• molly50

    Varför kom min pappa aldrig tillbaka !

    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-23 20:03:04 följande:
    Lyckas inte den yngre dottern ta upp kampen med mamman, så kommer inte relationen till mig och lyckas, när man har en ny familj ändras alla förutsättningar, tjejerna kan bli avundsjuk på dom nya barnen,den nya familjen.

    Mamman fick den äldre och gå till läraren på skolan och berätta att hon mådde dåligt av vårdnadstvisten, läraren anmälde till skolsköterskan och sedan till soc igen, men nu med helt andra förutsättningar än vad jag hade första gången dom prata under vårdnadsutredningen.

    Dotter minns ännu vad hon hade sagt till sin lärare, hon berätta det för mig.
    Mamman skyr inga medel, tydligen så man vinner, nu gör jag lika tillbaka. fungerar inte det så kommer inget fungera.

    Kommer inte yngsta dottern så behöver hon inte veta om den nya familjen heller, kommer det senare fram så är det vad jag berättar åt skrutten, dom fick välja.
    Men om de blir avundsjuka på din nya familj så kan kanske det bero på att du hela tiden har favoriserat dem framför dina äldre barn. Och fortfarande gör.
    Har du tänkt på det?
    Om de inte ska känna avundsjuka så vill det till att du tar emot dem med öppna famnen och välkomnar dem in i din nya familj.

    Hur ska dina barn kunna må annat än dåligt när de har två föräldrar som bråkar som småbarn i en sandlåda?
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-23 20:17:33 följande:
    Tror du måste läsa vad ett umgängessabotage gör med ett barn, hur det förändrar ett barn för resten av livet.
    Har berättat tidigare hur ex mamma gjort samma med hennes pappa, det gick aldrig ur henne, även om hon försökte ha en relation med sin pappa.

    Hennes pappa öppna upp sig för mig, vi blev nära vänner, han bjöd med mig på luncher, hjälpte mig med kontakter, hjälpte mig med massor av saker, vi umgicks.
    Mitt ex o hennes syskon gilla det inte alls, mitt ex blev rasande när jag berätta om det hos familjerätten, hon skrek rakt ut, prata aldrig om min pappa.
    Hon och hennes syskon var så starkt påverkade av mamman, att dom aldrig fick en bra relation fast dom bodde i samma stad, han kom förbi när barnen fyllde år, mamman kunde inte sluta hacka på han, pappan snälla kan du inte sluta nu?, det har gått 30 år sedan vi gick isär, kan du inte lägga det bakom?.

    Pappan gjorde alla syskon arvlösa .men förstår varför han gjorde det.

    Därför måste den yngsta ta upp kampen med mamman, få henne och ändra tänk, tro mig hon är ett starkt vapen mot umgängessabotage, det starkaste som finns.
    Vinner dottern kampen och kommer till mig , då kommer mamman sluta påverka dom, då kommer relationen med den äldre också fungera.
    Jag vet vad det kan innebära.
    Men du har väl inte heller direkt underlättat för barnen när du bara har vänt dem ryggen och gått vidare med ditt liv. Eller hur.
    Jag tycker du ska fundera på hur ditt eget beteende kan ha påverkat dina barn och inte bara lägga all skuld på exet. Även om hon också har gjort fel.
    Berätta fär din fru så kanske du kan få hjälp där då hon gått igenom samma sak.
    Fortsätter du så här så finns risken att dina döttrar inte alls kommer att komma till dig. Tänk på det.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-23 20:29:04 följande:
    Det du frågar om är, har jag rätt till ett lyckligt liv?

    Har man blivit utsatt för ett brott som umgängessabotage är , så är det inget jag ska behöva leva med varje dag, jag ska inte behöva försvara mig överallt för ett brott jag blivit utsatt för.
    Det här verkar få förstå, det är ett allvarligt brott, går det och bevisa hade hon tappat barnen.det förstod soc samt domaren, men soc vände i tanken på konsekvenserna, som sagt umgängessabotage är inget soc får jobba med, inget dom får fråga om, inget dom får bevisa.
    Nej,det jag undrade var varför du inte berättar sanningen för din fru om du nu tror att hon kommer att förlåta dig?
    Kan du svara på det?
    Hon kanske rentav skulle kunna hjälpa dig då hon har liknande erfarenheter.
    Om du har rätt till ett lyckligt liv eller inte är jag inte rätt person att svara på.

    Nej,du ska inte behöva leva med det ditt ex har gjort.
    Men du tycker att dina barn ska behöva leva med vad både hon och du har gjort?
    Har du överhuvudtaget funderat på vad dina barn känner kring allt det här?
    Eller är det bara dina känslor som är viktiga?
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-23 21:06:49 följande:
    Det mitt ex gör är ett pågående brott, hon har inte slutat, hon håller ännu på.
    som tidigare sagt, jag mötte mina barn och fick inte hälsa på dom, dom fick inte hälsa på mig.
    Därför flyttade jag.

