ciann skrev 2018-09-03 09:26:34 följande:
Mitt råd till dig är att ställa dig i kö till adoptionsorganisationerna och kolla upp vad som gäller för kommunernshemutredning redan nu. För det är väldiga köer överallt. Kötiden har du till godo om det sen är ettt syskon du vill adoptera.
Vi står i kö sedan 2014, vilket känns otroligt skönt nu. Då hade vi inte ens börjat försöka på egen hand. Men det var något inom mig som fick mig att tänka att det var lika bra att ställa sig i kö "ifall att". Känns väldigt bra nu.
Förstår hur du menar med ivf. Har också funderat mycket på detta om det egentligen känns rätt och om när man ska ge upp och gå vidare. Nu i efterhand kan jag känna att jag ångrar att vi ens började med ivf. Det har satt sådana plågsamma och sorgliga spår i mig som jag nog aldrig kommer bli av med. Samtidigt har vi embryon kvar i frysen och på något sätt känns det lite som att vi vill testa dem för "tänk om". Och på samma gång gör ju varje misslyckat försök att jag bara sjunker längre ner i hopplösheten.