Försöken fungerar inte

Jag och min sambo har försökt bli gravida i ca 1,5år utan resultat (jag vet det finns många som har försökt en längre tid). Min mens har varit regelbunden om än min menscykel är ca 37 dagar lång. Denna månad fick jag upp hoppet då min mens är över två veckor sen (och fortfarande inte kommit). Graviditetstesten har varit negativa och känner mig inte gravid heller så måste vara någon anledning till att mensen inte vill komma denna månad. Nu då man passerat 25 för en liten stund sen så börjar vi fundera på att boka tid för utredning men samtidigt så tycker jag det känns extremt jobbigt eftersom jag är rädd att jag inte alls kan bli gravid och även nervös om dom säger att det måste ske med IVF. Någon som har uppmuntrade ord? Kanske själva hade problem men lyckades utan utredning?

Tycker det är jobbigt även att prata med kompisar om då nästan alla har barn och säger bara att det händer för mig tillslut då jag inte känner på mig samma sak.

Vilket är det dummaste och mest obildade tips jag någonsin fått, ungefär som att slappna av skulle göra min makes spermier fler. Stress kan påverka fertiliteten endast om den är så uttalad att kvinnan upphör att ovulera (slutar ha ägglossning). Kvinnor blir gravida i krig och vid våldtäkt så att påstå att stress i allmänhet skulle påverka fertiliteten håller inte. Och att inte tänka på det är också struntsnack, alla som försöker aktivt tänker på det och ändå lyckas 85% inom 1 år.

Jag tror det finns en kärna av sanning i tipset. Dels på så sätt att sammandragningarna vid kvinnans orgasm ger simmarna en ordentlig skjuts. Dels att mannens kropp släpper ifrån sig fler simmare ju mer upphetsad han är. Men nej att slappna av gör ingen skillnad i sig. Nuförtiden är jag donator, men en gång i livet hade jag och min fd också svårt att skaffa barn. Pressen man lade på sig själv kopplat till erotikdödande schemalagt sex höll på ta all glädje ur förhållandet för båda. (Det blev dock barn till slut, efter en herdestund vi hade på semestern)