Inlägg från: Barnvakten1 |Visa alla inlägg
  • Barnvakten1

    Vi som börjat med fertilitetsutredning

    Mikkans skrev 2020-02-03 20:49:05 följande:

    Åh, tack! Har fortfarande svimningskänslor men inte så ont... till mig sa dem inget om infektion. Men får hålla koll, tkr det är väldigt jobbigt just nu. Kan inte stå upp knappt :/


    Så segt med svimningskänslor! Hoppas det känns bättre idag? :) konstigt att man får så mycket olika information! För måste ju vara samma typ av spolning av äggledare man gör vid utredning? Jag fick två piller antibiotika för att förebygga eventuell infektion dessutom, fick du också det?

    Inser dessutom nu att jag nog var lite övermodig och galen som cyklade till och från spolningen haha. Sjukhuset är ganska nära mitt jobb som jag åkte från och jag cyklar alltid till jobbet så tänkte att i värsta fall får jag ställa cykeln där och ta en taxi hem, herrehud haha. Var inte så kaxig när jag hoppade upp på cykeln och trampade hem men gick bra som tur är!!
  • Barnvakten1
    KajsaMia skrev 2020-02-06 11:52:04 följande:

    Inte bra att jag kommit tillbaka hit på forumet just nu när ni diskuterar hur jobbigt kan det vara med spolningen. Jag som ska på spolningen nästa vecka liksom :D


    Oroa dig inte!! Ta smärtstillande innan och försök slappna av. De som arbetade med det var dessutom änglar, så fantastiska människor som gjorde allt för att det skulle gå smidigt och bra! Enbart kvinnor så det kanske spelade in, haha. Jag tyckte det var obehagligt och gjorde lite ont men absolut inte så farligt som jag trodde. Det är ju individuellt såklart men för de flesta gör det enbart lite ont under tiden och släpper ganska fort efteråt :)
  • Barnvakten1
    Emlan29 skrev 2020-01-07 12:23:39 följande:

    Hoppar in i tråden här, vi är också mitt i utredningen och hade också första mötet i oktober på RMC i Linköping. Verkar som om vi gör det mesta samtidigt Barnvakten 1 , då vi också väntar på träff med läkare nu för att diskutera hur vi går vidare. Hoppas på kallelsen varenda gång man kollar posten...

    Spolningen såg bra ut men de konstaterade PCO på mig, men för tillfället har jag regelbundna cykler. Min sambo ska göra ytterligare ett spermieprov innan nästa träff, då det första inte såg superbra ut. Är så nervös över vad som kommer hända sen.. Känns som man inte gör annat än att tänka på barnlösheten och allt därikring. Hur känns det för dig/er?


    Hej!

    Börjar bli otålig över att vänta på att bli kallad till möte! Har ni hört något än? :) Vi verkar ju ligga lika i fas eftersom ni också var på första mötet i oktober och snart har det gått fyra månader! Försöker tänka positiva tankar men just nu känns det som att tiden bara går och går och att jag aldrig kommer bli gravid..
  • Barnvakten1
    KajsaMia skrev 2020-02-07 09:59:05 följande:

    Tack så mycket tjejer för positiva ord! Ja, det är nog dumt att man blir så rädd ibland. Men det är så alltid inför det nya! Jag hoppas ni ska snart kunna fortsätta med allt, det är otroligt jobbigt med väntan :(


    Inte konstigt att du blir orolig och rädd - man googlar och söker en hel del information som barnlös, vet inte hur många skräckhistorier jag läst, men också solskenshistorier också såklart :)

    Jaa, den väntan tar kol på en!! Hur lång tid ska det ta?! Vill bara att 2020 blir bättre än 2019! Har fastnat lite i en negativ spiral nu känner jag. Blir nog bättre när man kommer igång med ivf eller liknande!
  • Barnvakten1
    KajsaMia skrev 2020-02-07 17:31:50 följande:

    Jag skulle faktiskt vilja att 2020 ska bli mitt första icke-barnfria år... Men då måste ja ha verkligen hunnit bli gravid, och detta tror jag inte ska hända! Men att veta att 2021 ska bli ett sånt år vore också mer än uppskattat! Det är också någonting jag väntar på - något klart besked och start på ivf. Eller äggdonation om det ska visa sig nödvändigt.


