• KajsaMia

    Vi som börjat med fertilitetsutredning

    Barnvakten1 skrev 2020-02-10 08:33:55 följande:
    Exakt. Jag känner att jag gjort och gör ALLT och ändå går det inte. Vill bara ha en lösning, hade jag vetat att det kommer ta ett år till att bli gravid hade jag varit nöjd och accepterat det, är ovissheten som är värst! Men absolut, man måste våga lite på processen och att vi är i goda händer. Kan också känna mig glad över att vi iaf inte började försöka alltför sent, utan vi har ändå åldern på vår sida än så länge. Det känns bättre idag, var helt förstörd igår och sov dålig, men idag känns det lättare. Tack för din fina kommentar!
    Jag är jätteglad att du mår bättre nu. Ibland är det jättesvårt att förlita sig på vården, läkare, osv, särskilt när det gäller så superkänsliga ämnen. Precis, så är det - det finns tid kvar och kanske är det bättre för våra kroppar att inte stressa så mycket nu. Men jag har läst någonstans att en smula stress stör faktiskt inte. Men för mycket stress blir totalt jobbigt och leder till sådana dagar som du hade. Jag ska på spolningen imorron och har det jättestresigt idag på jobbet :D Hur går det med dig?
  • KajsaMia
    Barnvakten1 skrev 2020-02-11 18:41:54 följande:

    Tack! Ja, ingen av oss kan vi veta till hundra procent att detta kommer att leda till att vi blir gravida och det stör mig. Man vill liksom veta vad det är man kämpar för? Men du har rätt, för mycket stress är inte bra! Där hjälper det massa för mig att prata med en psykolog hur jag ska hantera min oro, träffade henne igår så det var ganska bra tajming nu hehe. Blev ett gråtkalas men så är det ibland! Kul för dig med spolningen imorgon :) kommer gå toppen! Skönt också att få lite svar, och veta hur allt står till i livmoder och äggstockar. En milstolpe ju! Kanske lite skönt med mycket att göra på jobbet så du slipper oroa dig och fundera över spolningen? Haha :) Jag arbetar på kontor och har mycket att göra i perioder - just nu är det ganska lugnt vilket innebär att jag lägger lite väl mycket tid på att googla och hänga på familjeliv, hehe. Lycka till imorgon, du får skriva när du gjort spolningen hur allt gick!


    Vad jobbar du med? Jag jobbar också på kontor liksom och ja, ibland får man lite tid för att googla eller ko?a familjeliv. Spolningen gick bra, fast för mig blev det lite obehaglig och känner obehag också nu fyra timmar efter det. Tog smärtstillande men det verkar inte ha hjälpt? Känner mig jättesugen för ett glas vin men det känns att jag inte får göra det, totalt :D
  • KajsaMia
    Barnvakten1 skrev 2020-02-11 18:41:54 följande:

    Tack! Ja, ingen av oss kan vi veta till hundra procent att detta kommer att leda till att vi blir gravida och det stör mig. Man vill liksom veta vad det är man kämpar för? Men du har rätt, för mycket stress är inte bra! Där hjälper det massa för mig att prata med en psykolog hur jag ska hantera min oro, träffade henne igår så det var ganska bra tajming nu hehe. Blev ett gråtkalas men så är det ibland! Kul för dig med spolningen imorgon :) kommer gå toppen! Skönt också att få lite svar, och veta hur allt står till i livmoder och äggstockar. En milstolpe ju! Kanske lite skönt med mycket att göra på jobbet så du slipper oroa dig och fundera över spolningen? Haha :) Jag arbetar på kontor och har mycket att göra i perioder - just nu är det ganska lugnt vilket innebär att jag lägger lite väl mycket tid på att googla och hänga på familjeliv, hehe. Lycka till imorgon, du får skriva när du gjort spolningen hur allt gick!


    Förresten gick du till psykolog tidigare eller började nyss? Jag var på terapi fr några år sedan och undrar om det inte vore en bra idé nu..
  • KajsaMia
    Barnvakten1 skrev 2020-02-12 20:09:05 följande:
    Jag jobbar med ekonomi men har en hel del kontakt med kunder, så i perioder är jag iväg en del på möten och så! Men senaste tiden har det varit ganska lugnt och en hel del tid på kontoret vilket lett till extremt mycket familjeliv haha. Du då? :)

    Skönt att spolningen gick bra!! Du får vila hela kvällen och hoppas att det känns bra imorgon. Tycker absolut att du ska unna dig ett glas vin!!! Helt rätt ju efter det du gjort idag din kämpe!

