gravida själva eller med vårt första IVF-försök så hade det ju inte blivit just det här barnet. Det är en svindlande tanke, men också ganska tröstande efter alla tårar.