    Det låter som en fantastisk målsättning! Man måste ju få drömma :) Just nu försöker jag tänka vad som är positivt med att ännu inte ha barn för att må lite bättre. Har kommit fram till följande!

    Sova bra under nätterna och kunna ha sovmorgon när man är ledig

    Mycket tid till relationen och vänner

    Kunna utöva fritidsintressen när och hur jag vill

    Spara pengar till framtiden

    Passa på att resa mycket

    Sen hoppas jag såklart att jag i framtiden kommer vakna 5:20 av en skrikande bebis, men innan dess gäller det att kämpa på och inte tappa hoppet!
  • Barnvakten1
    Mima93 skrev 2020-02-08 08:53:00 följande:

    Så smart, så har jag också tänkt :) Försöka se alla fördelar och "njuta" av att vara barnfri ett tag till, kunna lägga allt mitt fokus på tävlingshundarna oså!


    Eller hur!! Jag har verkligen varit duktig på att vara positiv och än så länge och försöka fokusera på att njuta av tiden här och nu, men vissa dagar är det extra svårt och idag var verkligen en sådan dag :(
  • Barnvakten1

    Hej alla fantastiska kvinnor som kämpar!

    Så glad att detta forum finns, så skönt det är att läsa om andra i samma eller liknande situation. Idag har jag en riktig skitdag och kan bara inte sluta gråta över detta dock. Har verkligen försökt att vara positiv och gjort allt som man läser att man -ska- göra som ofrivilligt barnlös, bokat resor, tränat, testat nya fritidsintressen, dragit ner på kaffe och alkohol, arbetat med mig själv genom samtal med psykolog, tagit alla vitaminer som rekommenderas, umgåtts med vänner, och så vidare i all oändlighet. I början av sommaren har det gått två år sedan vi började försöka och det är så jäkla lång tid?! Jag var 28 när vi bestämde oss för att försöka bli gravida och nu är jag 30 och inte ett skit har hänt. Känns som tiden bara rinner iväg och kompisar och alla släktingar får barn och vi står och stampar på samma ställe. Droppen var när jag på självaste julafton fick mens, efter att ha fått flera frågor om när det är dags för oss, och tips som att vi inte ska vänta för länge, och såklart var omgiven av barn, bebisar och gravidmagar. Började gråta så fort vi kom hem och kändes som att tårarna aldrig slutade rinna.

    Förlåt för ett riktigt sorgligt och icke pepp inlägg men vissa dagar är helt enkelt bara skitdagar och behövde skriva av mig lite. Hoppas att ni andra mår bättre än mig, och att ni får en fin söndag!

  • Barnvakten1
    KajsaMia skrev 2020-02-09 17:56:19 följande:

    Men du, ingenting att be om ursäkt för! Jag förstår helt och hållet. Att man blir skitledsen och även arg när man vet att man gjorde nästan allt för att DUGA till att bli förälder (och vem eller vad som bestämmer vem som ska duga till detta och värför är det så orättvist???!). Det känns så förnedrande!! Att man har gjort så mycket och trots allt detta så kan man fortfarande inte bli gravid. Jag hade så många sådana dagar när jag ville bara sluta med allt, ge upp det här. Bara blundas, så hårt att det gör ont och vakna upp i en annan värld. 

    Men tänk att vi kan! Finns så många olika vägar att få barn. 

    Och allt har sin tid. 

    Hoppas det blir bättre dag imorgon!


