Rädd för förlossningen!

Se till att prata med din bm så du får stöd i din rädsla, aurora samtal om du behöver, man kan få hjälp med en förlossningsplan som inte innefattar kejsarsnitt. Om du får hjälp att reda ut vad det är i situationen som du är rädd för kan du också få hjälp med hur de kan underlätta för dig med det. En kompis fick en planerad igpngsättning och besöka den förlossningsavdelningen hon skulle föda på då det var ju osäkerheten kring när det skulle starta, hur och om hon skulle få plats, eller inte hinna in som skapade hennes oro. Så en kontrollerad igångsättning där hon fick vara på sjukhuset från start gjorde att allt kändes mycket tryggare och bra för henne.

Och som en positiv historia, min förlossning betygsatte jag 10 av 10, och 5 minuter efter jag fått upp sonen på bröstet så vände jag mig till min man och sa ?det här, det hör måste vi göra igen!? Relativt kort latensfas och värkarna i den var verkligen bara som lätt mensvärk, från det att jag upplevde att värkarna gjorde ont så var allt klart på 5 timmar, fick värkar som gick in i varandra då tog jag epidural, kunde vila en kort stund tom, krystningsfasen upplevde jag som härlig då jag äntligen fick göra nåt och jag krystade ut honom själv utan några vidare krystvärkar på 20 minuter. Smärtan var hanterbar då länge jag fick en paus, med facit i hand om jag vetat att det var så kort tid kvar hade jag nog klarat mig utan epiduralen men jag visste ju inte att det skulle gå så fort och tänkte att jag behövde få lite vila innan krystningen Så förlossning kan absolut bli en bra upplevelse, jag läste båda böckerna av Gudrun Abascal innan och upplevde att det hjälpte mig.

Hoppas det går bra för dig!

Jag tror att de där sakerna är något vi alla funderar över, jag kan ju bara tala för mig själv och jag vet att allas förlossning är unik men jag tyckte iaf att det var lite brist på positiva berättelser. Där det kommer till när man ska åka in, strunta i regler och det ska vara si eller så, när du känner att du inte klarar att vara hemma längre, då åker du in, jag åkte in när mina värkar var alldelses för kraftiga och jag kände att jag behöver hjälp, väl där så var jag faktiskt inte öppen mer än 1cm (om hon var snäll) så jag uppfyllde egentligen inte alla kriterier som man pratar om på förhand för att få stanna men min bm sa direkt att jag får stanna då de dels såg på monitorn och på mig att jag hade så starka värkar, och tur var väl det för efter det gick det fort Så fundera inte så mycket på det, det värsta är att man får åka hem igen, men få kan man iaf få typ en sovdos eller liknande om man skulle behöva det. Jag hade också skrivit tydligt i mitt förlossningsbrev att INTE ville bli talad över huvudet på och ville vara delaktig i besluten kring mig och att de skulle vara ärliga, upplevde att de respekterades. Min upplevelse av epidural var toppen, den tog lagom tog inte borta mina värkar (som var väldigt starka) men tog udden av dem så de blev hanterbara och jag fick lite vila innan krystningen. Jag fick krystvärkar och ville krysta då fick jag det, han var inte helt nere men min bm lät mig försöka när jag ville det och jag lyckades krysta ner honom själv, sen blev mina krystvärkar ganska glesa så jag krystade ut honom i princip utan och det gick också bra. Jag fick en grad 2 bristning, men upplevde faktiskt inte att det var varken jobbigt att sys och jag iaf hade inte ont alls efteråt, tog ingen mer smärtlindring alls på BB, och kissa och även nummer 2 var inte jobbigt alls. På min efterkontroll 8 veckor senare så sa min bm att hade hon inte vetat att jag födde barn för bara 2mån sen hade hon aldrig gissat det. Vad jag vill säga med det är inte att det är så för alla för det är det ju givetvis inte, men jag hade laddat med gynkompresser och allt möjligt och det paketet är inte ens öppnat, så det behöver faktiskt inte göra ont efteråt.

Min lille kille föddes tillväxthämmad, utan förvarning trots tillväxtultraljud, och vi hamnade på neo trots fullgånget barn då han hade hade problem att reglera sockret, det var givetvis jobbigt men neosköterskorns var de som fick igång min amning (hade lite kämpigt med det) och vi fick 5 dagar med stöd och hjälp och kom hem som lite tryggare föräldrar så jag har valt att ändå se det positiva i den upplevelsen också. Jag tror som kag sa innan att du ska få remiss till aurora samtal så att du kan få reda ut detta och få en plan som du kan känna dig trygg i, jag var aldrig rädd och tror att det gjorde hela skillnaden både under förlossningen och efteråt att även när det blev fel så hade jag en grundtrygghet i allt att falla tillbaks på.