Sambon vill inte ha mig men jag kämpar på

Barnen ser och förstår mycket mer än vad du ger dem cred för.
Det du lär ev döttrar är att en kvinna ska vända ut och in på sig själv för att försöka få en mans uppmärksamhet, men behöver absolut inte lyssna på någonting han säger.
Det du lär ev söner är att en man inte behöver bry sig om kvinnan han lever med.
Det du lär båda är att kärlek i ett äktenskap är onödigt.

Vill du att dina barn växer upp med inställningen att ett äktenskap/förhållande ska vara så som det du har med din man?
Antingen tar ni tag i problemen, eller så går ni isär.
Jag levde också med en man som tappat intresset för mig, men jag fick hjälp av en jättebra parterapeut att förstå att om bara en vill rädda ett förhållande gör man bara varandra illa, och det är barnen som får värst men av det.

Så tänkte jag med tills jag hittade en riktigt bra parterapeut som förklarade för mig vad jag gjorde mot mig själv, mot mannen och inte minst mot barnen.
Du gör honom ingen tjänst genom att låta honom slippa vara förälder, tvärtom.
Mitt ex lekte med vårt barn när han hade tid. Jag anpassade mig. Han vägrade hjälpa till med hämtning. Jag anpassade mig. Han vägrade laga mat. Jag anpassade mig. Han vägrade bestämma i förväg vilka dagar han skulle komma hem med hämtmat. Jag anpassade mig.
En dag såg jag mig själv i spegeln och visste inte längre vem jag var, började tappa vikt, mådde illa och var håglös. Gick till VC och gick därifrån med recept på antidepp och psykologtid. Tog aldrig tabletterna utan tog tag i mitt liv i stället. Psykologen gav mig kontakten med parterapeuten som hjälpte mig förstå vilket destruktivt förhållande jag levde i, inte bara för mig utan även för mannen och barnet.
Hon ställde de svåra frågorna åt mig och fick mig att inse att han inte var intresserad av att försöka rädda vårt förhållande, att han tänkte leva sitt eget liv med eller utan mig.

Så fort jag flyttat ut insåg han vad som krävs för att ta hand om barn, och han tog tag i det och lärde sig. Första veckorna ringde han och frågade om allt möjligt
Nu har vårt barn två föräldrar.

Det är barnens framtida lycka som slösas bort. Barn mår inte bra av att växa upp i kärlekslösa förhållanden, det saboterar deras framtida förhållanden och förstör deras inställning till kärlek. Mina föräldrar gjorde exakt som TS och alla tre barn har stora svårigheter att få relationer att fungera. Vi vet helt enkelt inte hur, har aldrig sett något exempel på det. Min mamma mådde dessutom så dåligt av situationen att hon blev elak mot oss barn. Ständigt irriterad och frustrerad = sannolikt inte särskilt trevlig mamma

Jag är en av dem som skrivit det flera gånger och jag vet inte om TS ens läser för hon kommenterar inte. Testar en ny approach...

DU SKADAR DINA BARN!
VARJE DAG DU FORTSÄTTER ATT LEVA SOM DU GÖR.
Antingen tar ni tag i problemen eller så går ni isär. Visa barnen att man inte behöver leva i en lugn.

Lögn...