    Exakt. Jag känner att jag gjort och gör ALLT och ändå går det inte. Vill bara ha en lösning, hade jag vetat att det kommer ta ett år till att bli gravid hade jag varit nöjd och accepterat det, är ovissheten som är värst! Men absolut, man måste våga lite på processen och att vi är i goda händer. Kan också känna mig glad över att vi iaf inte började försöka alltför sent, utan vi har ändå åldern på vår sida än så länge. Det känns bättre idag, var helt förstörd igår och sov dålig, men idag känns det lättare. Tack för din fina kommentar!
  • Barnvakten1
    Mima93 skrev 2020-02-09 21:20:35 följande:

    Förstår precis! Det är otroligt jobbigt när många runt omkring är gravida eller har bebisar, ännu värre när folk frågar o tjatar om barn. Jag kände precis som du för ett par veckor sedan då min mamma och moster tjatade på mig på ett kalas om att vi skulle skaffa barn och att jag skulle hålla min kusin 8 månader så det skulle rycka i mina äggstockar. Dagen efter skulle jag göra äggledarspolning. Snacka om dålig tajming att skoja om sådant... dessutom var sambon bortrest så jag kom hem till tomt hus på kvällen och var så himla deppig.

    Men vår tid kommer! Nu har vi ju sökt hjälp och tar hela tiden små steg framåt mot att ha det där lilla knytet i famnen <3


    Jag har lyckats tajma in att i stort sett nästan alla mina närmsta kompisar har blivit gravida och fått barn under tiden vi försökt, förutom de som är singlar då. Och flera har sagt att det vore roligt att kunna vara föräldralediga ihop och ses på dagarna, gör så ont i hjärtat då när allt man vill säga är att jag gör mitt bästa för att det ska bli så. Jobbig situation med din mamma och moster. Verkligen dålig tajming! Vad gör man ens då?! Min lösning har blivit sorgliga filmer så jag kan ligga i soffan och gråta över något annat, för att försöka komma bort lite. Men nu är det ny vecka och nya tag, förhoppningsvis får vi vår tid för sammanfattning och förslag på vidare behandling snart och då kommer det nog kännas lättare. Räknar hela tiden på när vi skulle kunna vara igång med ivf och när vi förhoppningsvis skulle kunna bli gravida och vore ju en dröm om 2020 blev året!!! Tack för din fina kommentar!
  • Barnvakten1
    KajsaMia skrev 2020-02-11 11:04:34 följande:

    Jag är jätteglad att du mår bättre nu. Ibland är det jättesvårt att förlita sig på vården, läkare, osv, särskilt när det gäller så superkänsliga ämnen. Precis, så är det - det finns tid kvar och kanske är det bättre för våra kroppar att inte stressa så mycket nu. Men jag har läst någonstans att en smula stress stör faktiskt inte. Men för mycket stress blir totalt jobbigt och leder till sådana dagar som du hade. Jag ska på spolningen imorron och har det jättestresigt idag på jobbet :D Hur går det med dig?


    Tack! Ja, ingen av oss kan vi veta till hundra procent att detta kommer att leda till att vi blir gravida och det stör mig. Man vill liksom veta vad det är man kämpar för? Men du har rätt, för mycket stress är inte bra! Där hjälper det massa för mig att prata med en psykolog hur jag ska hantera min oro, träffade henne igår så det var ganska bra tajming nu hehe. Blev ett gråtkalas men så är det ibland! Kul för dig med spolningen imorgon :) kommer gå toppen! Skönt också att få lite svar, och veta hur allt står till i livmoder och äggstockar. En milstolpe ju! Kanske lite skönt med mycket att göra på jobbet så du slipper oroa dig och fundera över spolningen? Haha :) Jag arbetar på kontor och har mycket att göra i perioder - just nu är det ganska lugnt vilket innebär att jag lägger lite väl mycket tid på att googla och hänga på familjeliv, hehe. Lycka till imorgon, du får skriva när du gjort spolningen hur allt gick!
  • Barnvakten1
    Mortiscia80 skrev 2020-02-11 18:49:55 följande:

    Apropå spolningar, till er som gjort sådana, gör det mycket ont? Jag har sett online att det beskrivs göra ohyggligt ont, och det känns inte så kul att tänka sig :s