    Jag vill inte leva med dom här frågorna kring barnen, min nya familj/stad är en frizon från allt detta, ger mig ett lyckligt liv.
    Med tanke på att hon kanske gjort liknande mot sitt ex, det vet jag inte, enda jag vet är att det är jätte vanligt, ingen bryr sig om en mamma gör så.jag bryr mig inte heller vad hon gjort mot sin ex man.
    Bara vi är lyckliga.
    Vi har valt och inte gräva i det förflutna, hon vet säkert, men hon väljer och inte prata om det, googlar man mitt namn så kommer tjejerna upp, jag tror hon redan vet, hon visste nog det redan när vi träffades.
    Men du tillåter ju inte heller dina barn att komma till dig.
    Så på vilket sätt är det du gör mot dem bättre?

    Nej,men återigen.du tycker det är ok att dina barn ska få leva med allt det här?

    Om din fru nu vet om det,varför pratar du inte med henne om det då?
    Eller är det rentav en efterhandskonstruktion för att du inte vill berätta?
    Du skriver ju själv att bara ni är lyckliga så skiter du i allt annat.
    Och det har du ju bevisat genom att skita i dina barn.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-23 21:27:35 följande:
    Med tanke på att barnen kommer upp redan på första sidan när man googlar mig så klart hon har sett det, dom bär mitt efternamn men inte mammans,jag står med där oxå, går inte och missa. hon vet!

    Jag skiter inte i tjejerna, jag har bara låtit dom ta upp kampen mot mamman, dom vet att det var den äldre dotterns val, dom vet att mamman utnyttja det till att vi inte träffas, därför pratade vi om vad som sagts i skolan, hon minns varenda ord, hon minns vad hon hade sagt till soc, nu vet hon vad mamman gjort. hon visste inte om att mamman utnyttjat vad hon sagt, varför jag flytta , hon minns ännu att vi träffades och inte fick hälsa, dom vet allt nu.

    Tror det kommer komma en vändning, eller vad tror du?
    Men varför pratar du inte med frun om det då? Kan du svara på det?

    Jag vet inte vad jag ska tro.
    Du låter dina barn bråka med sin mamma istället för att du tar upp kampen själv.
    Det säger mer om dig än det gör om ditt ex och dina barn.
    Du gör ju samma sak som du anklagar ditt ex för att göra.
    Försöker vända dina barn emot ditt ex.
    På vilket sätt är det bättre än det ditt ex har gjort?
    Det har du heller inte svarat på.
    Om dina barn får veta att du har ljugit om dem för din fru och deras lillasyster samt att du tänker göra dem arvlösa som hämnd för att de inte velat träffa dig, så skulle jag inte vara så säker på att de kommer tillbaka,om jag vore som du.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-23 23:05:54 följande:
    Ja säkert är jag det.

    Det mina döttrar vet nu är varför dom inte har någon pappa, dom vet att det var den äldres val, dom vet nu att mamman gjort så dom inte får träffa mig.

    Dom vet att dom får kämpa för att få tillbaka mig, det är inte bara ringa och tycka vi ska ses.
    Nu är inte barnen 16-18 år dom är yngre, dom har tid och tänka.

    Men jag har en nytt liv, en jag fick turen och få.
    Men återigen så lägger du skulden på,framförallt,din äldsta dotter för att hon inte velat träffa dig.
    Samtidigt som du skriver att hon har manipulerats av sin mamma.
    Skäms du inte?
    Sen undrar jag hur det kommer sig att dina barn plötsligt har blivit yngre?
    Nyss var de ju 16 och 18 år?
    Om båda är under 18 år så blir det kanske inte så lätt som du tror,för dig,att få tillbaka dina barn.
    Och det har du,i ärlighetens namn,inte heller förtjänat som du beter dig.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (S) skrev 2018-05-23 23:25:53 följande:

    Jag har inte läst hela tråden utan bara ditt första inlägg, men jag kan bara säga hur det var i mitt fall. När mina föräldrar skildes när jag var liten hotade min mamma mig med att ta livet av sig om jag ville fortsätta träffa pappa. Hon var så full av hat och ville hämnas på honom och använde sig då av mig. Jag var liten och ville så klart inte att mamma skulle ta livet av sig, så jag sade till pappa att jag inte ville träffa honom mer. Jag hade inget val. Jag var ansvarig för om mamma skulle leva eller dö, jag kunde inte göra på något annat sätt. Pappa kämpade i ett år för att få träffa mig, men jag var tvungen att stå fast vid mitt ord för att rädda mammas liv. Han gav tillslut upp och flyttade till en ny stad långt bort.

    Jag vet inte hur det var i ditt fall, men kan det ha varit något liknande?


