SÅ JÄVLA LESS

Kommer ihåg när alla mina 4 barn var små, o h vi jobbade heltid. Det var mycket intensivt att få livspusslet att gå ihop. Plötsligt en dag flytter ett barn ut, och sen nästa, o h nästa och nästa. Då satt vi där en dag, min partner och jag, och hade all tid i värden till OS själva. Vi fick en massa pengar över också. När jag tittar på foton från tiden de var små, trillar tårarna, och jag vet att den tiden var så kort. Varje minut gick åt. Det är så det är att leva med barn. Man får vänta på sin tur. Den kommer, men också med en olidlig längtan och saknad, efter tiden som försvann.

Vet att det är jättejobbigt just nu. Vet inte om du läste mitt första inlägg? Om att tiden går så fort, och att varje minut blir ett minne. Av sekunder och minuter. "kolla mamma! Snigeln tog in sina pinnar med ögon på"! Ingen hade berättat för henne närhet var så liten. MEN efter det, stressade jag inte. Jag fick lägga på ett extra kol. Och sen lärde jag dem allt, alla frågor fick de svar på. Jag fick ändra på tiden, och de minuterna jag fick tillbaka, blir ett tack idag: " mamma, du visade mig vem som bodde under den stora stenen. "Några hadde jättemånga ben, men de hoppade mest..." man behöver inte att stressa, om man inte på någonsin kan lägga om läggtider, om man inte orkar? Då får man skita i alla krav, och gå ut och lyfta på stora stenar. Alltid bor det någon under den, som har all tid i värden?

Och jag lover dig, du kommer att koppla av, och njuta varje minut du är med dem. 1 åringar är extremt öppna för att lära sig allt. Och att sätta en 1åring i en hög stol, fram för diskbänken när du bakar bröd, om han får en liten klump deg? Du skall se att hen kan baka både bullar och pizza och pannkakor, innan lillan har fyllt fem. För det gäller att ta fram det roliga, i den stunden man orkar allrar minst, när man är helt SLUT, och bara måste!

"Förlåt lilla hjärtat, att jag inte orkade vara där, när du behövde mig som bäst. Jag var den dåligaste sb alla. Vi kämpade en kamp, men den kampen var värt, varje sekund. Förlåt. ATT jag var så jävla egoistisk att jag ibland önskade, att jag hade haft råd med en Nanny!

Att man får ångra varje minut, man inte orkade med sina barn.