Seriöst föräldrar- saknar ni inte era barns kläder?

Kan ju vara så att det är typiska "rikemansungar" som tycker att 5000kr för en jacka till exempel är en piss i havet att bli av med och bara köprer nytt utan att ens blinka.

Gick själv på ridskola ett par månader när jag var tonåring och då var det ofta så just där.

Minns speciellt en tjej som blivit av med en jacka för 7000kr nånting och hon bara ryckte på axlarna och sen nästa lektion hade hon en helt ny jacka för ungefär samma pris.

Helt sinnessjukt egentligen.

Tror jag med. Har också varit med om detta. Och just ridning är ju en sport som lockar många rika och deras bortskämda barn.

Inga rikemansbarn vare sig på skolan eller på stallet. Det är just därför jag reagerar.

Sätt upp lappar "kolla i kvarglömt lådan. Annars kommer detta skänkas bort"

Det är likadant på mitt jobb på förskolan, det är nästan aldrig någon som tar tillbaka något från kvarglömt-krokarna och sist jag skrev en sådan lapp (fast att om ingen tar med grejerna hem så lägger vi dem bland våra extrakläder) så var det ingen som tog något ändå, men däremot kom då en förälder och frågade om vi ville ha lite fler kläder till våra extrakläder och så skänkte hon kläder som hennes barn hade växt ur.

Mja, nu är det ju inte det jag frågar om utan bara en reflektion över varför ingen saknar sina barns kläder och prylar.

Nä jag kan nog ha rätt mycket borta :)

De yngre barnen har ärvt t ex regnkläder av äldre syskon, de har dessutom typ samma storlek och kan låna av varandra. Dessa kläder är inte längre helt vattentäta efter rejäl användning så de har även nya.

Så om vi tar skalbyxor. Det finns ett par beiga reima i strl 116, ett par svarta reima i 116, ett par gröna polarn i 122, ett par svarta polarn i 116, ett par svarta reima i 128 och ett par gröna polarn i 128. Dottern kan ha alla men oftast har storebror de i 128.

Mannen är typ sämst på att hålla koll på vem som har vad och tar det som finns i hallen för att lösa morgonen enklast. Så t ex de beiga reima i strl 116 som varken är vattentäta längre eller perfekta i strl längre kan ligga länge någonstans innan de saknas.

De två äldre barnen var nämligen också lika stora i den åldern så vi hade dubbelt av samma storlekar redan då plus att det trillat in lite arvegods.

Vinteroveraller som de bara haft en av alltid är aldrig på vift men just skalbyxor tenderar att vara det just för att vi har för många i omlopp.

Jag har undrat samma sak ts. Jag har fasen full koll på vad dottern har för kläder i lådan och hon är ändå 11 år nu. Vet precis om hon kommer hem med en strumpa som inte jag har köpt och den skickas tillbaka direkt.

Dyra grejer saknar jag, och sånt man bara har en uppsättning av som vinterstövlar. Men gympabyxor, vantar, strumpor, en vanlig t-shirt saknar jag inte alltid eller orkar leta efter.

Har man många barn eller barnen bor växelvis så tror jag det är lätt att tappa kontrollen över barnens kläder och tänka att det är enklare att skaffa nytt än att leta i lådan på skolan. Kläderna kanske försvann på simhallen, eller på träningen, på cupen i Norrköping eller hos morfar så man vet kanske inte heller vart man ska börja leta. 

Och större barn som åker själva till aktiviteter, man är som förälder kanske aldrig där och kan leta och ungen själv glömmer bort.

Mmm absolut, håller med en del.

Men det känns ju ändå rimligt att man börjar leta på skola/fritids/aktivitet , man är väl ändå och hämtar sitt barn NÅN gång tänker jag. Och kan då kasta en snabb kik i högen.

I alla fall på min sons skola kommer det påminnelse minst varannan vecka via veckobrev om att rensa klädhögar och krokar.

Vi saknar också mycket kläder. I vårt fall brukar jag göra en raid i glömtlådan då och då och kan hitta hur mycket kläder som helst i bland (känns det som).

Kombinationen av att jag handlar de flesta kläderna men vi får mycket urväxt av kusiner och kompisar så i bland vet inte ens jag vems kläderna är.  Dessutom är det aldrig samma som lämnar och hämtar och det är en blandning av min man, grannflickan, släktingar och i bland jag. Dessutom börjar de gå själva nu och då tar de inte alltid med allting de hade med dit heller.

Men visst är det konstig - speciellt när det är dyra kläder. jag skulle bli vansinnig om de kläderna försvann.  

Tyvärr har väl vårt samhälle utvecklats till slit och släng. Det kan man verkligen se på mängden kläder mina barn får ärva. Massor!

Jag är på min dotters skola ca en gång i månaden - hon är 9 år och går dit och hem själv. Visst kollar jag i lådorna ibland om jag är där, men oftast inte. När hon var yngre och vi lämnade/hämtade så blev det väl oftare att vi kollade i lådorna, men även då rätt sällan.

Vi brukar få nån påminnelse per termin att man ska kolla i lådorna och det som ingen hämtar upp sparas på skolan som extra eller skänks till nån klädinsamling.

Är lite inne på samma spår som "elsi". Beror på barnets ålder. På förskolan har man ofta bra koll på ungarnas kläder för man är där varje dag för lämning och hämtning. Mitt äldsta barn går dock i 2:an nu och tar sig själv till skolan (jag lämnar några hundra meter därifrån på vägen till mitt jobb) och hem själv på eftermiddagarna. Hennes kläder känns det som om jag just nu har typ NOLL koll på Jag är inne i hennes kapprum och klassrum max 1 gång/månad numera.

Hon glömmer/lämnar dagligen kvar kläder på sin krok när vädret slår om eller om hon helt enkelt bara vill ha en annan tröja på sig från sin reservlåda. När vi väl upptäcker hemma att något klädesplagg saknas (som i går, när vi insåg att hennes helt nya överdragsbyxor försvunnit) så har det hunnit gå så många veckor - eller faktiskt månader - sedan hon sist hade dem på sig i skolan och glömde kvar dem på golvet att personalen redan har hunnit slänga sakerna ur "kvarglömdalådan". Suck. Bara att bita ihop och köpa nya till nästa säsong. Men visst är det irriterande när man egentligen är en väldigt organiserad person som brukar ha koll på det mesta.

Har en tvååring och jag har tappat kollen totalt redan. Vi har fått ärva så mycket kläder så jag är helt obekant med de, så jag märker inte om något saknas för att jag minns inte att vi hade det från början. T ex har vi 4 fleecetröjor/jackor och vi har bara köpt en av de själva. Ovanpå det så lämnar min man och jag hämtar så jag vet inte vad han skickat med.

En del större barn kan jag tänka mig "glömmer" kläder för att de vill ha nya eller helt enkelt bara inte vill ha plaggen. De kanske är de enda i klassen som har galonbyxor när alla andra har skalbyxor eller fel har märke på jackan t ex.

När barnen bor varannan vecka hos föräldrarna så utgår man ifrån att borttappade saker ligger hos den andra föräldern. Ibland har jag letat i bortglömt-högen i skolan/fritids och med framgång hittat något plagg, men oftast finns inte grejerna där. Termobyxor har t.ex. glömts bort hos farmor och farfar över jullovet (dvs mina fd svärföräldrar), så det är ju inte alltid lätt att få rätt på sakerna igen..