Ångrar namn!

Min man är också engelsspråkig och vi hade stora problem med att komma överens om namn. Vi har väldigt olika smak och helt olika referenser. För oss var det viktigt att namnet uttalades så likt som möjligt men vi (mest jag) ville helst ha ett svenskt namn. Nu har sonen ett gammalt svenskt namn som inte finns som namn i makens hemland men som hans familj och kompisar inte har haft några problem alls att uttala rätt. Jag och sonen är helnöjda, men maken säger att han önskar att vi valt ett annat namn (han pratar bara om namn som jag hatar dock så de har aldrig varit aktuella och det namn sonen har var makens idé från början). Ett namnbyte har alltså inte varit aktuellt här, men om ni båda är överens om ett annat namn så tror jag inte att det är försent. Det blir lite konstigt först, men både ni, sonen och omgivningen vänjer sig.

Annars är det nog din man som får lov att vänja sig vid att höra det svenska uttalet så länge ni bor i Sverige. Även om ni använder det engelska så kommer dolk här att missuppfatta.

Du säger att du ?känner dig som en tönt? om du använder det engelska uttalet, men vad vill du? Vill du använda det engelska men känner dig töntig? Vill du använda det svenska men inte bli osams med sin man?