SÅ JÄVLA LESS

Känner lite lika men tänker att det är sjukt intensivt med småbarn (har åxå en ettåring). Det är krävande att göra något med honom då han sliter, drar, klättrar, river i allt, ramlar och slår sig hela tiden, stoppar i munnen osv... Varenda moment blir dubbelt så drygt som det skulle vara annars. Han vaknar dessutom flera gånger per kväll och natt. Så det är väl inte så märkligt att man är trött och sliten/less. Jag försöker tackla det hela genom att ändå tänka ofta på hur fina barn jag har och hur gulliga de är. Att förenkla tillvaron genom att ha färdiga matkassar tycker jag är bra också. Storhandlar själv en gång i veckan utan barn. Med god planering funkar det jättebra. Undviker att ta med barnen på sånt jag vet kan bli jobbigt utan då turas vi om istället och en är hemma med dem.

Vi har också dåligt med avlastning men försöker hjälpa varandra hemma. Turas också om med föräldraledigheten som ni. Om vi är hemma alla så brukar vi ta en timme var med barnen och den andra får göra vad den vill. Då får man lite egentid som man behöver. Tycker det hjälper att tänka att den värst krävande tiden går över, det är såhär just nu bara.