    Jag beklagar det som hänt dig. Fruktansvärt!
    Men i TS fall så vill han inte heller träffa sina barn. Och det pga att den äldsta sagt att hon inte vill träffa honom.
    Han har beslutat att hämnas på sina barn genom att göra dem arvlösa.
    Han har dessutom förnekat dem och hållit dem hemliga,dvs ljugit,för sin nya familj under alla år.
    Jag hoppas att din pappa inte har betett sig så illa och att ni kan ha kontakt idag.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-24 00:18:07 följande:
    Men trevligt ,fler som vågar träda fram, fler som vågar berätta hur en mamma kan göra för att förskjuta en pappa ur deras liv, som jag berätta detta är vanligt i Sverige.
    Mitt ex är bara egoistisk, hon använder sin utbildning som kurator och leder den äldre tjejen, hon vill ha barnen själv, tycker det bara är hennes.hon tänker inte på barnens bästa att dom ska ha två föräldrar.
    Tycker du att du själv tänker på barnens bästa när du skjuter dem ifrån dig och låter dem bråka själva mot sin mamma för att överhuvudtaget få ha kontakt med dig?
    Eller när du pratar om att göra dem arvlösa pga att de inte velat ha kontakt med dig pga sin mamma?
    Du beter dig ju faktiskt inte bättre än vad ditt ex gör.
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Går igenom delvis likadant) skrev 2018-05-23 23:36:49 följande:
    Du förklarar dig och ger nu liten öppning mot din mellantjej om hon kämpar. Hoppas att hon orkar och att du kanske orkar hjälpa lite. Återstår äldsta flickan som kan ha blivit tvingad av mamman och inte hade något val..

    Märks att du vill att karma ska komma tillbaka till det tossiga exet. De som kraftigt angriper dig i tråden ovan pratar just gärna om karma men riktar inte sin vrede mot exet utan mot dig som kanske inte öppnar dörren tillräckligt för dina två äldsta om de orkar dra sig ur elaka exets nät. Det är inte säkert de lyckas om du inte hjälper dem mer med ännu öppnare dörr...
    Nu kan jag bara svara för mig själv.
    Men jag har då riktat mig även till exet och påpekat att hon har gjort fel här. Riktigt fel.
    Men jag tycker inte att TS beter sig så mycket bättre som nu överlåter åt sina barn att bråka med sin mamma,och kanske på köpet bli osams med varandra,om de överhuvudtaget ska få ha kontakt med honom.
    Utöver det så planerar han att hämnas på sina barn genom att göra dem arvlösa.
    Han lägger alltså skulden på sina barn för vad hans ex har gjort.
    Jag förstår att han känner sig överkörd och trampad på av sitt ex.
    Men det ger inte honom rätten att ta ut hämnden på sina barn.
    Det är ingenstans ok!
    Carpe Diem
  • molly50
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-24 10:46:48 följande:
    Gör jag inget krav av det hela så kommer det inte fungera, läs själv vad vuxna barn berättar, dom som blivit utsatta för samma sak, dom tappar kontakten med en förälder, ett återkommande problem för barn som har en förälder som utövar umgängessabotage. dom måste kriga själva, dom måste tänka själva.

    Någon som du borde veta hur gamla mina barn är? du är en flitig läsare.
    Vad du inte visste var hur arv fungerar, att det går och rikta, du visste inte om att det finns en ny familj, ett barn.men du vet inte ålder på detta barn.

    För att vinna tillbaka ett allierat barn så måste man få barnet att tänka själv, barnet kan inte bara tro på mamman, mamman är där hela tiden och ger barnet fel information om vad som hänt, varför pappa är borta, exakt som ovan för talare skrev om att mamman hota att ta livet av sig, många kvinnor skyl inga medel för att vinna, dom gör allt, även kör över sina egna barn.

    Även om inte mina barn kommer tillbaka så vet dom orsaken, och det är jag mycket nöjd över, dom har rätt att veta varför pappa försvann, många föräldrar får inte den chansen och berätta, spec när barnet ännu minns allt, man får chansen och fylla i luckorna som mamman inte berättat, så får barnet en hel historia och bearbeta, den sanna historian.
    Du som läst vet att det samtalet varade i 1,5- 2 timmar, vi han prata allt mellan himmel och jord,självklart ville dom träffas, men på grund av deras ålder kan mamman ännu stoppa dom, yngsta är som sagt ung ännu, för ung för att bestämma själv, men hon vet grunden till allt nu, dom vet att dom måste prata med skolan igen, gå samma väg mamman lät dom gå, den äldre förklara att Carro läraren var på föräldraledighet, hon hon pratat med förut, att dom kan prata med vänner att mamman inte låter dom träffa pappa, fast dom vill.

    Barnen har fått rätt verktyg, tro mig dom kommer plocka upp kriget mot mamman.
    Jag har läst vad du har skrivit. Och just därför förstår jag inte varför du plötsligt har ändrat åldern på dina barn.
    Jag är ju uppenbarligen inte den enda som har reagerat på det heller.

    Vill du verkligen vinna tillbaka dina barn så är inte skuldbeläggning den rätta vägen att gå.
    Förstår du verkligen inte det?
    Du säger rakt ut till dina barn att de inte har kontakt med dig för att de själva inte ville.
    Hur tror du att det känns för barnen att få höra en sådan sak?
    Jag förstår,som sagt,att du känner dig sviken.
    Men skuldbeläggning och hämnd är inte rätt väg att gå.
    Carpe Diem
Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !