Hej och tack för alla svar och reflektioner.
Nej, han har ingen diagnos. Nej han tar inte droger, han dricker "inte ens" alkohol. Han tränar och går på strikt diet sen lång tid och har t o m slutat med sina antidepressiva för att det förstör kroppen och knoppen som han uttrycker det.
Han söker jobb via arbetsförmedlingen men det ger ju inget, där finns bara plats för dom som har utbildning eller mångårig erfarenhet. Iallafall i vår lilla kommun. Han har inte körkort och pallar inte att ta det för han kan inte koncentrera sig och komma ihåg saker. Han går hos en privat psykoterapeut en gång i veckan.
Det som fick honom att braka var när hans förra tjej tog slut efter ett 3,5 år långt förhållande, sen gick det bara utför. De har noll kontakt idag.
Ja det var säkert fel att skriva detta i Änglarummet men jag visste inte i vilket forum det hade passat så jag ber om ursäkt för det.
Ja det är jag och hans pappa som idag betalar alla hans räkningar, han menar att om man måste gå till socialtjänsten så har man misslyckats i livet så han vägrar.
Vi kommer ingen vart med honom.
Så fort man talar jobb eller försörjning ilsknar han till eller säger att han ska ta tag i det sen, aldrig direkt. Alltid sen, i morgon, en annan dag.
Problemet är ju att man inte vet vad man vågar säga, hur man ska bete sig för man har alltid hans självmordstankar i bakhuvudet och man vill inte vara den som "fick honom att sätta sina planer i verket". Man tassar på tå liksom och stryker honom medhårs, sen går man hem och kraschar när han inte ser.
Jag/vi mår så jävla dåligt av att se min unge må så dåligt och jag kan inte hjälpa honom på något sätt!
Nån skrev att vi skulle gå på promenader och göra roliga saker, det går inte alls för han vill inte vara ute och träffa en massa människor. Han tränar och sen går han hem och sitter där framför datorn till resten. Det spelar ingen roll vad vi hittar på. Att han tränar och äter rätt gör mig glad för det hade kunnat vara så mycket värre!
Hur gör ni andra? Vi kan knappast vara de enda som slåss mot detta.
Kram på er!