• Ett till maskrosbarn

    Sluta hetsäta-hur?

    Ska försöka fatta mig kort. Har trist bagage från barndomen, dysfunktionell familj och även diabetes typ 1 som jag fick i vuxen ålder vilket gjorde att mat slutade vara lustfyllt och istället blev en källa till ångest - vad ska jag äta, hur ska jag dosera till det, hur får jag äta osv osv. På det har jag en latent depression och återkommande perioder av ångest. Jag började hetsäta i smyg nåt år efter diabetesdiagnos och har inte kunnat sluta. Varit smal större delen av livet men nu väger jag närmare 90 kg och mår dåligt av att kläder sitter illa och ogillar min spegelbild.

    Jag VET vad jag borde göra, hur man äter och tränar osv. Jag har dock inte energin att praktiskt genomföra det, och heller inte kraft att stå emot hetset. Någon som varit i min situation som kommit bort från hetsandet? Jag äter mest när jag mår dåligt eller är stressad, vilket tyvärr händer ofta. Har signalerat till min diabetesmottagning att jag vill ha hjälp, har fått tid hos kurator och gått några gånger men känner att det inte får effekt.

    Någon som tagit sig ur en liknande situation som har tips?

  • Svar på tråden Sluta hetsäta-hur?
  • Anonym (F)

    Jag identifierade de situationer jag hetsåt. För mig var det när jag var ensam, ofta kvällstid. Såg till att sluta vara ensam, alltid ha något att göra. Startade projekt hemma i handarbetesväg så händerna var upptagna när jag skulle titta på tv och tankarna hölls borta från maten.

    Under min värsta period straffade jag mig själv genom att kräkas om jag hetsätit. Eftersom kräkas är bland det värsta jag vet så bet det ganska bra.

    Är idag relativt frisk. Normalviktig, tar kanske en macka för mycket ibland men tänker inte alls lika mycket på maten.

  • Ett till maskrosbarn
    Anonym (F) skrev 2018-07-01 21:07:52 följande:

    Jag identifierade de situationer jag hetsåt. För mig var det när jag var ensam, ofta kvällstid. Såg till att sluta vara ensam, alltid ha något att göra. Startade projekt hemma i handarbetesväg så händerna var upptagna när jag skulle titta på tv och tankarna hölls borta från maten.

    Under min värsta period straffade jag mig själv genom att kräkas om jag hetsätit. Eftersom kräkas är bland det värsta jag vet så bet det ganska bra.

    Är idag relativt frisk. Normalviktig, tar kanske en macka för mycket ibland men tänker inte alls lika mycket på maten.


    Det låter som en bra strategi, det är samma för mig, att det ofta sker när jag är ensam (sambon jobbar skift så hetsar mer när vi jobbar om varandra). Tack för ditt svar!
  • Anonym (jojjo)

    Jag kan äta hur mycket onyttigheter som helst, har ingen botten när det gäller godis, glass, snacks osv. Tricket för mig är för det första att inte ha hemma, vilket funkar bra när jag är ensam, eller om det ändå finns i huset inte smaka ens en enda liten bit godis eller ett enda chips när barnen är här. Trillar dit ibland och trycker i mig chips eller vad jag nu hittar. Ett chips = en hel påse chips...

    Nu var du ju iofs inte nöjd med kuratorn, men hur ser behandlingen ut, hann du få någon uppfattning om det? Är det en väg att gå för att få hjälp att få bort "suget"?

    Jag har, så gott jag kunnat, undvikit socker etc i flera år, men jag drömmer fortfarande om att bara åka och köpa hur mycket godis som helst och bara få frossa... Obestämd

  • Ett till maskrosbarn
    Anonym (jojjo) skrev 2018-07-01 21:20:32 följande:

    Jag kan äta hur mycket onyttigheter som helst, har ingen botten när det gäller godis, glass, snacks osv. Tricket för mig är för det första att inte ha hemma, vilket funkar bra när jag är ensam, eller om det ändå finns i huset inte smaka ens en enda liten bit godis eller ett enda chips när barnen är här. Trillar dit ibland och trycker i mig chips eller vad jag nu hittar. Ett chips = en hel påse chips...

    Nu var du ju iofs inte nöjd med kuratorn, men hur ser behandlingen ut, hann du få någon uppfattning om det? Är det en väg att gå för att få hjälp att få bort "suget"?

    Jag har, så gott jag kunnat, undvikit socker etc i flera år, men jag drömmer fortfarande om att bara åka och köpa hur mycket godis som helst och bara få frossa... 


    Tack för ditt svar :) mitt problem är att även om jag inte har det hemma, så går jag och handlar när hetssuget sätter in :( kuratorn har liksom ingen behandling vad jag vet, hen och jag pratar om när tankarna sätter in, kan jag göra nåt annat? Jag har än så länge inte kommit fram till vad. Att röra mer på mig och umgås mer med folk är en strategi, men har ju bristande ork och särskilt vad gäller att vara social och umgås. Vill ju bara vila för mig själv när jag kommer hem från jobb... Är rent generellt pessimistisk :(
  • Anonym (Ätstörd)

    Sök hjälp på en ätstörningsenhet så kan dem hjälpa dig avgöra om du har en ätstörning eller "endast" mat prolematik. Din problematisk är grunden till varför du behöver hjälp och vilken hjälp du behöver.

  • Ett till maskrosbarn
    Anonym (Ätstörd) skrev 2018-07-01 23:12:05 följande:

    Sök hjälp på en ätstörningsenhet så kan dem hjälpa dig avgöra om du har en ätstörning eller "endast" mat prolematik. Din problematisk är grunden till varför du behöver hjälp och vilken hjälp du behöver.


    Tack för ditt svar :) jag har haft samma tanke men när jag läste på om ätstörningsenheten upplevde jag att "det måste vara värre problem" än de jag har för att man ska få komma dit. Typ ha bmi över 35... Och det har inte jag. Tror du de tar sig tid för någon i min sits?
  • Anonym (Ätstörd)
    Ett till maskrosbarn skrev 2018-07-01 23:14:54 följande:

    Tack för ditt svar :) jag har haft samma tanke men när jag läste på om ätstörningsenheten upplevde jag att "det måste vara värre problem" än de jag har för att man ska få komma dit. Typ ha bmi över 35... Och det har inte jag. Tror du de tar sig tid för någon i min sits?


    Jag går för tillfället själv på behandling på en ätstörningsenhet. Det är absolut värt att söka hjälp, be om en remiss på vårdcentralen.
Svar på tråden Sluta hetsäta-hur?