    För mig gjorde det inte så farligt ont! Det spände lite när vätskan kom in och flödade, och kändes absolut obehagligt men gick absolut att hantera. Kan beskriva det som mensvärk ungefär! För mig försvann känslan så fort vätskan rann ut och jag mådde bra under kvällen, dock fortfarande lite känsla av lätt mensvärk. Vaknade upp dagen efter och mådde som vanligt så det behöver inte vara fruktansvärt! Jag tog smärtstillande innan, efter rekommendation från sjukhuset, samt fick antibiotika efteråt, kan ju ha påverkat. Ska tillägga att personalen som gjorde det var fantastiska, de pratade lugnande och berättade exakt vad de gjorde. Det hela var över på kanske 10 min, inklusive vanlig undersökning. Så det gick relativt fort! Håller tummarna för dig :)
  • Barnvakten1
    KajsaMia skrev 2020-02-12 19:11:28 följande:

    Vad jobbar du med? Jag jobbar också på kontor liksom och ja, ibland får man lite tid för att googla eller ko?a familjeliv. Spolningen gick bra, fast för mig blev det lite obehaglig och känner obehag också nu fyra timmar efter det. Tog smärtstillande men det verkar inte ha hjälpt? Känner mig jättesugen för ett glas vin men det känns att jag inte får göra det, totalt :D


    Jag jobbar med ekonomi men har en hel del kontakt med kunder, så i perioder är jag iväg en del på möten och så! Men senaste tiden har det varit ganska lugnt och en hel del tid på kontoret vilket lett till extremt mycket familjeliv haha. Du då? :)

    Skönt att spolningen gick bra!! Du får vila hela kvällen och hoppas att det känns bra imorgon. Tycker absolut att du ska unna dig ett glas vin!!! Helt rätt ju efter det du gjort idag din kämpe!

    Jag började prata med en psykolog i början av januari så bara gjort det 1,5 månad. Blev nästan galen över jul och nyår över barnlösheten. Hade unnat mig lite ledigt så jobbade inte på 2,5 vecka men var helt slö och seg och låg mest och kollade Netflix de flesta dagarna. Försökte komma ut lite men kände att jag kom in i en dålig spiral helt enkelt. Ringde en privat mottagning i min stad så är inte gratis men kände att jag har möjlighet och behövde prata med någon direkt och det har hjälpt massa faktiskt. Rekommenderar det verkligen! Man kan ju söka via vårdcentralen också, men har fått för mig att det tar längre tid där.
  • Barnvakten1
    KajsaMia skrev 2020-02-14 19:43:13 följande:

    Har också ett ekonomi-relaterat jobb men först och främst tar jag telmöten med kunder och det gav mig möjlighet att jobba hemifrån lite grann senaste året. Då visste jag inte ens om det händer så mycket på familjeliv! :P 

    Jag unnade mig ett glas vin fast alkoholfri :) Senaste dagarna var jag jättesugen på irish coffee dock. Avstår du, och ni alla, föresten, från alkohol helt och hållet? 

    Hur ofta träffas du med psykolog? Jag tycker det är en superbra ide, men undrar hur just tillgängligheten av psykologer ser ut, om man inte vill gå privat :) 


    Lite läskigt att jobba hemifrån, kan tänka mig att det blir svårare att hålla sig borta från forumet då hehe :)

    Helt rätt tycker jag! Jag avstår inte alkohol. Resonerar som så att man måste leva lite också. Dricker inte så ofta eller i enorma mängder men när det är festliga tillfällen, någon aw och annat då och då tycker jag det är trevligt att dricka lite. Känner att jag gör så mycket annat som tränar, äter nyttigt och tar mina vitaminer. Min man gör samma. Ingen av oss röker eller snusar dock!

