SÅ JÄVLA LESS

Hej!

Vad jobbigt det låter! Jag tycker också livet kan vara så emellanåt. Det brukar hålla en period och sen blir det lättare igen!

Tänker just att kombon av åldrarna på era barn kanske gör att det är lite extra tufft just nu. Ettåring som är lite överallt och femåring som kanske inte alltid har lust att göra som man säger :) Tur de blir äldre hela tiden!

Har ni någon som kan avlasta er lite? Kanske mor- eller farföräldrar som vill hänga lite med barnbarnen medan ni gör något kul, tar igen saker ni inte tycker ni hunnit med eller bara sover. Vilket som känns viktigast :)

Hoppas det känns bättre för dig/er snart! 

Känner lite lika men tänker att det är sjukt intensivt med småbarn (har åxå en ettåring). Det är krävande att göra något med honom då han sliter, drar, klättrar, river i allt, ramlar och slår sig hela tiden, stoppar i munnen osv... Varenda moment blir dubbelt så drygt som det skulle vara annars. Han vaknar dessutom flera gånger per kväll och natt. Så det är väl inte så märkligt att man är trött och sliten/less. Jag försöker tackla det hela genom att ändå tänka ofta på hur fina barn jag har och hur gulliga de är. Att förenkla tillvaron genom att ha färdiga matkassar tycker jag är bra också. Storhandlar själv en gång i veckan utan barn. Med god planering funkar det jättebra. Undviker att ta med barnen på sånt jag vet kan bli jobbigt utan då turas vi om istället och en är hemma med dem.

Har också barn i samma ålder och vet. Men samtidigt: Man måste försöka hålla en egen standard och inte bara gnälla och sucka när man har två friska barn. De känner av det och du blir sakta men säkert trist som person. Planera in lite roligt kanske bara små saker, unna dig något fint och ta hjälp av tex matkasse, gå ut i solen med en kaffe och njut av våren. Var tacksam för allt du har ????

Välkommen till familjelivet. Det är asdrygt att ha småbarn och nästan alla skiljker sig när barnet fyller 7 år. Exakt. Det tråkigt och ger inget första -5-6 åren mer än att de är söta. Ni får krämpor, blir griniga får kass ekonomi och hamnar på utredning hos socialen för att ungen har olika strumfärg.

Precis som de flesta av oss andra. Klarar man sig igenom den perioden blir allt lättare. Ungen blir en gåva. Att ha en familj blir en raritet få förunnat. Det är en extremt utmaning att bli en god förälder och inga smpbsrnsföräldrar ör bra föräldrar men ni båda kommer bli toppenföräldrar som mår bra bara ni härdar ut. De flesta klarar inte av det.

Man sover mindre , man har aldrig ledig tid , man är trött , man blir lätt stressad , man blir lätt irriterad....

Man blir så jäkla trött på sig själv och även på andra.

Det är jobbigt med småungar .....

5 åringen ? Nån annan kompis som han kan leka med ibland som avlastning..

Försök å avlasta varann nån stund om det går ....en timme å vara lägga sig i soffan i ett tyst rum ...kan vara helt underbart. .. strunta i att ha det så jäkla fint o perfekt hemma ....sätt ett focus på er vuxna .....hitta nån tid för lite återhämtning .....kanske svärföräldrar kan hjälpa att städa åt er ????????...för att underlätta

Handla åt er ? Få maten hemkörd ?

Gå ut i en lekpark när vädret tillåter med kaffe ...fika ...