IVF april 2018
Hej! Är inne på rd 7 och det börjar kännas olidligt att vänta! Har kännt sån tacksamhet för alla steg vi gått igenom som gått bra och efter ET kände jag mig glad och nöjd och realistisk. Nu är det realistiska acceptansen kring att det kan gå el inte gå som bortblåst, känner att förväntningarna blir större för varje dag att besvikelsen blir ett rejält fall om jag inte plussar. Första ivf försöket för oss. Fick ut 16 ägg, 1 tillbaka och 7 i frysen så hoppas drömmen om ett barn en dag ska gå i uppfyllelse. Så mkt som ska klaffa att det känns orimligt. Försöker peppa mig och va positiv. Skönt att läsa det ni andra skriver. Hejja oss! Har testdag den 25 april..