    Jag går ca varannan vecka nu! Gick en gång i veckan i januari men har fasat ut till varannan nu. Känner nog att jag kommer hålla det så, och försöka jobba på mig själv mer nu när jag har verktygen! Kolla med din vårdcentral vad de har att erbjuda :)
  • Barnvakten1
    Alchme skrev 2020-02-25 20:45:13 följande:

    Flikar in en lite halvkontring fråga: kan man gå första besöket i fertilitetsutredning om man har mens? eller bör man boka om i det fall man beräknas ha mens vid tiden för besöket? Förstår att jag kan ringa till mottagningen och fråga, tänkte om någon av er har info :)


    Vårt första besök var framförallt ett samtal, och de enda prover som togs var blodprover så ingen gynundersökningar. Men om jag vore du skulle jag ringa och kolla, verkar som att det är olika rutiner på olika kliniker :)
  • Barnvakten1
    Mima93 skrev 2020-03-11 13:32:02 följande:

    Hej! Hur går det för er alla? Varit tyst här nu ett tag.

    Vår utredning är klar nu och den visar ingenting. Allting ser bra ut för mig, bra äggreserv osv. Min sambo hade liiite lågt antal spermier tror jag det var, men inte så det är omöjligt. Eftersom vi är unga (30 och 27 snart) så fick vi rådet att fortsätta på egen hand nu. Min sambo ska lämna ett spermaprov till om drygt en månad som förhoppningsvis ser ännu lite bättre ut då. Om det inte har blivit något framåt hösten ska vi höra av oss igen och då får vi göra några försök med insemination och ÄL-stimulering. Skulle inte det hjälpa är nästa steg provrörsbefruktning.

    Känns lite som en käftsmäll att inte få mer hjälp nu. Samtidigt som det såklart är skönt att veta att allt ser okej ut och att det inte är omöjligt.

    Tänkte köra på lite ÄL-tester ett tag igen för att matcha chanserna. Har ni erfarenhet av några bra får ni gärna tipsa om dem. Skulle vilja prova de med glad gubbe.


    Hej!

    Tråkig känsla som du säger att ni inte får hjälp nu, samtidigt bra att ni fått fina resultat och att det troligen kan leda till en graviditet framöver tänker jag. Kämpa på! Jag kan tipsa om clear blue digital advanced. Då blir det en glad gubbe som blinkar när det är på g med ägglossning och en fast glad gubbe när det är faktisk ägglossning. Då är man beredd och redo för när det är på g! Har också läst om att bara för att det är fast gubbe betyder det inte att ägget släpper prick då, utan det kan hända något senare. Men man kan ju gardera sig genom sex dagarna efter fast gubbe också! Lycka till :)
  • Barnvakten1

    Hej alla!

    Jag har sjukaste nyheten, något jag aldrig trodde skulle hända. Snart har det gått två år av försök för oss med inte ens en skengraviditet i sikte och om bara någon vecka ska vi på ivf-möte för att dra igång den processen. En kollega som nyligen fått sin bebis kom till jobbet och hälsade på i fredags, vilket var väldigt mysigt men på kvällen kände jag mig ledsen och nere pga barnlösheten. Lördagen vaknade jag upp med rejäl mensvärk och tänkte att kul, det blir en helg med mens och pms. Av någon anledning fick jag ändå för mig att ta det sista testet jag hade hemma, men var så säker på att det skulle vara ordentligt negativt. Doppar stickan i kisset och lägger ner den, redo att gå därifrån när tydligaste plusset kommer fram direkt!!!! Herregud. Jag är gravid. Känns så sjukt och fick en chock. Grät, skakade och kunde inte prata alls. Två år senare tog det sig?! Som jag väntat, längtat, kämpat och gråtit. Herregud, är livrädd samtidigt att något ska hända men ändå så glad!

  • Barnvakten1
    Mima93 skrev 2020-03-24 11:13:35 följande:

    Oj! Stort grattis! Vilken underbar känsla! Hoppas det går hela vägen! Det ger lite hopp att det kan gå för oss också!


    Tack, det hoppas jag med! Och blir glad att det inger er hopp, har aldrig någonsin innan blivit gravid eller ens fått ett svagt streck på ett gravtest så känns galet att det bara hände efter så många försök. Det betyder ändå att det kan gå efter så lång tid!
Svar på tråden Vi som börjat med fertilitetsutredning