    Jag började prata med en psykolog i början av januari så bara gjort det 1,5 månad. Blev nästan galen över jul och nyår över barnlösheten. Hade unnat mig lite ledigt så jobbade inte på 2,5 vecka men var helt slö och seg och låg mest och kollade Netflix de flesta dagarna. Försökte komma ut lite men kände att jag kom in i en dålig spiral helt enkelt. Ringde en privat mottagning i min stad så är inte gratis men kände att jag har möjlighet och behövde prata med någon direkt och det har hjälpt massa faktiskt. Rekommenderar det verkligen! Man kan ju söka via vårdcentralen också, men har fått för mig att det tar längre tid där.
    Har också ett ekonomi-relaterat jobb men först och främst tar jag telmöten med kunder och det gav mig möjlighet att jobba hemifrån lite grann senaste året. Då visste jag inte ens om det händer så mycket på familjeliv! :P 

    Jag unnade mig ett glas vin fast alkoholfri :) Senaste dagarna var jag jättesugen på irish coffee dock. Avstår du, och ni alla, föresten, från alkohol helt och hållet? 

    Hur ofta träffas du med psykolog? Jag tycker det är en superbra ide, men undrar hur just tillgängligheten av psykologer ser ut, om man inte vill gå privat :) 
  • KajsaMia
    Mortiscia80 skrev 2020-02-15 10:39:07 följande:
    Ja, jag avstår helt från alkohol, maken också fast han är inte så intresserad av det annars heller och ingen av oss skulle bry sig om han tog en öl någon kväll.

    När man är i läget som vi alla i den här tråden befinner oss läser man ju på en massa och det var helt nyligen som jag läste att det inte bara är kvinnans vanor osv som påverkar fertiliteten utan även mannens (t ex det här med alkoholvanor) och om man då verkligen vill ha barn, man kanske har svårigheter eller försökt väldigt länge utan fullbordad graviditet, så tycker jag att det inte finns någon anledning att chansa och göra saker som man vet kan ha en negativ inverkan. Det finns ju rimliga gränser men det är stor skillnad på att kontinuerligt göra saker som kan försämra riskerna gentemot att man någon enstaka gång gör det. Vi måste ju få leva under tiden också :)
    Visst ska man leva :) Jag drack inte så mycket alkohol och kände helt enkelt inte behov att fortsätta dricka den, när det gäller själva smaken så är jag sugen, så byter jag bara mitt dryck mot alkoholfri version om den finns tillgänglig. Undrade faktiskt hur andra gör och tycker kring detta bara för jag har aldrig läst så mycket om hur alkoholen påverkar fertiliteten. För övrigt tycker jag det är bra att hålla balans och unna sig vissa saker ibland, annars känner man sig bara fängslad i sina nya påtvungna vanor...
  • KajsaMia
    Barnvakten1 skrev 2020-02-15 18:23:16 följande:
    Lite läskigt att jobba hemifrån, kan tänka mig att det blir svårare att hålla sig borta från forumet då hehe :)

    Helt rätt tycker jag! Jag avstår inte alkohol. Resonerar som så att man måste leva lite också. Dricker inte så ofta eller i enorma mängder men när det är festliga tillfällen, någon aw och annat då och då tycker jag det är trevligt att dricka lite. Känner att jag gör så mycket annat som tränar, äter nyttigt och tar mina vitaminer. Min man gör samma. Ingen av oss röker eller snusar dock!

    Jag går ca varannan vecka nu! Gick en gång i veckan i januari men har fasat ut till varannan nu. Känner nog att jag kommer hålla det så, och försöka jobba på mig själv mer nu när jag har verktygen! Kolla med din vårdcentral vad de har att erbjuda :)
    Precis! Jag är glad att jag då inte var med på familjeliv. Jag vore tvungen att återkomma till kontoret snart :D

    Jag ska få se, får jag ingen möjlig lösning på mitt problem med att bli gravid nu under utredningen, så ska jag nog söka efter stöd. Det ska behövas, det känner jag. Men jag som är lite vädret-driven när det gäller humör hoppas att det kanske blir bättre med mitt psykiska mående under våren :)
  • KajsaMia
    smulis85 skrev 2020-02-16 11:29:08 följande:

    I fredags fick vi ett nytt brev från sjukhuset att de kommer ta kontakt med oss inom 90 dagar för första mötet, innan dess ska jag ta blodprov och han lämna in spermaprov. :) så de verkar ju gå framåt i alla fall känns skönt! :) ska göra blodprov dag 2-4 i cykeln och fick mens igår så bokade in tid på måndag för provtagning tur att vi fick brevet nu annars hade jag ju varit tvungen o vänta en månad.


