Ni som använder bärsele, vad har ni för någon? Jag har både en gammal enkel babybjörn o en ergobaby 360. Är tyvärr rätt missnöjd med ergobabyn, känns som jag inte får till den rätt. Bränner i axlarna o så lyckas jag inte knäppa spännet mellan skulderbladen själv. Några tips? Har även införskaffat en bärsjal men verkar lite knepigt att knyta.
Det här med att inte klara nånting själv är en riktig plåga! I dag har magen gjort uppror mot alla mediciner, lagom kul när jag inte ens kan torka mig själv efter toalettbesök >.< På det så har äldsta barnet varit extremt gnälligt och nu i kväll åkte sambon in till akuten (förhoppningsvis inget allvarligt men något för privat för att gå in på detaljer). Svärmor är här nu och min ständiga känsla av oduglighet är starkare än någonsin. Jag är alltså 31 år och behöver barnvakt! Kan ni ens föreställa er hur det känns?!
Jag kan inte klä mig själv, än mindre ta upp min bebis när hon skriker eller leka med mitt barn som jag vill. Jag känner mig fullständigt omyndigförklarad!
Den här dagen började inte lika bra. Men ska väl egentligen inte gnälla...men gör det lite ändå. ;) Tycker att en 3 veckors bebis kan sova lite mer än vad min gör. När hon är vaken så vill hon bli underhållen hela tiden men jag vet inte riktigt hur (trots två barn sedan innan)... ligga på lekmatta på golvet kändes hon för liten för. Ibland blir det liksom amningsmaraton för jag inte kommer på vad hon vill o då kräks hon hela tiden med hicka och rapar och lite ont i magen som efterföljd. Vad gör ni andra när era små är vakna?
Sedan har hon börjat bli lite orolig, innan sov hon mycket själv o det va rätt lätt att lägga bort henne men nu vaknar hon o vill till famnen typ direkt. Har haft henne hos mej lite mer på sistone (vilket bara är positivt sägs det ju) men känns som att jag kanske skapar ett närhetsbehov själv för hon vill vara mer nära nu ju...erfarenheter kring detta?
Lowhannah, förstår att det är frustrerande. Innan första barnet kunde jag inte gå på toaletten själv. Ryser när jag tänker på möjligheten att behöva ha hjälp av svärmor där.. uhh. Hoppas mannen kommer hem fort och att inte gan också får problem.
Du får försöka lägga bort oduglighetskänslorna. Det är ju inte som om du har gjort att det har blivit så här med flit och det är ju övergående. Sen kommer du kunna göra allt det dör. Lovar att ditt barn kommer vara ledset och bli upplockat när du kan det också ;)
Vilken tur att mannen kom hem!!! Hoppas han mår bra nu.
Försök se det som semester. Njut av att sitta i soffan och få bebis lämnad till dig och bli servad med allt annat. Inga blöjor att byta, inget plocka grejer, inget gå runt och vagga skrikig bebis. Bara soffmys! (Förstår att det inte är lätt)
Det finns mycket tid för bebismys även om en månad när gips/skena ska av.
Jag förstår det. Jobbigt att du har ont. Hjälper inte de smärtstillande? Om det är för jobbigt kanske du kan få något starkare? Det är inte så dumt att sova bort eländet. Bebisen är liten än ett tag, och när du ska ta hand om den mest lär du inte blibutvilad precis.
När var det operation?
Hur mycket går era bebisar upp?
Ella är 6 veckor och väger 3518 g, födelsevikt 3140.
Hon går upp runt 30-70 g i veckan, känns lite? Läser att normalt är 150-200 g?
Jag helammar och vill verkligen inte ge ersättning men börjar bli orolig då jag ammar fritt och hon äter/ligger vid bröstet i princip konstant så kan inte göra mycket mer än jag gör :(
BF 17/7, ganska nära när du hade bf väl? Får kolla de apparna. Med förra barnet så läste jag en bok om utvecklings- och tillväxtfaserna men hittade inte den nu. Tack för tipsen iaf. :)
Herregud vilken amningshjärna alltså...hade BF den 10/7 men födde den 17/7...känns som en gegga i skallen ibland alltså....;)
Har både sjal o sele. Selen har jag använt några gånger nu men fixar bara den typ 20 min får ont i axlarna sedan (ergobaby 360). Bärsjalen (elleville zara) har jag inte gett mej på ännu, måste få till knytningen.
Oroligheten tror jag hänger ihop mycket med magen. Hon bajsar ju lite flera gånger om dagen och har endel rapar. Inatt och idag har hon inte kräks lika mycket heller så det är skönt.
Det ändrar sig med bebis hela tiden märker man ju. Försöker lista ut om det blir bättre om man gör si el så men bästa är nog att bara acceptera läget o följa med sin bebis. Har lite svårt för det, vill gärna ha kontroll på situationen o det går ju inte riktigt. Skönt att man kan få skriva av sig lite i denna grupp. :)
Hur går det för dej då lowhanna?
Fick ett bryt nu på morgonen så mannen åkte iväg med barnen en sväng så jag får vila. Allt har gått så himla smidigt med bebis och treåring men sista veckan har treåringen börjat gå mig på nerverna. Förstår ju att det är en jätteomstållning för henne att få ett syskon men min sömnbrist börjar nog visa sig nu.. har inget tålamod med henne, hon tjatar och tjatar om allt och låter/följer efter heeeela tiden. Åker vi iväg eller hem till nån går det jättebra men så fort vi är hemma så börjas det igen. Tjatet om att få hålla bebisen mm. Om 2 veckor börjar hon förskolan igen och jag längtar (usch nu får jag dåligt samvete som säger så) men bebisen är hur lätt som helst att ha o göra med för övrigt, det är min dotter som tar ALL min energi! Nån som känner igen sig? Hoppas det blir bättre när vi kommit in vardagliga rutiner och hon får leka av sig lite på förskolan.