    Det är spännande att få sätta igång, va? :) Håller tummarna för er!
  • KajsaMia
    smulis85 skrev 2020-02-17 18:39:21 följande:
    Tack :) Ja de känns jättebra vart dock förvånad att de tog hela 7 rör blod undrar lite vad de ska testa. Tyckte de inte stod så många olika saker de skulle testa i papperna vi fick hem. Hur går de för dig? Hade du spolat äggledarna? Eller skulle du göra de? Tagit blodprov?
    Wow, det blev mycket blod de tog! Ja det var spolningen vi var på sist och det gick bra fast det gjorde mycket konstig ont efteråt. Alltså kanske inte konstig, men jag förväntade mig inte att det skulle kännas såpass efteråt. Kände du dig inte yr efter att de tagit så mycket blod förresten? :o
  • KajsaMia
    smulis85 skrev 2020-02-18 18:05:04 följande:
    Nja inte direkt Men blev lite trött och ont i huvudet på kvällen. Okej fy då jobbigt om de gör ont, vet inte ens om jag får någon spolning stod inte nått om det i papperna vi fick men som sagt inte fått komma på första mötet än så får väll se vad som händer beror kanske på vad proverna visar.
    Lite konstigt för spolningen brukar ju vara en del av utredningen, såvitt jag vet, men kanske har jag inte någon stenkoll :P men ja kanske får ni veta lite mer vid första besöket eftersom spolningen brukar ju inte vara första steget :)
  • KajsaMia
    Majja92 skrev 2020-02-18 13:02:16 följande:
    Samma sak här, tror till och med dom tog 9 rör! Men vi gjorde en missfalls utredning så dom skulle koll koagulation och grejer.

    Fick veta att jag är APC- resistent, fler som är de?
    Jag undrar om missfallsutredningen är en del av fertilitetsutredning, eller en total annan grej? Sorgligt med missfall :( Har varit med om det men det var för några år sen.
  • KajsaMia
    Majja92 skrev 2020-02-19 09:23:12 följande:
    Jag tror det är separata saker. Du måste ha fått 3 missfall på ett år för att bli godkänd en sådan utredning, och så anser dom väl att det inte är något fel på fertiliteten utan mer att det kan va dålig kvalitet på äggen, spermierna eller att blodet koagulerar sig för mycket. Men samtidigt har vi försökt i två år så det känns ju onekligen som att det aldrig kommer bli något.. Men vi får se, jag hade sista MF i September, så har det inte hänt något tills dess så får vi nog dra igång en utredning till. Suck
    Så jobbigt det är! Och tack för information, jag kunde inte hitta något angående när man kan genomgå missfallsutredning. Tänkte snarare det var en del av ferilitetsutredning som man bestämmer sig för vid närvaro av problematiken. Är det också så att om du hade sista MF i september, så är det just september detta år du får börja med fertilitetsutredning?
  • KajsaMia
    Mortiscia80 skrev 2020-02-19 09:52:17 följande:
    Vet du vad man brukar ta som första steg innan man kommer till spolning? Enligt vad jag har läst är spolning något som kan ha en väldigt positiv inverkan utan att vara särskilt invasivt så det låter ju som iaf en av de saker man gör väldigt tidigt, innan man proppar i sig hormoner osv.
    Vi hade det precis som Mima93 - först gynbesök, sen ultraljud och blodprov, mannen hade spermaprov och till sist hade jag spolningen, nu väntar vi på mötet med läkare. Jag är inte säker på om det verkligen kan ha någon positiv inverkan, men man gör det först och främst för att kolla om det finns bra passage och om ägget har öppen väg till livmodern. Vid spolningen kan man oxå kolla äggstockarna:) Mer vet jag inte, men kanske någon annan som kan lägga till någt.
  • KajsaMia
    Mima93 skrev 2020-03-11 13:32:02 följande:

    Hej! Hur går det för er alla? Varit tyst här nu ett tag.

    Vår utredning är klar nu och den visar ingenting. Allting ser bra ut för mig, bra äggreserv osv. Min sambo hade liiite lågt antal spermier tror jag det var, men inte så det är omöjligt. Eftersom vi är unga (30 och 27 snart) så fick vi rådet att fortsätta på egen hand nu. Min sambo ska lämna ett spermaprov till om drygt en månad som förhoppningsvis ser ännu lite bättre ut då. Om det inte har blivit något framåt hösten ska vi höra av oss igen och då får vi göra några försök med insemination och ÄL-stimulering. Skulle inte det hjälpa är nästa steg provrörsbefruktning.

    Känns lite som en käftsmäll att inte få mer hjälp nu. Samtidigt som det såklart är skönt att veta att allt ser okej ut och att det inte är omöjligt.

    Tänkte köra på lite ÄL-tester ett tag igen för att matcha chanserna. Har ni erfarenhet av några bra får ni gärna tipsa om dem. Skulle vilja prova de med glad gubbe.


    Men verkligen? Måste ni vänta så länge? Det är så tråkigt att bli lämnad utan något besked. Orättvist nästan. :(

    Jag ska ta blodprover igen imorgon för att kolla lite mer FSH och AMH värde samt sköldkörteln. Läkaren meddelade att det är möjligt att jag har tidigt klimakterium och om det faktiskt visar sig att mina ägg är få och av dålig kvalitet så blir det snarare äggdonation för mig.
Svar på tråden Vi som börjat med fertilitetsutredning